953 Kooperation 954 tagen af typiskt kooperativ karaktär. Omkr. 1825 inträdde en ny period, som sträckte sig fram till 1844 och kallats den owenitiska, ty under densamma satte Robert O w en (se d. o.) sitt namn för alltid i förbindelse med den kooperativa rörelsen. Kooperativa företag växte nu hastigt upp. Sålunda lära 1832 ha existerat öfver 400 dylika företag, de flesta konsumtionsföreningar. Men det dröjde ej länge, förrän ett betydligt antal af dem gick under. I slutet af 1844 bildades i staden Eochdale (i Lancashire) af tjuguåtta väfvare (the equitable pioneers} den bod, som blef prototypen för konsumtionsföreningarna. Sedermera utvecklade sig i olika länder olika grenar af den kooperativa rörelsen. Kooperationens olika grenar. Kooperation kan sägas ega rum inom de tre olika områdena af den allmänna hushållningsverksamheten: produktionens, cirkulationens och konsumtionens. Inom produktionens område möta vi sålunda sällskap för frambringande af olika slags produkter, inom c i r-kulationens sällskap för omsättning af olika varor, kreditanstalter o. s. v., och inom konsumtionens område sällskap för anskaffande af nyttigheter för förbrukning (personlig eller teknisk). Genomförandet af en klassificering efter dessa grunder stöter alltemellanåt mot vissa svårigheter, enär sådana kooperativa företag finnas, som nästan lika riktigt skulle kunna hänföras till hvilket som helst af de tre områdena. Åtskilliga författare ha trott sig göra klokast uti att i öfverensstämmelse med medlemmarnas egentliga syften indela alla dylika föreningar i två stora grupper: i köparnas och säljarnas. I denna artikel användes emellertid följande gruppering. I. Konsumentföretag, hvartill hänföras 1. konsumtionsföreningar i inskränkt bemärkelse (1. kooperativa handelsbodar) liksom andra därmed besläktade företag, som drifvas af konsumenterna själfva (kooperativa apotek, kaféer etc.); 2. partiinköps- och -försäljningsföretag, egda och drifna af (i en-grosföreningar) sammanslutna konsumtionsföreningar, tillhörande den ofvannämnda gruppen; 3. produktionsföretag, som egas och drifvas antingen direkt af konsumenterna (i lokala eller federativa organisationer) eller mer indirekt af dem genom detalj- eller en-gros-föreningar; 4. bostadsföreningar samt 5. en viss typ af försäkringsföreningar. När de 28 väfvarna i Rochdale sammanlade hvar sitt pund sterling och startade sitt företag, fastslogo de följande principer: rörelsens drifvande med eget kapital; ingen kredit; försäljning af endast de renaste, mest oförfalskade varor, som kunde anskaffas, och deras försäljning mot de å vederbörande ort gällande marknadsprisen; den uppstående vinstens fördelning bland medlemmarna i förhållande till deras inköp; endast ränta å andelskapitalet; en person - en röst, oafsedt antalet andelar, samt likställighet mellan könen vid alla stämmor etc.; användandet af en viss procent utaf vinsten till bildningsändamål e. d. Icke alla dessa principer voro nya. Rochdalepionjärernas förtjänst är emellertid, att de på ett så lyckligt sätt sammanfogade dem och gåfvo åt dem karaktären af en för hela rörelsen nödvändig grundval. De flesta brittiska konsumtionsföreningar, som bildades efter 1844, följde mönstret från Rochdale. Och i olika länder är f. n. det stora flertalet konsumtionsföreningar bildadt efter i hufvudsak samma mönster. I Storbritannien befordrades konsumtionsföreningarnas tillväxt af samverkande ekonomiska och industriella faktorer. 1863 upprättades en partiinköps-förening med säte i Manchester. Denna antog sedermera namnet The co-operalive wholesale society. 1868 öppnades det skotska partiköpsföretaget The scottish 'wholesale society med säte i Glasgow. Den brittiska konsumentkooperationen öfvergick härmed till den federativa regimen, under hvilken den utvecklat sig till den makt den företer i våra dagar. De brittiska detaljföreningarna (retail societies), omfattande alltemellanåt kaféer etc. och anslutna till kooperativa förbundet, utgjorde vid 1909 års slut 1,430. Antalet medlemmar i dessa föreningar: 2,469,000. Andelskapitalet: 30,804,200 pd st. Omsättningssumman under 1909: 70,315,100 pd st. Vinsten (inklusive räntan å andelarna, 5 proc.): 10,848,000 pd st. I dessa siffror äro bl. a. ej representerade de två synnerligen stora Londonföretagen Army and navy store och Civil service stores, hvilka af vika från Rochdaletypen. De båda en-grosföreningarna utmärkas för solid och effektiv organisation. Utom centralkontor och centralmagasin ha de hufvudafdelningar, större och mindre depåer och försäljningsfilialer i olika delar af öriket. Medelst jordbruks-, plantage- och allehanda industriföretag, inköpsanstalter, resande uppköpare samt upplag inom och utom Storbritannien, inom och utom Europa ha de ett synnerligt väl ordnadt varuanskaffningsväsen. Deras hufvudsiffror för 1909 voro: An delskapital: Om sättn i 11" : Den engelska 1,657,300 pd st. 25,676,000 pd st. » skotska 410,940 » » 7,457,000 » » Den engelska en-gros-föreningen har en bankafdel-ning, hvars årliga omsättning uppgår till bortåt 140 mill. pd st. Den eger några ångare och drifver en egen försäkringsafdelning för sig själf och detaljföreningarna. Största uppmärksamheten torde dessa båda en-gros-föreningars egen produktionsverksamhet tilldraga sig. Den beräknade försäljningssumman för de alster, som under 1909 transporterades från dessas produktionsafdelningar, belöpte sig till 8,e mill. pd st. - De lokala konsumtionsföreningarna (detaljföreningarna) drifva likaledes en synnerligen omfattande produktionsverksamhet (beräknadt tillverkningsvärde 1907: 8,3 mill. pd). Både detalj- och en-gros-föreningarnas produktionsverksamhet har visat sig framgångsrikast, när det gäller alster, direkt afsedda för den siste konsumenten. Ett stort antal lokala produktionsföretag är att hänföra till konsumentkooperationen, t. ex. det stora föreningsbageriet, United baking sociely, i Glasgow (omsättning 1909 nära 566,000 pd st.). Af bostadsföreningarna (1906 öfver 2,000) tillhör endast ett fåtal kooperativa förbundet. Däremot ha konsumtionsföreningarna under årens lopp försträckt stora lånesummor till enskilda medlemmar och särskilda föreningar af medlemmar i byggnadssyfte. Åtskilliga föreningar ha också själfva uppfört bostadsbyggnader till uthyrning eller försäljning på goda villkor. Flertalet af alla kooperativa sällskap inom Storbritannien tillhör det 1872 bildade kooperativa förbundet (The co-operative union), en upplysnings- och försvarsorganisation, i hvilken konsumtionsföreningarna äro kärnan och som anordnar de stora kongresserna. Den mera rent propagandistiska organisationstypen, Ord, som saknas under K, torde sökas under C.