Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koppskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1005
Koppympning-Koptiska kyrkan
1006
hvilken denna struktur är väl
utpräglad, kallas ? a r i o l i t.
E- E-
Koppympning, med. Se Vaccination.
Kopra, bot., detsamma som c o p r a. Se K o k o s-p
a l m.
Kopraol [-ål], kem. farm., detsamma som renad
kokosolja.
Koprélnitz (ung. Kaproncza, kroat. Koprivnica),
kunglig fristad i Kroatien-Slavonien, komitatet
Be-lovår-Körös, vid linjen Zåkåny-Agrara af ungerska
statsbanan. 7,078 inv. (1900). I K. finnas ett befäst
slott, en gammal romansk kyrka, franciskankloster och
gymnasium. Spannmålshandel och sprittillverkning. I
närheten brunkolsgrufvorna vid Lepa-vina.
J. F. N.
Koprivnica [-ni’tsa]. Se K o p r e i n i t z.
Koprofagi (af grek. ko’pros, exkrementer, och
fagél’n, äta), en hos vissa sinnessjuka, ofta i ett
mera framskridet slöhetsstadium, förekommande drift
att förtära exkrementcr eller urin. Understundom
står denna benägenhet i ett visst sammanhang med
en stark könsretning, understundom behärskas den
sjuke därvid af dunkla skrockföreställ-ningar om
de fekala föremålens eller urinens hälsobringande
verkan. Ibland sker denna osmakliga akt under
inflytande af hallucinationer, befallande röster,
eller af ett oemotståndligt och ofrivilligt tvång,
ibland åter är den en blind handling i ett tillstånd
af stor bortkommenhet och djup omtöck-ning.
G-s.
Koprofil (af grek. kofpros, exkrementer,
och filos, vän), bot., säges om växter,
som växa uteslutande på exkrementer. Sådana
äro många svampar, t. ex. Coprinus-SirtQT,
Poronia punctala, Ascobolus-arterna, sotdaggen
(se d. o.) och bland mossorna Splachnum.
G. L-m.
Koprolall (af grek. kofpros, smuts, och lalél’n,
pladdra), en tvångsartad benägenhet att uttala
smutsiga eller skabrösa ord. Detta symtom förekommer
dels i katatoni (se d. o.), dels ock hos hysterici.
G-s.
Koproiit (af grek. kofpros, exkrementer, och
Wthos, sten). 1. Med., af hårdnade exkrementer
m. m. sammansatta klumpar i inälfvorna. Jfr
Tarmsten. - 2. Geol. Koproliter benämnas
förstenade djurexkrement, hvilka i form af
knölar och körtlar förekomma i såväl äldre som
yngre sedi-mentära berglager i Tyskland, England,
Nord-Amerika m. fl. länder. De innehålla ända till
85 proc. fosforsyrad kalk, till följd hvaraf de äro
ett värdefullt gödselmedel. De synas till stor del
härröra från fornvärldens saurier och fiskar. Rera
gånger har man i dem funnit fragment af snäckskal
och andra osmälta delar af nämnda djurs föda.
1. F- B.* 2. E. E.
Koprostäs (af grek. kofpros, exkrementer, och stafsis,
stillastående), med., stagnation af exkre-menter. Se
Fö rs top p n i n g. F. B.*
Kopter, folkstam i Egypten, afkomlingar af de gamle
egypterna. Namnet kopter (arab. kubti l. kibti) är en
förvrängning af grek. Aigy’ptios (egypter), men har
äfven härledts från Koptos, en stad i öfre Egypten,
dit många kristna flydde undan förföljelserna under
romerska kejsartiden, eller från jakobiter, hvilkas
sekt var och ännu är mycket utbredd i Egypten. Inom
sitt egentliga område, mellersta och öfre Egypten,
ha kopterna bibehållit sig tämligen oblandade och
röja i sitt yttre den fornegyptiska typen: bred,
merendels låg panna, svart, lindrigt krusigt hår, rak
näsa samt stora, mörka ögon. Hudfärgen växlar mellan
gulaktig och brun (se pl. Afrikanska folk,
fig. 6 o. 7). I klädsel och öfriga plägseder likna de
i det närmaste muhammedanerna, hvilkas språk, arabiskan,
de äfven antagit. Mycket hos dem erinrar om fornegypterna,
bl. a. omskärelsen, hvilken de ingalunda lånat från de
af dem hatade muhammedanerna. De oblandade kopterna
äro nu jämförelsevis fåtaliga. I nedre Egypten bilda
de endast enstaka församlingar, den talrikaste i
Kairo; v. om Nildeltat finnas de i klostren vid
natronsjöarna. Större är deras antal i mellersta
Egypten, i synnerhet i Fajjūm. Mellan Nilen och
Röda hafvet ligga de urgamla koptiska klostren S:t
Paulus och S:t Antonius. Kopterna utgjorde fordom
hufvudmassan af befolkningen, men ha sammansmält till
ett antal af omkr. 600,000 pers., emedan en mängd
af dem antagit sina besegrares, muhammedanernas,
religion. Det är förvånansvärdt, att antalet är så
stort, ty kopternas historia alltifrån den arabiska
invasionen (midten af 600-talet) är en oafbruten
rad af förföljelser och förtryck. Först sedan början
af 19:e årh. ha de åtnjutit religionsfrihet. Dessa
förföljelser ha ock tryckt sin prägel på folkets
lynne. Kopterna äro misstrogna och slutna, i hög grad
giriga, falska och hycklande, efter omständigheterna
antingen krypande och underdåniga eller trotsiga
och befallande. Endast gossarna erhålla någon
undervisning. Många kopter äro anställda som
skrifvare, räkenskapsförare och skatteindrifvare;
de öfrige äro köpmän och handtverkare, och endast
få tillhöra det lärda ståndet. De fleste kopterna
äro jakobitiska monofysiter; några tusen tillhöra
den grekiska och rom.-katolska kyrkan. Jfr Makrīzī,
"Geschichte der copten" (arab. text och tysk öfv. af
Wüstenfeld, 1845), Stern, "Kopten" (i Ersch och
Grubers "Allgemeine encyklopädie", 2:a sekt., bd 39,
1886), Lane, "An account of the manners and customs of
the modern egyptians" (sista uppl. 1890), och Piehl,
"Om kopterna" (i "Nordisk tidskr.", 1893). Se vidare
Koptiska kyrkan och Koptiska språket och litteraturen.
(K. V. Z.)
Koptiska kyrkan kallas den kristna
församling i Egypten, hvars medlemmar, omkr. 600,000,
tillhöra landets infödda befolkning, kopterna (se
d. o.). Den koptiska kyrkan är en fortsättning af
den gamla monofysitiska kyrkan i Egypten, som i 6:e
årh. bildades under ledning af den syriske munken
Jakob-al-Baradai (se Baradæus), hvars
anhängare efter honom äfven benämnas jakobiter,
och blef orsaken till blodiga religionsstrider. Då
araberna omkr. 640 inträngde i Egypten, slöto
jakobiterna sig till dem för att bekämpa den ortodoxa
lärans anhängare. Sedermera öfvergingo många af dem
till islam. Den koptiska kyrkan består i våra dagar af
en mängd större och mindre öfver hela Egypten spridda
församlingar. Den styres af en patriark, som länge
haft sitt säte i Kairo, men fortfarande bär titeln
mutrān-el-Iskanderije (metropolit af Alexandria). Han
anses för efterträdare till evangelisten Markus,
hvilken enl. traditionen var Egyptens apostel och
den förste biskopen i Alexandria. Patriarken väljes
genom lottning bland nio munkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
