1059 Korneuburg-Kornstruktur 1060 Kornflugan (förstorad). des 1835. Numera finnas kornetter endast i Ryssland. C. O. N. Korneuburg [kårnö'j-], stad i Nedre Österrike, n. om Wien, på vänstra stranden af Donau. 8,292 inv. (1900). Ångbåtsstation, realgymnasium, straff än-gelse, skeppsvarf och industri. - 4 km. n. v. om K. ligger den 1879-1902 restaurerade borgen Kr euz enstein. J. F. N. Kornfibla, bot., namn på Scorzonera humilis. Kornfjäll, zool. Se Fjäll, sp. 492. Kornflugan, Chlorops pumilionis, zool., en 3-4 mm. lång fluga, ljusgul med mörka teckningar, hvilken visat sig vara ett svårt skadedjur för vårt odlade korn. Äggen läggas i början eller midten af juni på bladen af kornbrodden, hvarefter den utkläckta larven söker sig väg till bladslidan, inom hvilken den angriper växtens ännu outvecklade blad samt axämnet, hvilket fortares utmed ena sidan, till dess strået nås. I detta senare äter sig larven på ena sidan en ränna ända ned till nästa led. Stundom försiggår förpuppningen inom denna ränna, men oftare drager sig larven dessförinnan tillbaka längre upp i bladslidan, där puppan oftast anträffas. På en sålunda angripen kornplanta, hämmas stråets växt, så att axet vanligen ej når fram ur bladslidan. I stället får en sådan kornplanta ett gröfre utseende än de oskadade samt en blåaktig färgton, och såväl därigenom som genom sin ringa höjd blir den lätt märkbar. Under förra hälften af aug. framträder den nya generationen ur pupporna, och sedan parning egt rum, läggas äggen på höstsädesbroddens blad. Äfven på höstsäden kunna larverna sålunda göra skada genom att förtära broddens inre delar, men vanligen är denna skada ej af svårare beskaffenhet, än att nya skott kunna skjuta upp från de oskadade rötterna. Sedan larverna öfvervintrat, förpuppas de följande vår, och de fullbildade flugorna framkomma i slutet af maj eller början af juni. Denna art har flera gånger anställt betydande härjningar i vårt land, särskildt på Gottland. GL A-z.* Kornhärbärge, kam. Se Tiondelada. Kornhässja, landtbr. Se Hässja, sp. 160. Kornig, geol.9 bestående af eller sammanfogad af korn. Bergarter, som äro bildade af sammankittade mineralkorn, sägas ega kornig struktur, t. ex. sandsten (klastiskt kornig), granit (kristolliniskt kornig) m. fl., till skillnad från täta bergarter, t. ex. ler-skiffer, tät kalksten m. fl., hos hvilka ingen kornighet kan med blotta ögat iakttagas. - Kornig d o l o-mit. Se Dolomit. - Kornig kalksten 1. Marmor, Se Kalksten. - Kornig stru-k-tur. Se Struktur. E.E. Kornig degeneratiön, patol. anat. Se D e genera t i ön 2. Kornisch (fr. corniche), bygnk. Se Entable-m e n t och K a r n i s. Ko'rniska, ett utdödt keltiskt språk. Se Cor-niska (äfven i Suppl.). Kornjordloppan, zool. Se J o r d l o p p o r. Kornknarren, zool. Se Ängsknarrsläktet. Kornlack. Se Gummilack a. Kornlärkan, zool., detsamma som kornsparf (Emberiza miliaria). Se E m b e r i z a. Kornmalen, Hvita kornmasken, Tinea granella, zool., tillhör malfjärilarnas underordning. Kornmalen har gulaktigt hufvud, i gråhvitt, brunt och svart marmorerade f ram vingar samt bruna bak-vingar. Bredd mellan vingspetsarna 12-14 mm. Larven är gulhvit med brunt hufvud, dess längd omkr. 10 mm. Kornmalen är allmän i hela Skandinavien och är känd som ett svårt skadedjur i sädesmagasin, där larven särskildt angriper råg. Under sommarens lopp, vanligen i juni eller juli, lägger honan omkr. 80 ägg å säd. Larven, "hvita korn-masken", hopklibbar flera korn till större eller mindre klumpar och anlägger mellan kornen gångar, klädda med hvit silkesväfnad. Småningom uppätas de sammanklibbade kornen, och vid höstens början är larven fullvuxen. Af söndergnagda träspånor o. d. bildar den då en hylsa, i hvilken den öfver-vintrar. Följande vår förpuppas den, och en månad därefter utkläckes fjäriln, som då träffas i spannmålsbodar, helst där gammal, unken säd förvaras. Se fig. i art. F j ä r i l a r, sp. 510. O. T. S. (G. G.) Kornmasken, zool Se Kornvifveln och Kornmalen. Kornmyggan, zool. Se Gallmyggor. Kornplasma, bot., den del af cytoplasman, som har kornig struktur. Se C e 11, sp. 1388. Kornplatta (ty. kornplatte), fot. Se A u t o t y p i. Kornsjuka, Kor n tröt t het, det tillstånd hos jorden, att korn lämnar missväxt, beror på angrepp på kornplantorna af en mask, Tylenchus Hordei. Jfr N e m a t o d e s. H. J. Dft. Kornskruf, gammal benämning på sädesmagasin, byggdt så (se fig.), att dess inre bildade en behållare, med tvärs genom magasinets inre gående luf tningsrän-nor. Magasinets inre utgöres af ett eller flera genom hela dess höjd gående schakt. Genom att man dagligen uttappar något säd nedtill, sjunker hela sädesmas-san, hvarvid nya delar af densamma komma intill luft-rännorna, så att all säden blir väl luftad. H. J. Dft. Kornsparf ven, zool. Se Emberiza. Kornstruktur, landtbr., det tillstånd hos åkerjorden, då jordpartiklarna samlat sig till små, fritt liggande jordkorn, är önskvärd, emedan vatten, luft och växtrötternar lätt intränga mellan jordkornen, Ord, som saknas under K, torde sökas under C.