Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omvändelse och skall 1216 ha fått påflig
stadfästelse. Organisationen grundar sig på
Augustinus’ regel jämte en del af dominikanernas
ordensföreskrifter. Ordensmärket är ett rödt och
hvitt kors. Brödraskapet vann under medeltiden
betydande utbredning, led visserligen mycket under
reformationens och revolutionens stormtider, men har
ännu 5 kloster i Belgien, Nederländerna och Österrike.
4. Korsherrar med den röda stjärnan. Se Korsorden.
5. Korsherrar med det röda hjärtat,
äfven kallade polska korsherrar (ordo poenitentiæ
sanctorum martyrum), hvilkas samfund stiftades i
Krakau i midten af 1200-talet, utbredde sig i Polen
och Litauen och nådde sin blomstring vid 1500-talets
början. Ordensmärket var ett rödt hjärta.
Se Uhlhorn, "Die christliche liebesthätigkeit im
mittelalter" (1884), och Heimbucher, "Die orden und
kongregationen der katholischen kirche", II (2:a
uppl. 1907). 1-5. T. H-r.
Korsholm. 1. Härad af Vasa län, Finland,
består af 13 kommuner. Areal 3,509 kvkm. 69,707
inv. (1908). - 2. Domsaga under Vasa hofrätt, delad
i 4 tingslag. Areal 2,659 kvkm. 49,788 inv. (1908).
3. Slott och län. Slottet, beläget i närheten af
nuv. staden Vasa i södra Österbotten, omnämnes
första gången under namn af Krytzeborg i Bo
Jonssons testamente 1384. Om slottets yttre och
dess fästningsverk finnas inga tillförlitliga
upplysningar. Det var uppfördt på en af vatten
omfluten, af människohänder uppkastad jordkulle och
utgjordes antagligen af träbyggnader, omgifna af en
jordvall. K. var en af vitalianernas hufvudorter under
den tid, då de härskade i Bottniska viken. Då Sven
Sture 10 okt. 1398 ingick förlikning med drottning
Margareta och afstod från sina öfriga vapenplatser,
stannade K. fortfarande i hans och hans vapenbröders
händer samt tillföll Margareta först 20 april
1399. Under Engelbrekts uppror innehades K. af
riksrådet Nils Gustafsson, men förvaltades å dennes
vägnar af sonen Erik Puke, som därifrån bröt upp
för att förena sig med Engelbrekts skaror. Dittills
hade hela Norrbotten lydt under höfdingarna på K.,
men 1441 skildes landet v. om Bottniska viken
från länet, hvilket sedermera omfattade endast
Österbotten. Det minskade området öfverlämnades i
förläning åt riksdrotsen Krister Nilsson (Vase)
och innehades efter dennes död (1442) af flera
mindre betydande adelsmän. 1467 återföll länet
till kronan och ansågs därefter höra till konungens
s. k. fatebursandel. Under stora ryska kriget hade
K. betydelse som centralort för försvaret af nordöstra
riksgränsen, särskildt blef fogden på K. Hans
Reen ryktbar för sitt djärfva handlingssätt. Från
början af 1500-talet förföllo befästningarna vid
K. fullständigt. Samtidigt försvann benämningen
Korsholms slott ur de offentliga handlingarna, och i
dem talades endast om K. kungsgård. K. fortfor dock
att intill 1571 vara centralorten för Österbottens
förvaltning, i det att landskapets fogde ända till
nämnda tid var bosatt där. 1571-98 hade Gustaf Baner
K. i förläning. 1653 införlifvades kungsgården
med grefskapet Korsholm och Vasa (se d. o.).
l o. 2. O. I.* 3. M. G. S.
Korsholm och Vasa, grefskap, som 26 mars 1651
förlänades åt riksskattmästaren Gabriel Bengtsson
Oxenstierna och till en början omfattade
Vasa stad i Österbotten samt 377 1/6 mtl inom de
i samma landskap belägna Mustasaari samt Stor-
och Lillkyro socknar. Sedermera ökades det, 17
apr. 1652, med 63 3/8 mtl i Storkyro socken, och
18 aug. 1653 fick Oxenstierna tillstånd att med
detsamma införlifva Korsholms kungsgård, som han
23 juli 1651 tillbytt sig af Vasa stad mot 5 11/12
mtl af grefskapsgodsen i Mustasaari socken. Vid
midten af 1650-talet lydde sålunda därunder
nyssnämnda kungsgård, Vasa stad och 434 5/8 mtl. I
grefvebrefvet bestämdes dess namn till Mustasaari,
men 18 aug. 1653 fick Oxenstierna rätt att skrifva
sig grefve till Korsholm och Vasa, hvilken titel för
öfrigt tilldelats honom redan 17 apr. 1652. Grefskapet
indrogs till kronan enligt 1680 års riksdags beslut.
G. F.*
Korshvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1390.
Korsika. Se Corsica.
Korsit, petrogr. Se Klotdiorit.
Korsknut. Se Knut, sp. 414.
Korsknöl, Korsknölsvidd. Se Bäcken, sp. 826, och
Bäckenmått.
Korskrank, bygnk., den emellan en kyrkas kor och dess
skepp ofta förekommande afskrankningen, af sten, trä,
järn eller metall, i form af balustrad
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
