Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparglans - Kopparhydrat, kem. Se Koppar, sp. 973 - Kopparindigo, kem. Se Koppar, sp. 974 - Kopparkis - Kopparklorid, kem. Se Koppar, sp. 974 - Kopparklorur, kem. Se Koppar, sp. 974 - Kopparkompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Kopparhydrat-Kopparkompaniet
988
städes i Telemarken. Utomlands träffas den i
vackra kristaller på gångarna vid Freiberg, Siegen,
Saal-feld och Cornwall. Egendomligt är uppträdandet
vid Mansfeld i den bituminösa märgelskiffern,
tillhörande dyassystemet, tillsammans med
kopparkis och brokig kopparmalm, likaså fyndet vid
Franken-berg i Hessen, där kopparglans förekommer som
försteningsmedel för delar af barrträd och. ormbunkar.
Hj.Sj.»
Kopparhydrät, kem. Se Koppar, sp. 973.
KopparFndigo, kem. Se Koppar, sp. 974.
Kopparkis, Gul kopparmalm, Chalkopy-rit, miner.,
ett mineral, som genom sin allmänna förekomst är den
viktigaste af alla kopparmalmer. Den innehåller,
ren, 34,8 proc. koppar, är sammansatt efter
formeln Cu Fe S2 och kristalliserar hemiedriskt
i tetragonala systemet, men i former, som stå
den reguljära oktaedern och tetraedern mycket
nära. Färgen är mässingsgul, med guldgul eller brokig
anlöpning. Hårdheten 3,5-4, tyngden 4,2. Koppar-kisen
liknar svafvelkis, tillsammans med hvilken den
också ofta förekommer, men skiljes från denna genom
ringare hårdhet och på färgen. Dels förekommer den
på gångar i kristalliniska skiffrar och granit (då
ofta kristalliserad, såsom vid Klausthal, Freiberg
och Schneeberg samt på tenngångarna i Sachsen och
Cornwall), dels bildar den äfven gångar i diabas,
melafyr och diorit (såsom vid Dillenburg i Nassau,
Monte Catini i Toscana, Gumesjevsk och Nisjni
Tagilsk i Ural). Sådana gångar äro ofta i sin
öfre del omvandlade och innehålla kopparkisens
sön-derdelningsprodukter, nämligen kuprit och
malakit. Kopparkisen uppträder äfven som mer eller
mindre regelmässiga, linsformiga lagerstockar,
och till detta slag höra alla större skandinaviska
förekomster. Den är då vanligen starkt uppblandad
med svafvelkis och magnetkis. Hit höra Falun,
Åtvidaberg, Nya Kopparberget, Solstad, Bjälkes-
och Fröågrufvorna på Åreskutan, Nautanen, Liikavara,
Sjangeli, Virijaur, Yastenjaur m. fl. kopparfält i
Lappland, Årsets grufvor i Småland samt vidare Eöros
och förekomsterna kring Trondhjem i Norge. Likartadt
är förekomstsättet vid Bodenmais i Bajern,
Schmöllnitz i Ungern, Eammelsberg och Goslar på
Harz samt Wick-low på Irland. I yngre sedimentära
bergarter förekommer kopparkis som tunna lager af
ett knifblads tjocklek tillsammans med kopparglans
i dyassystemet vid Mansfeld på Harz. Som nybildning
har kristalliserad kopparkis funnits i ledningsrör
af koppar för det svafvelhaltiga terinalvattnet
på Margareteninsel vid Budapest. - Kopparkis är
visserligen ej den rikaste, men väl den allmännaste
af alla kopparmalmer. F. n. f ramställes den mesta
kopparn däraf. Framställningen på torra vägen var förr
omständlig och mycket bränsleödande, enär svaflet och
järnet kunna aflägsnas endast genom upprepad oxidation
och slaggbildning (se därom Koppar, sp. 977- 979),
men numera användas förbättrade metoder (se Koppar,
sp. 979 ff.). Om framställningar på våta vägen se K
öp p ar, sp. 975-976. Hj.Sj. (A.Hng.)
Kopparklorid, kem. Se Koppar, sp. 974.
Kopparklorur, kem. Se Koppar, sp. 974.
