Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparfrad - Kopparautotypi, en i koppar etsad autotypi. Se Autotypi - Kopparberg. 1. Kopparbergs (Stora Kpooarbergs) församling - Kopparberg. 2. Förr kyrkoby - Kopparberget. 1. Fordom namn på Falu grufva (se d. o.) - Kopparberget. 2. Nya K., bergslag. Se Nya Kopparberget. - Kopparberget. 3. Nya K., socken. Se Ljusnarsberg. - Kopparberget. 4. Stora Kopparbergs grufva. Se Falu grufva. - Kopparbergs län - Kopparbergs revir - Kopparblomma. Se Kopparmalmer. - Kopparbrunt - Kopparcellulosakroppar, tekn. Se Glödljus, sp. 1352-53. - Kopparfast, skpsb. - Kopparferrocyanid, kem. Se Koppar, sp. 974. - Kopparfällning. Se Galvanoteknik, sp. 676, och Kliché. - Kopparfägtryck - Kopparförgiftning. Se Kopparsalter. - Kopparförhydning, skpsb. Se Förhyda. - Kopparglans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsmannen åter rättighet att, sedan han vågfört
sin råkoppar och skatten afräknats, få smida resten i
plåtar, försedda med kronans märke, mot erläggande af
fyra daler skeppundet. Skatten kallades dessa tider
än afrad, än tionde. Stora Kopparbergets delegare
erlade 18 lispund för hvarje fjärdepart ända till
1600, då afraden höjdes till l skeppund. 1650 sänktes
den till 15 och 1718 till 71/» lispund pr fjärdepart
samt afskaffades alldeles 1729. Afraden eller tionden
skulle enligt konung Magnus’ påbud 1347 levereras i
två terminer, näml. vid midsommar och Mikelsmässan
(sista veckan i sept.). Karl Knutsson ändrade detta
1449 till en termin, näml. tiden för prästmötet i
Västerås, och Gustaf II Adolf bestämde slutligen
Torne dag (21 dec.) till "afradsdag" äfven för
kopparskatten. - Koppartull omtalas först. 1615,
då kronans vinst å den koppar, som kronan uppköpt
och åter afyttrat, betecknades med detta ord. Då
1619 kopparkompaniet (se d. o.) inrättades,
erhöll den arrendeafgift, som kompaniet med 22
dal. skeppundet för all uppköpt koppar erlade till
kronan, namnet koppartull. När kopparkompaniet
n:r 2 1638 upphörde, försvann äfven detta slags
koppartull; men "vågtull" å kopparn fortfor till
1731, och "stora sjötullen" uttogs af koppar efter
tulltaxan under hela 1700-talet. - Kopparränta
benämndes skatten på koppar fr. o. m. 1639. Det
var en tämligen dryg produktionsskatt, näml. V*
af tillverkningen. 1770 sänktes den till »/s, 1800
till 1/io och 1855 till J/so af tillverkningen,
hvarefter i sammanhang med af-skaffandet af all
bergverkstionde äfven kopparräntan genom k. kung. 10
aug. 1877 efterskänktes, dock, hvad beträffar de
privilegierade verken, under de villkor, som k. br. 31
jan. 1879 bestämmer. Kbg.
Kopparautotypi, en i koppar etsad autotypi. Se
Autotypi.
