967 Kopalkibark -Kopiepress Angola och Benguela; dess moderväxter äro Gui-bourtia- och Copai/era-arter. Denna sort har mindre hårdhet och lägre smältpunkt än den östafrikanska. - Om amerikansk kopal se Hymenaea. - Om australisk kopal 1. kaurikopal se A g a t h i s. Äfven manilakopalen, som kommer från Sundaöarna och Filippinerna, härstammar från en A gathis-art. Kopalhartserna ha en mycket stor användning till s. k. lackfernissor. De hårda, genomskinliga sorterna användas liksom bärnsten. O. T. S. (G. L-m.) Kopalkibark, Cortex Copalchi (Quina blanca i Mexico), farm. med., är barken af Croton mveus Jacqu., en buske af 3 m. höjd, hörande till fam. Euphorbiacece R. Br., hvilken växer på Västindiens öar, i Mexico, Central-Amerika, Colombia och Venezuela. Kopalkibarken förekommer som rör af 30-50 cm. längd, med tunn, gråhvit kork. Den från korken befriade gråbruna väfnaden visar på yttre ytan fina tvärgående strimmor eller repor, liksom om barken varit behandlad med en fin fil. Kopalkibarken innehåller en bitter alkaloid, som trötts stå nära kinin. Därför har denna bark förr varit använd i stället för kinabark, och Schlechtendal kallade på grund däraf moderväxten Grolon Pseudo-clrina. Numera har ko-palkibarken, likasom öfriga kinasurrogat, förlorat all medicinsk betydelse och namnes endast som en möjlig förfalskning af kaskarillbark, som emellertid är mycket tunnare och mindre. O. T. S. (C. G. S.) Kopaonik plänina [ka-], bergskedja i sydvästra Serbien längs högra stranden af Ibar, från dess mynning (i Morava) öfver gränsen in i turkiska vilajetet Kosovo. Den består af gnejs och kristalliniska skiffrar, men äfven af vulkaniska bergarter och når 2,140 m. i Suvo Rudiste, Serbiens högsta berg. Under medeltiden drefs där bergsbruk (silfver och järn), men nu är berget en folkfattig och nästan kal ödemark. Kopa'ssis, Andreas Emanuel (K. efen-d i), furste af Samos, f. 1856 på Kreta, tillhör en på denna ö af gammalt högt ansedd grekisk familj, egnade sig först åt kretensisk förvaltningstjänst och var bl. a. en tid sekreterare i Kretas provinsförsamling, erhöll 1888 statsrådstitel och innehade i Kon-stautinopcl flera höga turkiska ämbeten, till dess han i dec. 1907 af sultan Abd-ul-hamid utsågs till furste af Samos. K. var under många år juridisk rådgifvare till den ekumeniske patriarken i Kon-stantinopel och har dels på grekiska, dels på turkiska skrifvit flera arbeten, mestadels i fornkristlig och kretensisk arkeologi, men äfven i historia (en Amerikas .upptäcktshistoria på turkiska i 3 bd) och litteraturhistoria (om Shakspere). V. S-g. Kopczynski [kåpt Jy'nski], O n u f r y, polsk grammatiker, pedagog, f. 1735, d. 1817, medlem af piaristernas orden, slutligen inspektör öfver skolorna i den till Preussen hörande delen af Polen, lämnade de första mera vetenskapliga framställningarna af polska språkets grammatik genom sina arbeten Grammatyka dia szkol narodowych (3 bd, 1778- 83) och Grammatyka jezyka polskiego (1817). Han skref ock många latinska elegier, däribland Ad con-gressum Windobonensem, 1814. (A-d J.) Kopek (ry. kopjefjka 1. kope'jka, af kopjå, lans; de äldsta kopekerna visade nämligen i åtsidans stämpel bilden af den helige Georg, väpnad med en lans), ryskt skiljemynt, = 1/ioo af en