955 Kooperation 956 kvinnogillena (Women's guilds), har från Storbritannien utbredt sig till åtskilliga andra länder. Det beräknas, att öfver 90 proc. af medlemmarna inom den konsumentkooperativa rörelsen i Storbritannien tillhöra den egentliga lönearbetarklassen. Köreisen iakttar partipolitisk neutralitet. Konsumentkooperationen har spridt sig till olika länder inom och äfven utom vår världsdel, och dess kvalitativa tillväxt har med vissa undantag där hållit ganska jämna steg med den industriella utvecklingen. Ryssland torde emellertid ha det största antalet konsumentföretag af grupp l och 2: vid början af 1908 3,510 (hvaraf öfver tre fjärdedelar på landsbygden), men med endast 550,000 medlemmar. - Därnäst kommer Frankrike med 2,500 (vid 1909 års ingång), af hvilka 2,260 hade 725,770 medl.; ett motsvarande antal hade under 1908 en totalomsättning på 2281/4 mill. frcs. Föreningarna tillhöra olika riks- och distriktsförbund, hvilka delvis stå i strid med hvarandra, enkannerligen af partipolitiska skäl. Partiinköpsrörelsen är relativt föga utvecklad. - I Schweiz voro vid 1908 års utgång 295 föreningar anslutna till Allmänna förbundet af konsumtionsföreningar. Af dem hade 279 188,000 medl.; omsättning under 1908 öfver 81,6 mill. frcs, nettoöfverskott nära 6,7 mill. frcs. Ett antal föreningar står utanför nämnda förbund, som själft drifver ett en-gros-företag (omsättning under 1908 17 mill. frcs). Förbundet i fråga intar en socialpolitiskt progressistisk, men partipolitiskt neutral ståndpunkt. - I Tyskland, där kooperationen först framträdde som en handtverkarrörelse för anskaffande af billiga penninglån, råmaterialier etc., utgjorde vid utgången af 1908 de anmälda konsumtionsföreningarna 2,220, med nära 1,230,000 medl. Af konsumtionsföreningarna tillhörde 1,020 (med nära 967,000 medl. och under 1908 en omsättning af 276 mill. mark samt ett nettoöfverskott af mer än 20 mill. mark) de tyska konsumtionsföreningarnas centralförbund, under det att 266 föreningar (med 257,000 medl., en omsättning af 69 mill. och ett nettoöfverskott af mer än 7 mill. mk) tillhörde Det allmänna förbundet af tyska förvärf s- och hushållsföreningar, som är det äldsta, medan centralförbundet kom till stånd efter den 1902 inträdda splittringen. Allmänna förbundet intar en afgjordt neutral ståndpunkt i partipolitiskt hänseende. Centralförbundet proklamerar lifligt nog partipolitisk neutralitet, medan medlemmarna, som i stort sedt representera arbetarklassen, ganska allmänt tillhöra socialdemokratien. Riksförbunden äro indelade i revisionsförbund, som kunna utse förrättare af den lagligen påbjudna revisionen. Tyska konsumtionsföreningarnas partiinköpsförening, med hufvudsäte i Hamburg och sammanhängande med centralförbundet, hade 1909 en omsättning af nära 75 mill. mk. Föreningar, tillhörande centralförbundet, hade 1908 en egen produktionsverksamhet, hvars alster åsattes ett värde af nära 37 mill. mk. Bland öfriga konsumentkooperativa sällskap märktes 1908 bortåt 800 bostadsföreningar (med nära halftannat hundratusental medlemmar) samt ett ringa antal bageri- o. d. föreningar. - I Österrike är den kooperativa rörelsen mångsidigt utvecklad, rikast emellertid på kreditväsendets område. De egentliga konsumtionsföreningarna utgjorde vid 1909 års början 1,130, hvartill-kom ett par hundratal bostadssällskap. 383 af konsumtionsföreningarna, med 207,000 medl., hade 1908 en omsättning på ung. 60 mill. krönen. En-gros-föreningen stannade samtidigt vid en omsättning, öfverstigande 13 mill. krönen. Här existera talrika kooperativa förbund, begränsade af språkligt nationella, geografiska och partipolitiska skäl. - Ungern, hvars kooperativa rörelse i allmänhet är liflig, har en starkt centraliserad konsumentkooperation. - Belgiens kooperativa rörelse företer däremot en stark splittring och brist på centralisering. Några föreningar äro neutrala, men flertalet är sam-mankoppladt med något af de tre stora politiska partierna: det socialdemokratiska, det klerikala och det liberala. 1909 utgjorde konsumentsällskapens antal 750. Till Socialdemokratiska kooperativa förbundet hörde 175 föreningar med 141,000 medl. och en omsättning 1908 på 40,7 mill. frcs. Företag som Mai-son du peuple (Folkets hus) i Bruxelles och Vooruit (Framåt) i Gent bilda med sina olika institutioner medelpunkter för den socialdemokratiska politiska och fackliga rörelsen. Samma förbunds en-gros-företag hade 1908 en omsättning på endast 3 mill. frcs. - Italiens konsumentkooperation var i slutet af 1906 representerad genom 1,450 konsumtionsföreningar och 240 konsumentkooperativa produktions-föreningar. Många konsumtionsföreningar äro små. - I Nederländerna möta vi en icke obetydlig konsumentkooperativ rörelse; likaledes i Serbien o. a. europeiska länder. Förenta staterna förete åtskilliga konsumentkooperativa företagsgrupper, af hvilka byggnads- och bostadsföreningarna torde intaga det främsta rummet. 1905 inrapporterades 5,300 sådana med ett medlemstal af P/s mill.; en del af dessa bör dock karakteriseras snarare som kredit- än som konsumentkooperativa (jfr Arbetarbostäder). - I Danmark har landsbygden blifvit konsumentkooperationens hufvudfält. Konsumtionsföreningarnas antal var 1909 nära 1,300, dessas medlemsantal 170,000, och omsättningen under 1909 belöpte sig till öfver 50 mill. kr. En-gros-föreningen hade 1909 en omsättning på omkr. 42 mill. kr. - I Norge beräknades 350 konsumentkooperativa företag finnas till 1908 års utgång. Medlemsantalet skulle vara 90,000. Endast ett mindretal af dessa föreningar tillhör Norges kooperativa landsförening. - Finland visar en stark och månggrenig kooperativ rörelse. Konsumtionsföreningarna, som där ha sitt fäste på landsbygden, voro 514 vid 1908 års slut; 431 hade 86,000 medl. och 45*/2 mill. fmks omsättning. Den en-gros-förening, som existerar vid sidan af den jordbrukarkooperativa centralandelsaffären Hankkija, hade 1908 en omsättning på 14,2 mill. fmk. Kooperationens utveckling bör i väsentlig mån tillskrif-vas det energiska, partipolitiskt neutrala sällskapet Pellervo. I Sverige bildades konsumtionsföreningar redan under senare hälften af 1860-talet, och under 1870-talets högkonjunktursperiod kom ytterligare ett antal sådana föreningar till stånd. Under 1880-talets förra hälft gick den rörelse, som är känd under namnet Arbetarnes ring (se d. o.), med sin kooperativa innebörd öfver landet. Sedan denna domnat af, fort-gingo visserligen konsumtionsföreningssträfvandena, men de togo ingen riktig fart förrän under seklets allra sista år. 1899 bildades Kooperativa förbundet, och sedermera har den konsumentkooperativa rörelsen hastigt nog utvecklat sig, hvilket Ord, som saknas under K, torde sökas under C.