961 Kooperatism-Koordinater 962 ännu vara afgjord. - De kooperativa föreningarna äro i Storbritannien befriade från att betala inkomstskatt för uppkommen rörelsevinst under villkor, att antalet andelar ej begränsas. I de skilda tyska staterna träffar skattelagstiftningen de kooperativa företagen rätt olika. 1910 års svenska skattelag befriar konsumtionsföreningar, som endast förmedla varor till sina medlemmar, från skyldighet att erlägga skatt för den del af inkomsten, som återbäres till medlemmarna såsom utdelning å de gjorda inköpen. Kooperationens syften. Konsumentkooperationens närmaste mål är att åt medlemmarna anskaffa goda, oförfalskade varor till rimliga pris och på samma gång sätta medlemmarna i tillfälle att utan direkta ansträngningar göra smärre besparingar samt att bereda de anställde - med eller utan andel i vinsten - goda arbetsvillkor. Kreditkooperationens syfte är att bereda medlemmarna lättare tillgång till lån mot billigare ränta, än de eljest skulle vara nödsakade att betala. Landtmännens (och handtver-karnas) kooperationsväsen afser särskildt att undvika fördyrande mellanhänder vid anskaffandet af olika artiklar i produktionsändamål och vid afsättningen af produktionens alster: denna kooperation blir ett medel för smådriften att sätta sig i åtnjutande af vissa utaf stordriftens fördelar. Den autonoma kooperativa produktionen har dels det blygsammare målet att åt deltagarna bereda ökade inkomster genom deras införtjänande af företagarprofiten, dels det mera vidtgående syftet att afskaffa lönesystemet. Kooperationen har sina stora moraliska, intellektuella och sociala uppfostringssyften. - Det är emellertid icke blott den autonomistiska produktionsskolan, hvars program afser en omgestaltning af de nuv. produktions- och därmed samhällsförhållandena. Med utgångspunkt från konsumentkooperationens utveckling, enkannerligen i Storbritannien: konsumtionsföreningarnas sammanslutning kring en-gros-företag och dessas växande produktionsverksamhet, har utbildat sig den federalistiska skolan, hvars främste vetenskaplige representant är Ch. Gide (se d. o.). Hans program för samhällets omorganisation är i korthet detta: konsumenterna sluta sig allmänt samman i demokratiska kooperativa associationer, som först drifva en alltmer omfångsrik tillverkningsindustri för att sedan gå öfver till jordbruket och ombesörja produktionen af de föremål, som utgöra den stora förbrukningens grundval. Detta program, som företer släktdrag med den associatio-nistiska socialismen, benämnes kooperatism. För socialdemokratien, hvilken alltmer energiskt stöder särskildt konsumentkooperationen, är denna ej ett mål, utan ett medel för produktionens demokratisering och socialisering. Litt.: G. J. Holyoake, "History of co-operation" (senaste uppl. 1906), Beatrice Potter, "Co-operative movement in Great Britain" (1891), G. H. von Koch, "Arbetarnes konsumtionsföreningar i England" (2:a uppl. 1902), G. Cassel, "Socialpolitik" (1903, flera uppl.), Ch. Gide, "La coopération, conférences de propagande" (1900), "Les sociétés coopératives de consommation" (2:a uppl. 1910), C. Webb, "In-dustrial co-operation" (2:a uppl. 1906), C. A es, "Cooperative industry" (1907), J. Corréard, "Les sociétés coopératives de consommation en France et å 1'étranger" (1908), B. Lavergne, "Le régime coopératif" (s. å.), C. K. Fay, "Co-operation ät home and abroad" (s. å.), och E. H. Thörnberg, "Den kooperativa rörelsen" (4:e uppl. s. å.) och "Det kooperativa England" (1910). Jfr "Jahr-buch der internationalen genossenschaftsbewegung" (1910). (J.Lr.) E. H. T. Kooperatism. Se Kooperation, sp. 961. Kooperativ, som afser kooperation (se d. o.), går ut på, hvilar på samverksamhet. Kooperativa förbundet. Se Kooperation. Koopman [kap-], Jan Coenrad, holländsk sjömilitär, f. 1790, d. 1855, blef efter krigstjänst i Napoleonskrigen och i Nederländska Indien 1830 befälhafvare öfver stridskrafterna vid Scheldelinjen under belgiska revolutionen och har skildrat denna sin verksamhet i Zijner Majesteils zeemacht över Antwerpen 1830-1832 (1853). K. blef 1835 befälhafvare öfver de nederländska sjöstridskrafterna i Ostindien, var 1839-47 föreståndare för marininstitutet i Medemblik och utnämndes 1848 till Viceamiral. . V. S-g. Kooptatiön (lat. cooptätio, fyllnadsval), val af nya medlemmar, hvilket de redan befintlige medlemmarna i en korporation, förening eller kommitté förrätta för att göra densamma fulltalig. Koordinätaxel, mat. Se Koordinater. Koordinater (af lat. prefix co-, tillsammans, och ordinäre, ordna), mat., kallas geometriska storheter (linjer och vinklar), genom hvilka en punkts läge i ett gifvet plan eller i rymden bestämmes. Om t. ex. i ett gifvet plan en rät linje och en fast punkt på densamma äro gifna, är hvarje punkt i detta plan till sitt läge fullt bestämd, så snart man samtidigt känner dess längdafstånd från den fasta punkten och den vinkel, som denna afståndslinje gör med den gifna räta linjen. I detta fall äro således afståndet och vinkeln sammanhörande koordinater. Hvarje särskildt slag af sammanhörande koordinater kallas koordinatsystem. Ofvan angifna slag af koordinater kallas polärt koordinatsystem 1. polära koordinater; den gifna linjen kallas grundriktning 1. koordinataxel, den fasta punkten koordinatorigo 1. blott origo och längdafståndet radius vector. Det vanligaste slaget af koordinatsystem, jämte det polära, är det rätliniga koordinatsystemet. I detta bestämmes en punkts läge i planet genom längderna af två räta linjer, hvilka äro parallella med hvar sin af två fasta räta linjer (koordinat-axlar). Axlarnas skärningspunkt är systemets "origo". Den ena axeln, vanligen den, som är horisontal, kallas abscissaxel, den andra åter ordinat-axel; den koordinat, som är parallell med den första axeln, kallas abscissa, den andra ordinata. Vanligen använder man som abscissa icke den med abscissaxeln parallella linjens längd, utan i stället längden af det lika stora stycket på abscissaxeln mellan origo och ordinatan. - Om axlarna skära hvarandra under räta vinklar, kallas systemet rätvinkligt koordinatsystem, eljest snedvinkligt. Vill man t. ex. i ett gifvet rätvinkligt system utfinna läget af en punkt, om hvilken man vet, att abscissan är 4 och ordinatan 3 längdenheter, förfar man på följande sätt. Man af sätter (se fig.) på abscissaxeln åt höger, räknadt från origo, O (åt andra hållet af sättas negativa talvärden), ett stycke O A = 4 enheter, drager sedan från A en mot abscissaxeln vinkelrät linje och afsätter på denna ett stycke Tryckt den 13/i210 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. 14 b. 31