Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koordinera. - Kootenay - Kootrot - Kopaasbatteriet - Kopais-sjön - Kopaivabalsam - Kopal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Koordinera-Kopal
966
Koordinera (af lat. prefixet co-, tillsammans,
och ordinäre, ordna), samordna. - Koordinerade
1. samordnade satser, gramm., äro sådana sinsemellan
grammatiskt förbundna satser, som i förbindelsen ha
samma rang eller grad af beroende. Så äro förbundna
hufvudsatser, som ju äro oberoende af andra satser,
sinsemellan koordinerade; förbundna bisatser till
samma hufvudsats, som,alltså äro beroende af denna
hufvudsats, sinsemellan koordinerade; förbundna
bisatser till en sådan bisats (bisatser af 2:a graden)
sinsemellan koordinerade,
0. s. v. Koordinerade satser förbindas genom
koordinerande konjunktioner och bilda tillsammans
en satsbindning. (Jfr Koordination och
Konjunktion.) - Koordinerade reflexer, psyk.
Se Automatiska rörelser.
Kootenay [kö’tinei], Flå t bo w, biflod till Columbia
i Nord-Amerika, upprinner i Brittiska Columbia på
östra hufvudkedjan af Klippbergen, kringflyter i två
längddalar Purcellkedjan, bildar mellan denna och
Selkirkkedjan den 110 km. långa, smala K. - s j ö n
samt förenar sig vid West Eobeson med Columbia. Längd
omkr. 720 km.
Kootrot, bot., är roten af Saussurea (Aucklandia,
Aplotaxis) Lappa Clarke, en flerårig ört af
fam. Compositce, som växer i Himalayas alpdalar,
t. ex. i Kashmir, på en höjd af omkr. 3,000
m. ö. h. örtståndet skall vara snarlikt våra
Lappa-arter ("kardborrar"). Den i handeln
förekommande torkade roten liknar i hög grad den
vanliga ålandsroten (radix Inulce), men skiljer sig
från denna genom stark lukt, som liknar violens. Det
är denna angenäma lukt, som från äldsta tider gjort
kootroten till en värderad drog i Ostindien. Eoten
begagnas till rökverk, till skydd mot mal (särskildt
för de fina "kaschmirsschalarna"), mindre som medicin.
O. T. S. (G. L-m.)
Kopaasbatteriet [köpas-], i Norge på Dröbaks-landet
vid Kristianiafjorden, byggdes i slutet af
1880-talet för 3 st. 15 cm. kanoner. K. ingår i
Dröbak-sundspositionen (se D r ö b a k s u n d). L-
W:son M.
Kopäis-sjön (T o p o’l i a - s j ö n), förr
en periodisk, grund träsklik sjö i grekiska
nomos Beotien, hvilken uppkallats efter den
vid dess nordöstra sida belägna gamla byn Kopais
(Topolia). Sjön saknade aflopp ofvan jord, men dess
vatten banade sig väg till hafvet (sundet mellan
Eubea och fastlandet) genom ett flertal underjordiska
kanaler (k a t a v o-t r e r, se d. o.) vid sjöns
östra strand. Vid högsta vattenståndet låg ytan
97 m. ö. h. och hade en utsträckning af 230-250
kvkm. Genom flera källor och regnbäckar och de mera
betydande åarna Kefisos
1. Mavronero från v. och Melas 1. Mavropotamos
fr. n., anses sjön ha mottagit om vintern i medeltal
150 (maximum 280) kbm., men under lägsta vattenståndet
endast 4-8 kbm. vatten i sekunden. Sjön utöfvade
genom sina utdunstningar ett mycket ogynnsamt
inflytande på Beotiens klimat, hvarför redan
forntidens greker sysslade med försök att torrlägga
den, och flera af deras arbeten kommo i dagen \id
det torrläggningsföretag, som 1883 påbörjades af
ett franskt bolag och (efter 1887) fortsattes af ett
engelskt, som 1894 i det väsentligaste fullbordade
torrläggningen. Vattnet föres först genom
en omkr. 2,800 m. lång kanal och en 672 m. lång
tunnel till den 52 m. lägre liggande sjön Likeri,
som däri-
genom stigit 35 m., därifrån genom en 600 m. lång
kanal till Paralimnisjön, som därigenom stigit från
35 till 55 m. höjd, och slutligen genom två kanaler
och en mellanliggande, 860 m. lång tunnel till
Euri-pos. Genom det sålunda torrlagda sjöbäckenet
har man längs västra, södra och sydöstra stranden
dragit två kanaler af resp. 33 och 24 km. längd
för att leda sjöns tillflöden och regnvattnet till
aflednings-tunneln. Genom torrläggningen har man
vunnit omkr. 25,000 har bördigaste jord, som börjat
odlas af bl. a. från Kaukasus inflyttade greker.
