portofria postbefordran, som på grund af häfdvunnen rätt redan före 1800-talet var medgifven vissa privilegierade tidningar, t. ex. "Post- och inrikes tidningar", finner man i k. br. 15 dec. 1820 stadgadt, att alla såväl i hufvudstaden som i städerna i landsorterna utkommande dagblad finge med posterna afsändas emot ett nedsatt porto, beräknadt till 1/8 af hvad för bref enligt då gällande taxa betalades. Redan 1824, jämlikt k. kung. 8 jan. s. å., blef på grund af 1823 års riksdags beslut all postbefordran af tidningar fri från afgift till postkassan. I stället skulle alla tidningsnummer förses med en särskild därtill inrättad karta-sigillata-stämpel, tidningsstämpel, till olika belopp i förhållande till tidningarnas storlek. Med 1872 års utgång afskaffades tidningsstämpeln; den till Riksgäldskontoret dittills ingående tidningsstämpelafgiften utbyttes mot en postkassan tillfallande afgift. Härmed upphörde tidningskorsbandsbefordringen i äldre mening. - Emellertid har i själfva verket vår svenska korsbandsrörelse mycket äldre anor än från 1800-talet, ja, detta slags postutväxling synes hos oss långt förr än inom något annat land ha kommit till en om ock då ännu nog så tillfällig användning. I ett k. br. från 1693 påbjödos nämligen taxelindringar för vissa postförsändelser, "enär någon, som därom ansökning giör, vijsar at hans pacquet ey består af löösa correspondencebreff, utan af skrifter och documenter, eller hvariehanda andra saker, såsom i synnerhet, då bröllopz- och begrafningzbreff affärdas". - Korsbandsmissbruk begår den, som i korsband döljer bref eller annat icke tillåtet skriftligt meddelande eller ock å själfva försändelsen eller dess omslag anbringar dylikt meddelande på sådant sätt, att uppenbarligen afsedt är att undandraga detsamma postfunktionärernas uppmärksamhet. Uppdagas sådant, är afsändaren förfallen till böter af 5 kr. Till korsbandsmissbruk gör äfven den sig skyldig, som, i syfte att undandraga postverket inkomst, till postbefordran som utgifvarkorsband aflämnar försändelser, som uppenbarligen icke böra komma i åtnjutande af sådan postbefordran. I detta fall kan bötesbeloppet höjas ända till 50 kr. Böter för ifrågavarande förseelser tillfalla den under Generalpoststyrelsens förvaltning ställda kassan för understöd åt änkor och barn efter personer, som varit anställda vid postverket. R- L-n- Korsbandsförsändelse, postv. Se Korsband. Korsbandsmissbruk, postv. Se Korsband. Korsbefruktning, bot. Se Pollination. Korsbenet, anat. Se Kors 3. Korsberga. 1. Socken i Jönköpings län, Östra härad. 12,202 har. 1,439 inv. (1909). K. bildar med Lemnhult och Södra Solberga ett konsist. pastorat i Växjö stift, Östra härads kontrakt. Om den inom socknen i vidsträckt mån utöfvade familjevården af sinnessjuka, utackorderade från Växjö hospital, se Sinnessjukvård. - 2. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 4,232 har. 1,131 inv. (1909). Annex till Fröjered, Skara stift, Kåkinds kontrakt. Korsbetningen. Se Visby. Korsblomma. 1. K. l. Kristi korsblomma, bot. Se Passiflora. - 2. Bygnk., en för den gotiska stilen och särskildt den tyska uppfattningen däraf karakteristisk afslutningsprydnad å tornspetsar, fialer och gaflar, hvilken i sin typiska form (se fig.) består af en vertikal midtstängel, nedom hvars topp fyra korsvis ställda blad framspringa i horisontal hufvudriktning. Stundom upprepas denna anordning två gånger, och bladkransarna bli således två; stundom, t. ex. när en gafvel sluter sig som prydnad till en vägg, finnes plats för blott två blad. Stängeln, dess knopp och de fyra bladen kunna vara mer eller mindre rikt utbildade. Under den äldre tiden äro bladen mycket enkla, med helbräddade kanter; senare bli de starkt profilerade och krusiga, med en skarp utsvällning vid den punkt, där bladet böjer sig uppåt. Jfr Fial 2. Upk.*

Korsblommiga, bot., namn på växtfamiljen Cruciferæ. Korschelt, Eugen, tysk zoolog, f. 1858 i Zittau, docent i zoologi i Freiburg i. Br. 1885 och i Berlin 1887, professor i zoologi och jämförande anatomi i Marburg 1893, har offentliggjort flera arbeten öfver maskarnas, tagghudingarnas, leddjurens och blötdjurens morfologi och utvecklingshistoria, vidare öfver cytologi (såsom i Morphologie und physiologie des zellkerns, 1888) äfvensom arbeten öfver experimentell zoologi (Regeneration und transplantation, 1907). Tills. med Heider har han utgifvit en mycket använd Lehrbuch der vergleichenden entwickelungsgeschichte der wirbellosen tiere (2:a uppl., 1902-10). Sedan 1904 är han redaktör af den mest spridda af alla zoologiska tidskrifter, "Zoologischer anzeiger". K. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1905). L-e. Korset. 1. Anat. Se Kors 3. - 2. Astron. Se Södra korset. Korsets döttrar (fr. Filles de la croix). 1. En i Roye i Picardie 1625 af prästen Guérin stiftad kvinnlig kongregation för ungdomens undervisning, särskildt på landet. Redan tidigt delade sig systraskapet i en religiös kongregation med säte i Paris, hvilken 1668 erhöll påflig stadfästelse, samt en sekulärkongregation i Brie-Comte-Robert nära Paris. Båda utöfvade under 1600- och 1700-talen vidsträckt verksamhet i Frankrike och Belgien, den senare äfven i Canada. Efter revolutionen ha systrarna i olika stift organiserats på olika sätt, så att flera af hvarandra oberoende sammanslutningar uppstått. Den nya kongregationslagstiftningen i Frankrike har drifvit en del af dessa systrar till Canada och Förenta staterna. - 2. En af Marguerite Senaux 1639 stiftad kongregation i Paris. Se Heimbucher, "Orden und kongregationen der katholischen kirche", III (2:a uppl. 1908). T. H-r. Korsets upphöjelsefest (Festum exaltationis sanctæ crucis), en kyrklig fest, som allmänt firades fr. o. m. 7:e årh. Enligt några uppgifter skall den ha firats redan långt dessförinnan till minne antingen af det korstecken, som kejsar Konstantin berättas ha sett i skyn, eller af invigningen af Heliga grafvens kyrka, 14 sept. 336. Emellertid får det väl antagas som bevisadt, att festen har ett annat