svenska har koranen fullständigt öfversatts af J. F. S. Crusenstolpe (1843) och Tornberg (1874); dessutom äro valda delar öfversatta af Zetterstéen i "Främmande religionsurkunder", utg. af Söderblom, II (1908). Se Lindberg, "Mohammed och Qorânen" (i "Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola", VI, 1897), Hirschfeld, "New researches into the composition and exegesis of the Qoran" (i "Asiatic monographs", III, 1902), Nöldeke, "Geschichte des Qorans" (2:a uppl., utg. af Schwally, I, 1909), och Goldziher, "Vorlesungen über den Islam" (1910). -- Jfr Islam och Muhammed. K. V. Z. Korasan. Se Chorassan. Korat [ka-], hufvudstad i siamesiska prov. Nakhon Eascha Serna, 250 km. n. ö. om Bangkok, vid Tak-rong, biflod till Nammun, som flyter till Me-khong. Omkr. 7,000 inv. K. är omgifvet af en stark stenmur och har ett citadcll samt ett af starka palissader omgifvet kineskvarter, där 600 kinesiska köpmän bo. Järnväg till Bangkok (1900). I omgifningen rika kop-pargrufvor och sockerplanteringar. J. F. N. Korata [kåräta]. Se Köa ra ta. Ko'rax, bergstopp. Se G i o n a. Korazi'n, fordom stad. Se Chorazin. KoYbach, stad i furstendömet Waldeck, vid Itter. 2,859 inv. (1905). Gymnasium, kalkstensbrott, tillverkning af cement och tegel m. m. J. F. N. Korbän (hebr.; offer, gåfva) var hos judarna den allmänna benämningen på hvarje gåfva till heliga ändamål, såsom offer på altaret, helgcdomsskänker eller andra gåfvor till Jehovahs tjänst och ära. Ordet förekommer på ett ställe i nya testamentet, näml. i evangeliet enl. Markus 7: 11, där Kristus bestraffar de judiske lagtolkarna, emedan de lärde, att det var förtjänstfullare att ge gåfvor till tempelgudstjänsten än att sörja för fattiga föräldrars behof. - Hos muhammedanerna förekommer korban som namn på offer, som de rättrogne frambära vid vallfärderna till Mekka. J. P. Korbiskopar (af grek. cJiöra 1. cfcöros, landsbygd, och epi'skopos, biskop, lat. epi'scopi ruris 1. chor-episcopi), "landtbiskopar", "lydbiskopar", kallades i den gamla kristna kyrkan de präster, som hade uppsikt öfver församlingarna inom särskilda kretsar på landsbygden. Vanligtvis voro städerna utgångspunkter för kristendomens utbredande på landsbygden, och i sådant fall stodo nybildade landsförsamlingar i närmaste beroende af närgränsande stadsförsamlingar samt erhöllo af stadsbiskopen en pres-byter till församlingsföreståndare. Stadsbiskopen utöfvade dock fortfarande den egentliga uppsikten öfver samma landsförsamling. Blef däremot en dylik församling af större betydenhet, eller om en landsförsamling bildat sig oberoende af något inflytande från någon stadsförsamlings sida, valde sig dessa landsförsamlingar egna, själfständiga biskopar, hvilka, till skillnad från stadsbiskoparna, kallades korbiskopar. Sådana nämnas ofta i handlingar från 4:e årh. (först på synoden i Ancyra 314). Ganska snart råkade emellertid sistnämnda biskopar i mångfaldiga stridigheter med stadsbiskoparna, som efter hand beröfvade dem deras biskops-rättigheter och slutligen själfva biskopsnamnet (på konsilierna i Sardica 347 och i Laodicea 360). I deras ställe trädde vanliga presbyterer. - Ett annat slag voro de korliskopar, som från Karl den stores tid omtalas i frankiska riket. De voro hjälpbisko-par, hvilka utan egen dieces vigdes att biträda de ord. biskopar, som hade alltför stora och svårskötla stift. Då de eftersträfvade ökad själfständighet, blefvo de ifrigt bekämpade af biskoparna och för-svunno efter ett årh., i Tyskland först i 10:e årh. De stora pseudoisidoriska förfalskningarna från omkr. 850 äro bl. a. riktade mot denna institution. Litt.: Gillmann, "Das institut der chorbischöfe im Orieiit" (1903), Bergére, "Étude historique sur les chor-éveques" (1905), abbé Lesne, "La hiérarchie épi-scopale en Gaule et Germanie (742-882)" (s. å.), och A. Werminghoif, "Verfassungsgeschichte der deut-schen kirche im mittelaltcr" (1907). J.II.B. (Hj.H-t.) Korcula [kå'rtsola], slav. Se C u r z o l a. Ko'rda (grek. chorde). 1. Mus., sträng på ett instrument, ton. - 2. Mat., den räta linje, som sammanbinder ändpunkterna af en cirkelbage. I vidstående fig. äro AB och AC kordor, svarande mot olika bågar. Den största kordan är den, som går genom medelpunkten, d. v. s. sammanfaller med en diameter, l den mån som kordorna ligga längre från medelpunkten minskas deras storlek. - Då kordorna till sin iängd äro på ett bcstämdt sätt beroende af cirkelbågarna, begagnade de grekiske geomet-rerna dem vid trigonometriska beräkningar, och Ptolemaios konstruerade för detta ändamål särskilda numeriska tabeller, som kommo ur bruk, först sedan indcrna och efter dem araberna börjat införa de nu brukliga, mera praktiska trigonometriska funktionerna. 2. d. F.) Körda l, mat., kallas en rät linje, hvilkens alla punkter äro så beskaffade att, om från en af dem tangenter dragas till två gifna cirklar, dessa tangenter äro lika stora. Om cirklarna skära hvarandra, går kordalen genom skärningspunkterna; om de åter tangera hvarandra, sammanfaller den med deras gemensamma tangent i tangeringspunkten. Kordalen eger flera anmärkningsvärda egenskaper; särskildt erhålles genom dess användande en ganska enkel lösning af det invecklade problemet att upprita en cirkel, som tangerar tre gifna cirklar. Kordalen kallas äfven potenslinje och radikal-axel. (I. F.) KoYdax, grek. Se Dans, sp. 1315. Kordecki [-de'tski], Augustin, polsk nationalhjälte, f. 1603, d. 1673, ingick 1634 i paulinordcn och blef 1650 prior i det berömda Czestochowas kloster på Jasna Göra, som han försvarade mot svenskarna under Karl X Gustafs fälttåg 1655 (se därom Cz9stochowa). Till detta kloster fördes hans lik från Wieruszöw 1704. Hans egen skildring af belägringen på latin, Nova Giganlomachia, trycktes 1657 (nya uppl. 1694, 1711, 1775; polsk öfv. af J. Lepkowski 1858). Bland den historiska litteraturen om K. märkas: St. Kobicrzyoki: "Obsidio clari montis Czenstochoviensis" (Danzig 1659) och "Vita religiösa et finis felix A. R. P. provincialis Augustin! Kortechi" (utg. 1904 efter anonym gammal handskrift). A-d J. Korderorj, en i Sverige gängse benämning rå mångahanda melerade, randiga eller rutiga mans-btklädnadstyger af kardull eller halfylle. Engelska benämningen corduroy har afseende på ett slags rån- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.