1045 Koriander-Korint 1046 Joniska versfötterna (se lonicus). Koriamben har funnit sin användning hufvudsakligen inom vissa delar af ^ekornas lyriska och dramatiska poesi. A. M. A. Koria'nder, bot. SeCoriandrum. Koriariacéer, bot. SeCoriariacese. Koriariln, bot. Se Coriariacese. Korica [kåri'tsa], stad i Albanien, turkiska vilajetet Monastir, omkr. 45 km. v. s. v. om Monastir. Omkr. 12,000, mest albanesiska, inv. Säte för en grekisk ärkebiskop; många moskéer och kyrkor. (J. F. N.)

Korinna. Efter en forngrekisk statyett.

Korinna (grek. Κόριννα, lat. Corinna), forngrekisk lyrisk skaldinna från Tanagra i Beotien, lefde omkr. år 500 f. Kr. Hon var känd äfven under binamnet Myia (fluga) och f. ö. högt prisad såväl för skönhet som för skaldebegåfning. Med Pindaros, som skall ha varit hennes lärjunge, inlät hon sig i skaldetäflan och säges ha besegrat honom ej mindre än fem gånger. Af hennes på beotisk dialekt författade dikter voro ända till 1906 endast mindre fragment kända, som äro upptagna i den af Bergk utgifna samlingen "Poetæ lyrici græci". Senast nämnda år upptäcktes på en papyrus i Berlins museum ytterligare några fragment, bl. a. två tämligen omfångsrika och åtminstone delvis läsbara, i hvilka K. behandlat motiv från beotiska lokalsagor. De äro utgifna i "Berliner klassiker texte", V (1907). A. M. A. Korint (grek. Κόρινθος, lat. Corinthus), det forna Greklands största och rikaste handelsstad, beläget på Isthmos, det smala näs (se Korintiska näset), som förenar Peloponnesos med mellersta Grekland. Genom sina förträffliga hamnar, Lechaion vid Korintiska samt Kenchreai och redden Schoinus (nu Kalamaki) vid Saronska viken, stod K. i omedelbar förbindelse med två haf och var därigenom en naturlig stapelplats för världshandeln mellan öster- och västerland. Det tillhörande landområdet, Korinthia, hvilket begränsades i n. ö. af Megaris samt i v. och s. af Sikyon och Argolis, är till större delen bergigt och föga fruktbart. Själfva staden låg på en högslätt vid norra foten af en till 575 m. ö. h. uppstigande bergskägla med taffelformigt afplattad topp, som utgjorde dess borg (Akrokorinthos; se fig.). Denna nästan ointagliga fästning, som genom flera högt upp på bergsluttningen framvällande källsprång, bland dem den berömda källan Peirene, var rikligen försedd med ypperligt dricksvatten, bildade nyckeln till Peloponnesos och var en af de strategiskt viktigaste punkterna i Grekland. Med den 12 stadier (något mer än 2 km.) nordligare belägna hamnstaden Lechaion var staden förenad medelst två långa, parallellt löpande murar, och till dess fästningsverk äro äfven att räkna den långa mur, som på det smalaste stället afspärrade hela Isthmos från haf till haf. Ett stycke ö. om staden vid Saronska viken låg det vidsträckta, åt Poseidon helgade område, där de isthmiska spelen brukade hållas. Betydande lämningar af det forna K. ha bragts i dagen genom de gräfningar, som 1896 och följande år företagits af Richardson m. fl. på uppdrag af Amerikanska skolan i Aten (se "American journal of archæology", 1896 ff.). K:s lifliga handel och däraf alstrade rikedom voro

Akrokorinthos och därnedanför ruiner af bl. a. ett urgammalt doriskt Heratempel i det forntida Korint. (1870-talet.)