957 Kooperation 958 också, ehuru i det stora hela oberoende däraf, varit fallet med landtmännens kooperationsväsen. Till Kooperativa förbundet hade vid 1909 års utgång anslutit sig 376 konsumtionsföreningar med nära 65,500 medlemmar; 305 af dessa konsumtionsföreningar hade 1908 en omsättning af 21,8 mill. kr., och för 262 af dem uppstod en vinst på sammanlagdt 838,000 kr. 302 föreningars sammanlagda andelskapital utgjorde l,ie mill. kr. I Västerås, Gäfle, Huskvarna, Norrköping och Malmö torde konsumentkooperationen ha lifligast utvecklats. Den har likaledes tagit viss fart i hufvudstaden. Kvinnornas andelsförening Svenska h em i Stockholm för specerier och viktualier hade sommaren 1910 1,632 medl. (uteslutande kvinnor, mestadels ur den bildade medelklassen) samt s. å. en omsättning på nära 400,000 kr. I Gäfle, Hälsingborg och annorstädes drifvas bagerier som konsumentföretag. Kooperativa förbundet drifver sedan åtskilliga år tillbaka en en-grosrörelse: omsättningen 1909 nära 4,s mill. kr., netto-öfverskottet 39,260 kr. En-gros-rörelsen, hvars andelskapital uppgår till 70,000 kr., har hufvudkon-tor i Stockholm samt afdelningar i Gäfle och Malmö. Förbundet eger en margarinfabrik (i Vänersborg) och utöfvar sparkasseverksamhet (30 april 1910 voro insatta 178,500 kr.). De mot reverser upptagna "folklånen" uppgingo vid 1910 års ingång till 56,000 kr. Den af förbundet representerade kooperationsrörelsen har visserligen en del förbindelser med de socialdemokratiska politiska organisationerna och fackföreningarna, men den intar en partipolitisk! neutral hållning. - Rörande konsumentkooperationens hela omfattning i Sverige saknas tillförlitliga uppgifter. Man torde kunna anslå konsumtionsföreningarna och konsumenternas produktionsföretag 1908 till nära 700 med en medlemskår på 125,000 och en årlig omsättning på 42-45 mill. kr. Därtill komma ett par tre tiotal handelsaktiebolag med ekonomiskt kooperativ karaktär, ett raskt växande antal bostadsföreningar, ett par försäkringsföretag o. s. v. 1895 bildades, med sekretariat i London, ett internationellt partipolitiskt och konfessionellt neutralt kooperativt förbund ("allians"), hvari konsumentkooperationen är starkast företrädd och som har egentligen ett studie- och propagandasyfte. Till förbundet voro anslutna i juni 1910 kooperativa organisationer från tjugu europeiska länder, bl. a. Sverige, samt från fyra utomeuropeiska. II. Arbetarnas kooperativa produktionsföretag, hvilkas utmärkande drag äro: att medlemmarna i vederbörande företag af fri vilja deltaga i sammanslutningen; att alla ha sysselsättning inom företaget och arbeta under ledare, som de själfva valt och kunna återvälja efter förgodtfinnande; samt att det verkställda arbetets nettoöfverskott utskiftas bland medlemmarna i förhållande till hvars och ens andel i detta arbetes fullbordande. Dessa autonoma produktionsanstalter öfverensstämma i väsentlig mån med Owens kooperativa planer. Tack vare Buchez' (se d. o.) inflytande på 1830-talet och nationalverkstäderna (se d. o.) har Frankrike blifvit det klassiska landet för denna gren af kooperation. Under de senaste åren har den visat sig ganska lifskraftig. Dessa produktionsföreningar utgjorde 1908 430, deras medlemsantal 18,700 och deras produktionssumma s. å. 54,6 mill. frcs. Bland de industri- och yrkesgrupper, som voro talrikast representerade, märkas husbyggnads- och gatuläggningsyrkena, boktryckeri-, pappers- och metallindustrierna. Från stats- och kommunalmyndigheternas sida åtnjuta dessa företag vissa företrädesrättigheter, när det gäller åtagande och verkställande af offentliga arbeten; f. ö. subventioneras de med ett årligt statsanslag af 300,000 frcs. - Till Storbritannien kommo 1848 från Frankrike särskildt starka impulser till nya försök i samma riktning. 1849 bildades Sällskapet för befrämjande af arbetarassociationer, hvars främsta män voro de kristlige socialisterna F. D. Maurice, Ch. Kingsley (se d. o.) o. a. En del af de då anlagda fabrikerna och verkstäderna gick snart nog under, men somliga lefde ganska länge. Ett stort antal nya produktionsföretag har under årens lopp upprättats. Åtskilliga af dem ha upplösts eller öfvergått till privatkapitalistiska företag, andra ha uppsugits af konsumentkooperationen, medan en del antingen antagit karaktären af "blandade" företag (egda af konsumentföretag, enskilda utomstående och anställda arbetare) eller meddelats "co-partnership"-formen (se nedan). 1907 utgjorde antalet (i regel autonoma) arbetarkooperativa produktionssällskap 114, med 7,300 medleramar och 1,3 mill. punds omsättning för året. - I Italien har under de senaste åren denna kooperationstyp hastigt till vuxit. 1908 existerade där 400 dylika produktionsföreningar med 63,000 medl. - I flera länder har fiskerinäringen att uppvisa ganska talrika sammanslutningar af mer eller mindre fullständig kooperativ karaktär. Flera sådana kooperativa "båtlag" eller "vadlag" finnas sedan gammalt äfven vid Sveriges hafskuster. Vanligen äro alla eller åtminstone de fleste deltagarna på samma gång arbetare och egare af en lott i lagets kapital (båtar, fiskredskap o. d.). I Sverige, hvarest bildats åtskilliga andra produktionsföreningar, som dock ofta nog stått på gränsen till små öppna bolag eller aktiebolag, ha hamn- och stufveriarbetare uti ganska stor utsträckning slutit sig samman i kooperativa arbetslag för utförande af lossnings- och lastningsarbeten. I allmänhet bära dessa arbetslag den fackliga organisationens namn och konstitution, liksom de ock äro anslutna till Svenska transportarbetarförbundet. För öfrigt existerar ett begränsadt antal autonoma företag. - Utanför Europa är det särskildt i Australien och Nya Zeeland, som de kooperativa arbetslagen vunnit fotfäste. De autonoma kooperativa produktionsanstalterna ha i stor utsträckning misslyckats. Oftast torde orsaken ha varit att söka i någon eller några af följande förhållanden: brist på tillräckligt kapital vid företagets startande, brist på organisations- och förvaltningsförmåga, brist på afsättningsområde eller kundkrets, ovilja att betala förvaltare och arbetsledare tillräckliga löner, bristande disciplin och solidaritet. En väsentlig fara för dessa företag har varit, att de vid en viss punkt af sin utveckling stängt dörren för nya medlemmar och anställt lönearbetare, i öppen strid med sitt syfte: lönesystemets afskaffande. I Storbritannien har förts en strid mellan anhängarna af den autonoma producentkooperationen och af den konsumentkooperativa produktionen - de kallas ock federalister, därför att de i regel hålla på sammanslutningar af konsumentföreningar som grundvalen för produktionsföretagen. Ett slags utveckling af den autonoma typen möter oss i det system, som fått namnet Labour co-parl- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.