1061 Korntal-Koromandel 1062 men jorden dock bildar en så tät massa, att fuktigheten väl bibehålles och kan genom hårrörskraften stiga upp från djupare lager i den mån, som af-dunstningen fortgår i ytan. H. J. Dft. Korntal, beräkning af skörden i mångfald af utsädet, är ett gammalt beräkningssätt, som så tillvida kan vara vilseledande, som samma korntal kan beteckna en mycket olika stor skörd, allteftersom utsädesmängden varit stor eller liten. Så t. ex. är åttonde kornet af hafre, d. v. s. skörd 8 gånger så stor som utsädesmängden, dåligt, om utsädesmängden varit 150 kg. pr har, men rätt tillfredsställande, om 250 kg. utsatts på samma ytvidd. H. J. Dft. Korntal, by, med 1,270 inv. (1900), i württembergska Neckarkretsen, 7 km. n. v. om Stuttgart, vid württembergska Schwarzwaldbanan, grundlades 1819 af en pietistisk församling, hvilken s. å. erkändes som ett af württembergska statskyrkan oberoende kyrkosamfund. Församlingen, som i mycket inrättat sig efter Herrnhutförsamlingens mönster, har anlagt och underhåller två räddningshem för vanvårdade barn, ett institut för gossar och två för flickor, barnhem och änkehus m. m. (J. F. N.) Korntrötthet, landtbr. So K o r n s j u k a. Kornutin, farm. Se M j öl d ryg a. Kornvifveln 1. Kor n bi 11 en, Kornborra-ren, "Svarta k örn m asken", Calandra granaria, zool.) en skalbagge, som hör till viflarnas familj Curculionidce. Kornbillen har smal snabel, nära hvars bas de vinkelböjda antennerna äro fästa. Antennklubban är ägg-formig, oledad. Färgen är svartbrun, mellankroppen starkt punkterad och täckvingarna strimmigt Kornvifveln (mycket förstorad), punkterade. Längden 4 mm. Larven till "svarta kornmasken" är glänsande hvitaktig, saknar fötter och har ett brunt, hornartadt hufvud. Strax sedan larverna kläckts ur äggen, som korn-billen lägger å sädeskornen, äta de å kornens skal en nästan omärklig öppning samt borra sig in i kornen och förstöra deras innehåll. Därefter förpuppas larverna inom de tomma kornskalen. Denna art finnes hos oss ej i det fria, men uppträder i spannmålsmagasin, troligen urspr, med spannmål importerad från Orienten. Den anställer stundom ganska stor skada. Kenlighet och god luftväxling äro de bästa medel mot denna skadeinsekt. O- T. S. (G. G.) Kornvinkel, krigsv. Se Riktning. Kornål, bot., zool. Se Helminthoceci-d ier . Korografi (af grek. chöra 1. chöros, ort, land, och gra'féln, beskrifva), beskrifning öfver en viss trakt, en provins, ett län, ett stift o. s. v. Korografien behandlar ett inskränktare område än geografien, men ett vidsträcktare än topografien. Jfr Geografi, sp. 964. Korois [kå'råjs], gammalt biskopsgods i S:t Marie socken invid Åbo, var ofta de finske biskoparnas vistelseort under medeltiden, hvarför flera af deras bref äro utfärdade från K. De egde där ett fast stenhus. I Juustens biskopskrönika omnämnes, att ett kloster skulle funnits på K., men denna uppgift har blifvit vederlagd. 1905 exproprierades K. för kronans räkning för att bevaras som fornminne, sedan gräfningar blottat anläggningen. M. G. S. Korole'nko, Vladimir Galaktionovitj, rysk författare, f. 1853 i Zjitomir (Podolien), son till en lillrysk kosackättling och en polsk moder, har konstnärligt omarbetat sina intryck från barndotoen i den hälft biografiska berättelsen V durnom obsjtjestvje (I dåligt sällskap). Efter skolgång i Rovno kom han till teknologiska institutet i Petersburg 1871, men relegerades 1874 därför, att han å kamraternas vägnar öf-verlämnat en nådeansökan för en fängslad student. I slutet af 1870-talet trakasserades han åter af polisen och förvisades till det beryktade Vjatka och östra Sibirien, där han fick stoff till sina förträffliga skildringar Zapiski sibirskago turista (En sibirisk resandes dagbok) och Sokolincts (från ön Sachalin). 1885 fick han tillåtelse att bosätta sig i Nizjnij Novgorod, där han 1893 utgaf det intressanta verket V golodnyj god (I hungersåret). K. är numera bosatt dels i Poltava, dels i Petersburg, där han sedan 1895 redigerar tidskriften "Eusskoje bogatstvo". 1907 väckte han stort uppseende genom sina frimodiga afslöjanden af judeförföljelserna i Kisjenev och omnejd genom den politiska broschyren Sorotjinskaja tragedija. 1909 utkom bd I af hans synnerligen intressanta kulturbilder i biografisk skissform Istorija moego sovremennika (Min samtids historia). Som rysk novellist intar K. ett hedersrum genom fin konstnärlighet, djup psykologi och ädel humanitet, med bevarande af sicnets friskhet och tro på det mänskliga framåtskridandet. Som hans yppersta berättelser anses Sljepoj muzykant (1887; "Den blinde musikern", 1890) och Ljes sjumit (1885; "Skogen susar", 1891) samt den uppseendeväckande fantastisk-tendensiösa sibiriska skissen Son Makara (Makars dröm). Urval af K:s skisser utkom 1886, 1893. Till svenska ha dessutom öfversatts "I påsknatten", "På Volga" och "Skuggor" (i "Ny ill. tidn.", 1896, 1897). A-d J. Korollarium. Se Corollarium. Korollinisk (af lat. cororlla, liten krona), bot. Se Homoioklamydeisk. Korologi, C h o r o l o g i (af grek. chöra, land, och lo'gös, lära), bot., zool., vetenskapen om utbredningen och fördelningen af det organiska lifvet i hafvet (marin korologi) och insjöarna (lakustrin korologi). Den marina faunan och floran tillsammans kallas h a l o b i ö s (af grek. hals, haf, och bi'os, lif), i motsats mot limnobiös (af grek. IVmne, sjö), sötvattnets organism värld, och geobiös (af grek. ge, jord), den terrestriska djur- och växtvärlden. Halobios, resp. limnobiös sönderfaller i 3 huf-vudgrupper: b en t h os, plankton och pleus-t o n (se dessa ord). Jfr D j u r g e o g r a f i och Zoologi. G. L-m. Koromandel benämnes den låga, sandiga kuststräckan på östra sidan af Västra indiska halfön mellan 10° 30' och 16° n. br. Trots sin brist på goda