Kopaivabalsam, Balsamum Copaiva Ph. Su., farm. med.,
är den ur stammen af Copaifera offici-nalis L.,
C. Langsdorffii Desfontaine m. fl. Copai-/era-arter
(ståtliga träd, som växa vilda i Västindien
och Syd-Amerikas varmaste trakter; se Copaifera)
erhållna balsamen. Den af sättes i stora behållare
eller vida balsamgångar, som genomdraga stammens ved
(jfr Dryobalanops). Insamlingen verkställes mest inom
Orinoco- och Amasonflodernas och deras bifloders
områden, af indianer genom inhuggande af hål i
trädstammarna in till kärnveden, hvarigenom balsamen
utrinner i ymnig mängd, ända till 50 liter från ett
hål. Ko-paivabalsamen utskeppas förnämligast från
Mara-caibo och Para, efter hvilka städer de vanligast
förekommande handelssorterna benämnas. Den förra
sorten är vanligen gul eller ljust gulbrun, ganska
tjockflytande, rik på harts och motsvarar närmast
Svenska farmakopéns fordringar, medan Paråbalsa-men
ofta är mera ljus, tunnflytande och rik på flyktig
olja. F. ö. finnes balsam från olika trakter af
väsentligt olika utseende och sammansättning. Den
har en egendomlig balsamisk lukt och skarp, bitter
smak. Balsamen är olöslig i vatten, men löses lätt i
eter och absolut alkohol. Dess specifika vikt växlar
mellan 0,94 och 0,99 efter olika ålder och sålunda
olika halt af flyktig olja, hvilken under förvaring
småningom minskas. Balsamen består af en flyktig olja
(C16 H24) samt harts, som utgöres af kristalliniska
och amorfa hartssyror samt s. k. r e-s e n e r. Den
förfalskas med terpentin, fet olja m. m., och i
dess ställe utbjudas (i England) gur-junbalsam
(se Dipterocarpus) samt den snarlika balsamen af
Hardwickia pinnala Koxb., som erhålles från Ostindien,
eller ock s. k. afrikansk kopaivabalsam eller
illurinbalsam af Hardwickia Mannii Oliv. Kopaivabalsam
begagnas i dos af 20-40 droppar 3-5 ggr om dagen
i form af piller eller, bäst, i kapslar af gelatin,
hufvudsakligen mot kronisk katarr i urinröret (kronisk
gonorré). Aromatiska beståndsdelar ur’ balsamen (dess
flyktiga olja och hartsbeståndsdelar) utsöndras genom
njurarna och göra urinen i viss grad antiseptisk.
O. T. S. (C. G. S.)
Kopäl, Resina Copal (af mexikanska kopalli,
den hårdnade saften af Hymencea Courbaril),
tekn., är en benämning, som omfattar flera hårda,
bärnstens-liknande hartser af olika ursprung, som
smälta först vid hög temperatur. Från sydöstra Afrika
erhålles handelns m o s a m b i k- och sansibarkopal,
som är mycket hård, gulaktig, med knottriga, matta
yttersidor, men glasglänsande och genomskinande
å brottytorna. Dess smältpunkt ligger öfver + 300°
C. Den uppgräfves ur de öfre jordlagren och härstammar
från Trachylobium mossambicense. - Västafrikansk
kommer hufvudsakligen från
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
