959 Kooperation 960 nership ("arbetarnas medintressentskap"). Detta utgör å andra sidan en utvidgning af vinstandelsprincipen (jfr Vinstandel). Labour co-partnerships hufvudgrundsatser äro: arbetarna erhålla, oafsedt huruvida de äro delegare i företaget eller ej, en vinstutdelning som tillägg till sin lön; arbetarna ha rättighet att inträda i företaget som delegare och bli därmed delaktiga i ansvarigheten för och kontrollen af företaget. - Systemet har i Storbritannien särskildt gjort vissa landvinningar inom konsumentkooperationen. Den skotska en-gros-föreningen och det förutnämnda Glasgowbageriet ha antagit systemet. Därigenom kunna de 114 brittiska co-partnershipforetagen för 1909 uppvisa en tillverkningssiffra på 4,6 mill. pd st. S. å. utgjorde de sysselsatte arbetarnas vinstandel som lönetillägg 26,000 pd st. Ett system, besläktadt med co-partnership, tillämpas inom åtskilliga engelska gasverk. I Frankrike representeras samma system särskildt af f amilistären i Guise (se F a m i l i s t ä r). Principen är införd vid några svenska produktionsföretag, hvilkas andelsegare äro dels anställda arbetare, dels konsumtions- och fackföreningar, dels utomstående enskilda. III. Kooperativa kreditanstalter, hvilkas två mest utmärkande kännetecken äro, dels att de kontrolleras af de medlemmar, som göra bruk af dem, dels att den meddelade krediten är personal-kredit. I regel tillhöra de endera af de båda kategorierna: städernas och småborgarnas eller landsbygdens och landtmännens. Understundom flyta dock gränserna dem emellan samman. Tyskland har, tack vare särskildt Schulze-Delitzsch och Raiffeisen (se d. o.), blifvit föregångslandet för kreditkooperationen. 1909 existerade där 952 kreditanstalter, byggda på Schulze-Delitzschs plan och anslutna till det å sp. 955 nämnda Allm. förbundet. Deras medlemsantal var nära 600,000; utlåningssumman under 1908: 3,500 mill. mark. Dessa anstalter äro grundade på andelar om högre belopp och växande andelskapital; de meddela endast korta lån, utdelningen går till andelsegarna. Den kooperativa karaktären är alltså tvifvelaktig nog. Raiffeisenkassorna däremot ha intet sammanskjutet andelskapital. Nettovinsten upplägges i en odelbar fond, som användes till nedsättning af räntan och i välgörande syfte. De befatta sig med andra kooperativa uppgifter. Det af sådana kassor bestående Neuwiedförbundet förenade sig 1905 med Riksförbundet af tyska jordbrukarkooperativa föreningar. 11,670 af dess 12,200 föreningar beviljade 1907 kredit på 737 mill. mark. 300 anstalter, tillhörande det nedannämnda handtverkarkooperativa förbundet, försträckte 1908 sina medl. lån på 40 mill. mark. - I Österrike-Ungern, Italien, Ryssland, Frankrike, Belgien, Finland, Irland o. a. länder har kreditkooperationen lifligt nog utvecklat sig efter olika system. I Sverige har icke uppstått någon kreditkooperation. I Preussen stödjas dessa kreditanstalter af staten genom centrala kooperationskassan (af 1895; grundfond 1908 52 mill. mark). IV. Landtmännens och handtver-karnas kooperationsväsen. Medan försöken till kooperativt jordbruk i regel slagit ganska ogynnsamt ut, ha landtmännen i olika länder med ständigt växande framgång begagnat sig af kooperationens idé. Landtmannakooperationen omfattar fram- för allt följande grenar: kreditanstalter (se ofvan); föreningar för inköp och tillverkning af sådana förnödenheter för landtbrukets drift som utsädeskorn och frö, foder- och gödselmedel, torfströ o. s. v.; företag för förädling och försäljning af landtbrukets produkter: andelsmejerier, andelsslakterier, andelskvarnar, andelsbrän-nerier, andelsstärkelsefabriker, försäljnings- och exportanstalter o. s. v.; föreningar för gemensamt bruk af olika driftsmedel som afvelsdjur, tröskverk och andra maskiner, elektriska ledningar o. s. v.; föreningar för skilda slag af förbättringar och nyanläggningar, som frukt- och fröodlings- m. fl. företag, utdikningsföretag, m. fl. - I ett och annat land eger en mer eller mindre liflig samverkan rum mellan landtmännens kooperativa företag och de rent konsumentkooperativa anstalterna; detta är enkannerligen fallet i Danmark. Inom vissa områden af landtmannakooperationen har nyssnämnda land nått utomordentligt långt, öfriga länder, hvarest olika grenar af samma kooperation rikt utvecklat sig, äro bl. a. Tyskland, Frankrike, Italien, Ryssland, Österrike, Finland, Belgien och Irland. I Sverige har, särskildt efter sekelskiftet, landtmännens kooperationsväsen, i samband med det ideella föreningsväsendet, vuxit med en betydande fart (se närmare Landtmannaföreningar och Landtmannakooperation). Handtverkar-nas och de smärre industri- såväl som handels-idkarnas kooperation följer vissa af landtmanna-kooperationens linjer. Sålunda omfattar den inköps-och försäljningsföreningar, magasinsföreningar, kreditanstalter o. s. v. Tyskland synes ha blifvit det egentliga hemlandet för denna gren. De tyska industriella kooperativa föreningarnas centralorganisation räknade vid 1908 års slut 650 föreningar med 88,000 medlemmar. Kooperationens rättsliga ställning m. m. I olika länder, där kooperationen trängt fram till någon betydelse, har föreningarnas rättsliga ställning blifvit af statsmakterna reglerad antingen genom för dem särskildt stiftade lagar eller också genom anknytning till en större lagstiftningsgren. Af stor betydelse äro naturligtvis bestämmelserna om medlemmarnas ansvarighet för föreningarnas ekonomiska förpliktelser. I Storbritannien är denna ansvarighet begränsad till det belopp, med hvilket medl. häfta i skuld för obetalda andelar. Den tyska riks-lagstiftningen tillåter, under särskilda betingelser, inregistrerade föreningar (eingetragene genossen-schaften) med obegränsad ansvarighet, med obegränsad tillskottsplikt och med begränsad ansvarighet (för en af föreningen själf fastställd summa, dock ej lägre än vederbörande medlems delaktighet i andelskapitalet). I Sverige ha de kooperativa föreningarna, för erhållande af rättskapacitet, att låta sig inregistreras i enlighet med 1895 års lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet. Förening kan bildas, antingen "utan personlig ansvarighet", - endast föreningens tillgångar skola häfta för dess förbindelser - eller ock "med personlig ansvarighet", då medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser. - I Storbritannien ha konsumtionsföreningarna rätt att sälja till icke-medlemmar. Detta är dem förbjudet i Tyska riket. I Sverige kan frågan om denna rätt ej anses Ord, som saknas under K, torde sökas under C.