Kopparkompaniet, ett 1619 af Gustaf II Adolf för
handel med svensk koppar inrättadt kompani. Redan
1580 underkastades både koppar- och järnhandeln tvång
genom att kronan i bergslagerna tillsatt uppköpare,
åt hvilka de nämnda metallerna måste
afyttras. Dock måste detta förordnande snart
upp-häf vas (se K o p p a r a f r a d). Tryckande
penningbrist och särskildt Älfsborgs lösen föranledde
1614 ett upp-lifvande af kronans förköpsrätt
till kopparn. Det befanns likväl lämpligare, att
denna handel förmedlades af ett handelssällskap,
och därför utfärdades 21 dec. 1619 oktroj för
ett kompani, vanligen kändt under namnet äldre
kopparkompaniet. 21 dec. 1620 utfärdades ett nytt
privilegiebref, som dock endast är att anse som
ett upprepadt kungörande af det förra med anledning
däraf, att insättningstiden förlängdes. Delvis ändrade
privilegier fick kompaniet 30 dec. 1622 och 12 juni
1626. De äldsta privilegierna äro alldeles lika dem,
som 1615 utfärdades för ett "köphandelskompani",
utom tilläggen om kopparhandeln. De viktigaste
bestämmelserna i ok-trojen äro följande: hvarje
svensk undersåte (men icke utlänning) hade rätt att
i kompaniet insätta penningar, dock ej mindre än
100 dal., och därför erhålla motsvarande vinstandel,
beräknad kvartaliter. För insatta kapital betalades
ingen skatt. Under tre år, räknade ifrån l jan. 1620,
skulle bolaget räcka och under den tiden ingen få
uttaga sina penningar, men väl transportera dem på
annan man. Styrelsen, för hvilken särskild instruktion
utfärdades l jan. 1620, bestod af en "gubernator",
som skulle vara af adel och tillsättas af konungen,
samt 7 eller flera "direktorer" af besuttna
borgare. Direktionen hade sitt säte i Stockholm
och egde att efter röstpluralitet besluta om alla
handelssaker, upplåna penningar för kompaniets
räkning, i dess tjänst antaga folk samt bygga,
köpa, sälja, låna och borthyra fartyg. Den egde
full domsrätt öfver sina underhafvande i alla mål,
som rörde kompaniet och ej å lif gingo, likaså att
skilja tvister, som angingo kompaniets saker, dock
att besvär kunde anföras i hofrätten, då sak å ära
ginge eller öfverstege 100 dal. värde. I ersättning
erhöllo direktorerna lJ/2 proc. af allt gods, som
de inköpte eller försålde, och l/z dal. för hvart
skep-pund de vid berget uppköpte, hvarjämte de vid
resor, utom respenningar, skulle få i "tärepenning"
l1/» dal. om dagen inrikes, och 2 dal. utrikes. Hvarje
år i dec. skulle alla participanter (delegarna) eller
deras ombud samlas i Stockholm och utse ett utskott,
inför hvilket direktorerna skulle redovisa. Vid samma
tillfälle skulle nya direktorer väljas i de afgångnes
ställe. Kompaniet erhöll ensamt rätt att upphandla
koppar vid berget (blott med undantag för konungen,
hans moder och broder, hvilka skulle få uppköpa "till
eget behof"; 1626 infördes samma förmån för dem,
"som manufakturer idka vele"). För hvart skeppund
skulle betalas 50 dal reda penningar (icke varor) åt
bergsmännen och det genast vid invägningen, samt 22
dal. åt kronan ("koppartull"). Sedan fick kompaniet
föryttra den rå eller gargjord, men förpliktades
att befordra garmakeriet, så att efter de tre årens
förlopp ingen råkoppar behöfde utföras. - Dessutom
erhöll det rätt att införa allehanda gods och därmed
handla i stort, ha bod i Stockholm, åtnjuta på
tullen borgarrätt, men f. ö. endast främmande rätt,
så att icke marknader besöktes eller handel drefs
med uppstäder och allmoge. Äfven privilegierades det
att upptaga bergsbruk samt förlägga handtverk och
faktorier. Å räkningar fick det rätt att en månad
efter förfallotiden beräkna 12 proc. ränta, panter
fick det försälja ett år efter utlösningstiden och
vid konkurser åtnjuta förmånsrätt, näst
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
