bergsmannen åter rättighet att, sedan han vågfört sin råkoppar och skatten afräknats, få smida resten i plåtar, försedda med kronans märke, mot erläggande af fyra daler skeppundet. Skatten kallades dessa tider än afrad, än tionde. Stora Kopparbergets delegare erlade 18 lispund för hvarje fjärdepart ända till 1600, då afraden höjdes till l skeppund. 1650 sänktes den till 15 och 1718 till 71/» lispund pr fjärdepart samt afskaffades alldeles 1729. Afraden eller tionden skulle enligt konung Magnus' påbud 1347 levereras i två terminer, näml. vid midsommar och Mikelsmässan (sista veckan i sept.). Karl Knutsson ändrade detta 1449 till en termin, näml. tiden för prästmötet i Västerås, och Gustaf II Adolf bestämde slutligen Torne dag (21 dec.) till "afradsdag" äfven för kopparskatten. - Koppartull omtalas först. 1615, då kronans vinst å den koppar, som kronan uppköpt och åter afyttrat, betecknades med detta ord. Då 1619 kopparkompaniet (se d. o.) inrättades, erhöll den arrendeafgift, som kompaniet med 22 dal. skeppundet för all uppköpt koppar erlade till kronan, namnet koppartull. När kopparkompaniet n:r 2 1638 upphörde, försvann äfven detta slags koppartull; men "vågtull" å kopparn fortfor till 1731, och "stora sjötullen" uttogs af koppar efter tulltaxan under hela 1700-talet. - Kopparränta benämndes skatten på koppar fr. o. m. 1639. Det var en tämligen dryg produktionsskatt, näml. V* af tillverkningen. 1770 sänktes den till »/s, 1800 till 1/io och 1855 till J/so af tillverkningen, hvarefter i sammanhang med af-skaffandet af all bergverkstionde äfven kopparräntan genom k. kung. 10 aug. 1877 efterskänktes, dock, hvad beträffar de privilegierade verken, under de villkor, som k. br. 31 jan. 1879 bestämmer. Kbg. Kopparautotypi, en i koppar etsad autotypi. Se Autotypi. Kopparberg. 1. Kopparbergs (Stora Kopparbergs) församling och socken i Kopparbergs län. Församlingen omfattar en del af Falu stad, 2,769 inv. (1909), och den till Falu domsagas norra tingslag hörande socknen Kopparberg, 28,146 har, 5,769 inv., hvilken vanligen kallas Falu landsförsamling. Denna dels stads-, dels landsförsamling är annex till Falu stads Kristine förs., Västerås stift, Falu kontrakt. - 2. Förr kyrkoby och municipal-samhälle (kalladt Nya K.) i Ljusnarsbergs socken, Örebro län, fr. o. m. 1908 köping, belägen vid Hörksälfven, som förenar Norra Hörken med Norr-sjön, och vid K. station å Frövi-Ludvika järnväg. Köpingen ligger i älfdalen, på älfvens båda strandslutningar. 1,564 inv. (1909). Areal 175 har. Stadsplan är under K. M:ts ompröfning. Taxeringsvärde 227,200 kr. å jordbruksfastighet och 1,638,200 kr. å annan fastighet (1909), hvaraf 164,500 kr. å bevillningsfri. Köpingen, hvars byggnader i allmänhet äro trähus, har egen vattenledning och eget elektricitetsverk (drifvet af dieselmotorer). På platsen finnas två läkare, veterinär, filialapotek, sjukstuga, epidemisjukhus, samskola (upprättad och underhållen af familjerna på platsen), expeditionskontor af Örebro ensk. bank, afdelningskontor af Aktiebol. Bergslagsbanken, Nya Kopparbergs sparbank samt liflig rörelse: 1908 15 handlande med 26 biträden och en till 58,300 kr. taxerad inkomst af handelsrörelsen, 24 handtverkare med 20 arb. och en för bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften af 28,000 kr. samt 5 fabriker med 113 arb. och 272,000 kr. tillverkning, hvaribland 1 järn- och stålvarufabrik, 1 hagelfabrik och 1 mek. verkstad. - Enl. k. br. 16 dec. 1887 och 25 febr. 1888 blef kyrkobyn municipalsamhälle, och k. br. 11 mars 1898 gaf platsen rätt att bilda en från Ljusnarsbergs socken skild köping med namnet K., och sedan vissa föreskrifna villkor med afseende på området uppfyllts, gaf k. br. 30 aug. 1907 platsen rätt att vid 1908 års ingång inträda i en köpings rättigheter Fr. o. m. 1911 års ingång är köpingen ock eget skoldistrikt. Under 1912 skall enl. Örebro läns landstings beslut i Kopparberg anläggas ett tuberkulossjukhus för 25 patienter. 2. H. Lft. Kopparberget. 1. Fordom namn på Falu grufva (se d. o.). - 2. Nya K., bergslag. Se Nya Kopparberget. - 3. Nya K., socken. Se Ljusnarsberg. - 4. Stora Kopparbergs grufva. Se Falu grufva. Kopparbergs län omfattar landskapet Dalarna (se d. o., sp. 1144). Kopparbergs revir omfattar samtliga socknar i Falu domsagas norra och södra tingslag, Säters, Stora Skedvi, Husby, Hedemora och Garpenbergs tingslag äfvensom Gagnefs och Folkare härads tingslag, med undantag af därinom belägna delar af kronoparken Bjurfors, allt af Kopparbergs län. Till reviret räknas äfven i Öster-Färnebo socken af Gäfleborgs län belägna hemman och lägenheter, som lyda under den till kronopark inköpta egendomen Grönsinka. Reviret innehåller 59 allmänna skogar med en sammanlagd areal af 27,020 har, hvaraf 7 kronoparker med en areal af tills. 10,474 har (1905). Det är indeladt i tre bevakningstrakter. M-g. Kopparblomma. Se Kopparmalmer. Kopparbrunt, en målarfärg, bestående af ferrocyankoppar. Kopparcellulosakroppar, tekn. Se Glödljus. sp. 1352-53. Kopparfast, skpsb., kallas ett kopparförhydt fartyg. Jfr Förhyda. Kopparferrocyanld, kem. Se Koppar, sp. 974. Kopparfällning. Se Galvanoteknik, sp. 676, och Kliché. Kopparfärgtryck, en stundom förekommande benämning i st. f. färgkoppartryck (se Färggravyr). Kopparförgiftning. Se Kopparsalter. Kopparförhydning, skpsb. Se Förhyda. Kopparglans, Grå kopparmalm, Chalkosin, Redruthit, miner., en gärna sedd och icke sällan förekommande kopparmalm, innehåller 74-80 proc. koppar, 20 proc. järn och resten svafvel, enligt formeln Cu₂ S. Den kristalliserar i rombiska former med hexagonal habitus. Färgen är svartaktigt blygrå till stålgrå. Hårdheten 2,5-3, tyngden 5,5-6. Om kopparglans smältes eller om substansen f ramställes genom sammansmältning af beståndsdelarna, erhållas oktaedriska kristaller, hvilket anger en dimorfi hos Cu2 S. Små kristaller af kopparglans ha erhållits vid Plombiéres i Frankrike som produkt af termalvattens inverkan på gamla romerska bronssaker. Kopparglans förekommer på lager i kristalliniska skiffrar med kopparkis o. s. v., i Sverige i gnejs, glimmerskiffer, hälleflinta vid Mårtanberg, Garpenberg, Sunnerskog och flera ställen på Dal, i Norge gångformigt vid Kongsberg och fler-