Kopparberg. 1. Kopparbergs (Stora Kopparbergs)
församling och socken i Kopparbergs län. Församlingen
omfattar en del af Falu stad, 2,769 inv. (1909),
och den till Falu domsagas norra tingslag hörande
socknen Kopparberg, 28,146 har, 5,769 inv.,
hvilken vanligen kallas Falu landsförsamling. Denna
dels stads-, dels landsförsamling är annex till
Falu stads Kristine förs., Västerås stift, Falu
kontrakt. - 2. Förr kyrkoby och municipal-samhälle
(kalladt Nya K.) i Ljusnarsbergs socken, Örebro län,
fr. o. m. 1908 köping, belägen vid Hörksälfven,
som förenar Norra Hörken med Norr-sjön, och vid
K. station å Frövi-Ludvika järnväg. Köpingen ligger
i älfdalen, på älfvens båda strandslutningar. 1,564
inv. (1909). Areal 175 har. Stadsplan är under
K. M:ts ompröfning. Taxeringsvärde 227,200 kr. å
jordbruksfastighet och 1,638,200 kr. å annan fastighet
(1909), hvaraf 164,500 kr. å bevillningsfri. Köpingen,
hvars byggnader i allmänhet äro trähus, har egen
vattenledning och eget elektricitetsverk (drifvet
af dieselmotorer). På platsen finnas två läkare,
veterinär, filialapotek, sjukstuga, epidemisjukhus,
samskola (upprättad och underhållen af familjerna på
platsen), expeditionskontor af Örebro ensk. bank,
afdelningskontor af Aktiebol. Bergslagsbanken,
Nya Kopparbergs sparbank samt liflig rörelse:
1908 15 handlande med 26 biträden och en till
58,300 kr. taxerad inkomst af handelsrörelsen,
24 handtverkare med 20 arb. och en för bevillning
uppskattad inkomst af
handtverksdriften af 28,000 kr. samt 5 fabriker med
113 arb. och 272,000 kr. tillverkning, hvaribland
1 järn- och stålvarufabrik, 1 hagelfabrik och 1
mek. verkstad. - Enl. k. br. 16 dec. 1887 och 25
febr. 1888 blef kyrkobyn municipalsamhälle, och
k. br. 11 mars 1898 gaf platsen rätt att bilda en
från Ljusnarsbergs socken skild köping med namnet K.,
och sedan vissa föreskrifna villkor med afseende
på området uppfyllts, gaf k. br. 30 aug. 1907
platsen rätt att vid 1908 års ingång inträda i en
köpings rättigheter Fr. o. m. 1911 års ingång är
köpingen ock eget skoldistrikt. Under 1912 skall
enl. Örebro läns landstings beslut i Kopparberg
anläggas ett tuberkulossjukhus för 25 patienter.
2. H. Lft.
Kopparberget. 1. Fordom namn på Falu grufva
(se d. o.). - 2. Nya K., bergslag. Se Nya
Kopparberget. - 3. Nya K., socken. Se Ljusnarsberg. -
4. Stora Kopparbergs grufva. Se Falu grufva.
Kopparbergs län omfattar landskapet Dalarna (se d. o.,
sp. 1144).
Kopparbergs revir omfattar samtliga socknar i Falu
domsagas norra och södra tingslag, Säters, Stora
Skedvi, Husby, Hedemora och Garpenbergs tingslag
äfvensom Gagnefs och Folkare härads tingslag, med
undantag af därinom belägna delar af kronoparken
Bjurfors, allt af Kopparbergs län. Till reviret
räknas äfven i Öster-Färnebo socken af Gäfleborgs
län belägna hemman och lägenheter, som lyda under den
till kronopark inköpta egendomen Grönsinka. Reviret
innehåller 59 allmänna skogar med en sammanlagd
areal af 27,020 har, hvaraf 7 kronoparker med en
areal af tills. 10,474 har (1905). Det är indeladt
i tre bevakningstrakter. M-g.
Kopparblomma. Se Kopparmalmer.
Kopparbrunt, en målarfärg, bestående af
ferrocyankoppar.
Kopparcellulosakroppar, tekn. Se Glödljus.
sp. 1352-53.
Kopparfast, skpsb., kallas ett kopparförhydt
fartyg. Jfr Förhyda.
Kopparferrocyanld, kem. Se Koppar, sp. 974.
Kopparfällning. Se Galvanoteknik, sp. 676,
och Kliché.
Kopparfärgtryck, en stundom förekommande benämning
i st. f. färgkoppartryck (se Färggravyr).
Kopparförgiftning. Se Kopparsalter.
Kopparförhydning, skpsb. Se Förhyda.
Kopparglans, Grå kopparmalm, Chalkosin, Redruthit,
miner., en gärna sedd och icke sällan förekommande
kopparmalm, innehåller 74-80 proc. koppar, 20
proc. järn och resten svafvel, enligt formeln
Cu2 S. Den kristalliserar i rombiska former med
hexagonal habitus. Färgen är svartaktigt blygrå
till stålgrå. Hårdheten 2,5-3, tyngden 5,5-6. Om
kopparglans smältes eller om substansen f ramställes
genom sammansmältning af beståndsdelarna, erhållas
oktaedriska kristaller, hvilket anger en dimorfi hos
Cu2 S. Små kristaller af kopparglans ha erhållits vid
Plombiéres i Frankrike som produkt af termalvattens
inverkan på gamla romerska bronssaker. Kopparglans
förekommer på lager i kristalliniska skiffrar med
kopparkis o. s. v., i Sverige i gnejs, glimmerskiffer,
hälleflinta vid Mårtanberg, Garpenberg, Sunnerskog
och flera ställen på Dal, i Norge gångformigt vid
Kongsberg och fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