rubel = 1,92 öre. Kopeker slogos första gången omkr. 1538; dessa innchöllo idel silfver och voro oregelbundet formade. Sedan 1655 präglades kopeker af koppar. Till följd af ukasen 7 (19) juli 1839 präglades af ett pud (= 16,38 kg.) koppar 1,600 kopek (= 16 silfverrubol). Enligt ukasen 3 (15) juni 1849 slogos af l pud koppar dubbelt så mycket, eller 32 silfver-rubel nominellt värde (3,200 kopek), i stycken om 5, 3 (altin), 2, l, J/2 (denga, se d. o.) och V* (P°-lusjka) kopek. De nämnda kopparkopekerna försvunne småningom ur rörelsen, sedan ukasen 21 mars (2 apr.) 1867 stadgat, att det ringare skiljemyntet må präglas i brons. Ett pud brons lämnar 50 rubel nominellt värde, eller 5,000 kopek. Dessa bronsmynt förekomma i stycken om 5, 3, 2, l, */a och V* kopek. Dessutom präglas i silfver (af 500/iooo finhalt) stycken om 20, 15, 10 och 5 kopek. Kope'rnikus. Se Coppernicus. Kopf, Joseph, tysk skulptör, f. 1827 i Wurttemberg, d. 1903, arbetade i sin ungdom som murare och handtlangare, kom 1851 till München och vandrade 1852 till fots till Rom, förtjänade sitt uppehälle genom figursnideri och lyckades ådraga sig uppmärksamhet af Cornelius genom modellen till en sittande Kristus. Han utförde sedan både religiösa och antikt allegoriska arbeten (De fyra årstiderna, En triton m. fl.), brunnsgrupper, byster och medaljongsporträtt samt ett par stora berömda marmorkaminer för residenset i Stuttgart. K. utgaf 1899 Lebenserinnerungen eines bild-hauers. (G-g N.) Kopf Stuck (ty., eg. "hufvudstycke", d. v. s. mynt med bröstbild i prägeln). Se Zwanziger. Koph, zool., bibelns namn på hamadryaden 1. perukapan (se Babianer). Kopia (fr. copie, af lat. cöpia, förråd), eg. genom afskrift åstadkommet mångfaldigande af en bok; afskrift af en skriftlig handling (jfr H u f-vudskrift); troget af tryck; fotografisk positiv bild på kopieringspapper; efterbildning, reproduktion af ett konstverk, gjord af någon annan än konstnären själf och noga öfverensstämmande med originalet i afseende på materialet samt alla detaljer af formgifning och färg, medan däremot formatet icke behöfver vara likadant. Kopiebläck. Se K o p i e p r e s s och Bläck. Kopiebok. Se Kopiepress. Kopiepennor. Se Blyertspennor, sp. 789. Kopiepress, enkel skrufmaskin, medelst hvilken man å affärskontor plägar åstadkomma aftryck af afgående bref i den s. k. k o p i e b o k e n, hvars blad utgöras af silkespapper. Härtill nyttjas ett särskildt slags bläck, kopiebläck (se Bläck), eller medelst skrifmaskin framställd skrift. Skruf-kopiepressen uppfanns af James Watt (patenterad 1780). I senare tid ha flera andra kopieringsinrättningar konstruerats, såsom kopiepressar utan skruf, roterande kopieringsmaskiner, medelst hvilka ett stort antal kopior kunna tagas på kort tid, o. a. Med skrifmaskin kunna f. ö., genom användande af tunt papper och mellanlägg af tunna kalkerblad, ett flertal kopior samtidigt med hufvudskriften åstadkommas. Med skrifmaskin (och äfven direkt med stålstift) kan också i tunt vaxpapper framställas en genombruten schablonskrift, edelst hvilken sedan i en s. k. dupliceringsmaskin (roterande eller annan) ett mycket stort antal kopior eller aftryck kan tagas på kort tid. Å. W:son M. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.