mellan rakt, stupande och öfverbyggdt kors. Rakt kallas korset, då dess öfre kontur går i samma linje som ryggen, och bäckensymfysen ligger horisontellt, stupande, då bäckenet lutar bakåt, och öfverbyggdt, då dess öfre kontur stiger något mot svansroten. Till formen kan korset vara: ovalt eller melonformadt, som är tämligen rakt med öfre ytan ovalt afrundad och yttre höftknölarna dolda i muskulaturen, kupol- eller äppelformadt, som är något kortare än föregående och med öfre ytan liknande en del af ett klot, takformigt, då dess midtparti ligger tämligen högt och sidoytorna slutta utåt, klufvet, då muskulaturen är särdeles fyllig och korsbenets tornutskott låga, så att en fåra uppstår i midten, åsnekors, som är kort, men bredt, stupande och kantigt, samt svinkors, smalt med afrundad yta, något stupande och spetsigt. Enhöftadt kallas korset, då den ena höftvinkeln är afstött, skeft, då den ena sidan är kortare, vanligen ett medfödt fel utan betydelse och oftast beroende på felaktigt läge under fostertiden. 5. Skogsv., detsamma som klipp (se d. o.). 1 a. O. M. 2. A. L.* 3. G. v. D.* 4. E. T. N. Korsabad. Se Khorsabad. Korsaken, Vulpes corsac, zool., hör till familjen hunddjur (Canidæ) inom rofdjurens ordning och däggdjurens klass samt företräder i Asien vår skogsräf. Korsaken blir 55-60 cm. lång, med 35 cm. lång svans. Färgen är om sommaren rödaktig, om vintern ljusare; undre kroppsdelarna äro gulaktigt hvita, och den yfviga svansen är ofvan blekgul, med inblandadt svart, samt försedd med svart spets. Korsaken förekommer från trakterna kring Kaspiska hafvet ända in i Mongoliet, alltid i stäppland och öknar, aldrig i skog. Kirgiser och andra nomadstammar förfölja den ifrigt för dess mjuka och varma skinn samt lämna årligen ända till 50,000 sådana i handeln; antalet har betydligt aftagit, ty numera komma blott omkr. 1,500 till Europa. C. R. S.* Korsakov [karsa'kåff]. 1. Aleksandr Michailovitj Rimskij - K., rysk general, f. 1753, d. 1840, vann tidigt Katarina II:s ynnest och deltog i 1796 års krig mot Persien. 1799 sändes han med 40,000 man till Schweiz att bekämpa fransmännen. Jämte en österrikisk kår på 25,000 man under fältmarskalk Kotze skulle han skydda Zürich, men blef där i grund slagen af fransmännen under Masséna 26 sept. 1799 och drog sig tillbaka till Rhen, där han förlorade slaget vid Diessenhofen, hvarefter han tillsammans med Suvorovs armé återvände till Ryssland. 1805-30 var K. generalguvernör öfver Litauen. - 2. Se Dondukov-Korsakov. 1. C. O. N. Korsana, rysk namnform för Saisan. Korsar (sp. corsario, af corsa, utflykt till sjöss, af lat. cursus, lopp), urspr. ett af barbareskstaterna utrustadt kaparfartyg; kaparfartyg i allmänhet; fribytare, kapare. Jfr Kapare och Kryssare. Korsaren. 1. Norsk skämttidning, som började utkomma våren 1894 i Kristiania. Bland dess medarbetare märkas tecknarna A. Bloch och Olaf Gulbransson. - 2. Dansk skämttidning. Se Corsaren. Korsa sig. Se Korstecken. Korsband (ty. kreuzband, fr. sous-bande, eng. print under band), postv., förkortad term (i den inre postterminologien ännu mera förkortad till x b.) för postal försändelse, afsedd för befordran "under band", d. v. s. korsomslag eller i allmänhet så beskaffadt omslag, att innehållet lätt kan undersökas. Dessa försändelser postbefordras mot väsentligt lägre porto än brefven, men få vid bötesansvar ej innehålla bref eller handskrifven anteckning, som har egenskapen af verklig eller personlig skriftväxling. Med afseende på den närmare beskaffenheten och befordringsvillkoren åtskiljer man dem i affärshandlingar (ty. geschäftspapiere, fr. papiers d'affaires, eng. commercial papers), varuprof (ty. muster ohne wert, fr. échantillons sans valeur eller é. de marchandise, eng. samples of no value eller s. of merchandise) och trycksaker (ty. drucksachen, fr. imprimés, eng. printed matter eller bookpackets). Trycksak, som utgöres af tryckta visitkort, jul- eller nyårskort, får undantagsvis innehålla för hand tecknad adress och titel äfvensom lyckönskningar, tacksägelser, beklaganden af sorg och andra höflighetsbetygelser, uttryckta med högst fem ord eller allmänt brukliga begynnelsebokstäver (p. p. c. = pour prendre congé o. d.). Äfven i några andra fall få handskrifna meddelanden medfölja i trycksak, afsedd att postbefordras under band (se därom allmänna poststadgan eller t. ex. postunderrättelserna i statskalendern). - I våra postförbindelser med vissa främmande länder, främst Norge och Danmark, hade utväxling af dylika försändelser egt rum redan från midten af 1800-talet. Med sept. 1864 infördes denna gren af poströrelsen i vår inrikes trafik, hvad beträffar trycksaker och varuprof. Först fr. o. m. juli 1875, i sammanhang därmed, att för utväxlingen med utlandet 1874 års världspostkonvention trädde i tilllämpning och därvid allmän internationell korsbandsutväxling kom till stånd, blef det äfven beträffande inrikestrafiken medgifvet att som korsband få befordrade affärshandlingar, d. v. s. handlingar eller dokument, helt eller delvis skrifna eller ritade för hand, hvilka icke ha egenskap af verklig eller personlig skriftväxling. En alldeles särskild ställning i vår poströrelse intaga de s. k. tidningskorsbanden. Medan i förbindelsen med utlandet periodiska tryckalster, som försändas under band, äro i afseende å villkoren för postbefordran likställda med öfriga trycksaker, är förhållandet ett annat i den inrikes posttrafiken. Inländska tidningar och tidskrifter, som aflämnas för inrikes korsbandsförsändning i enahanda ordning som öfriga trycksaker, draga nämligen ett i jämförelse med dessa nedsatt porto. Detta är de s. k. vanliga tidningskorsbanden. De infördes i rörelsen med 1877 års början. En ytterligare nedsättning i befordringsafgiften åtnjuta de s. k. utgifvarkorsbanden, som infördes med början af 1905, i sammanhang med att då, på grund af k. förordn. 27 maj 1904, för svenska postverkets tidningsrörelse i dess helhet nya bestämmelser kommo i tillämpning. Sedan dess kan för tidningsexemplar, som förskrifvits direkt hos vederbörande utgifvare - alltså ej genom postanstalt - och som af utgifvaren till postanstalt å den ort, där tidningen utges, aflämnas till postbefordran som korsband, en viss, lågt beräknad samt med kontanta medel, ej med frimärken redovisad afgift utgå efter sammanlagda vikten af de på en gång aflämnade försändelserna. - Tidningskorsband i äldre mening ha inom svenska postverket förekommit långt före införandet af egentlig korsbandsutväxling. Bortser man från, att hit möjligen skulle kunna hänföras den