med tvärskepp försedd kyrka, synnerligen när de fyra armarna äro lika långa och korsformen äfven utåt tydligt framträder. Korskyrkor äro ej utmärkande för någon viss stilperiod. Stundom ha enkla enskeppiga kyrkor genom tillbyggnad mot n. och s. af framspringande kor blifvit förvandlade till korskyrkor. Detta är ej sällan händelsen i Sverige. Upk.* Korslamhet, veter. Se Korsförlamning 2. Korslångs järnbruk. Se Klotverken. Korsmässa. Se Korsets upphöjelsefest och Korsets återfinnande. Korsnedtagningen, en konstnärlig framställning af Jesu nedtagande från korset, är ett ämne, som blifvit behandladt både af skulptur och målarkonst under äldre liksom under yngre tider. De

Daniele da Volterras målning "Korsnedtagningen" i S. Trinita de' Monti, Bom. medverkande personerna äro i främsta rummet den i nya testamentet omtalade rådsherren Josef af Arimatia och Nikodemus, vidare Johannes, Jesu moder, Maria Magdalena, Maria (Jakobs och Jose moder), stundom äfven Salome samt andra ej namngifna lärjungar och kvinnor. Bland målarkonstens mest berömda framställningar af detta ämne må nämnas endast Rogier van der Weydens i Escorial, da Volterras i S. Trinità de' Monti i Rom (se fig.) och Rubens' i Antwerpens katedral. Korsning. 1. (Kroasering) Husdjurssk., parning emellan husdjur af olika raser, i ändamål att på afkomman, till större eller mindre grad, öfverföra egenskaper, som finnas hos en ras, men i mer eller mindre mån saknas hos en annan. Vid detta sätt till förbättring af en stam husdjur väljer man alltid handjuren af den ras, hvars kroppsformer och egenskaper man anser lämpliga för det ändamål, hvartill afkomman skall användas. Korsningen kan afse att h. o. h. ombilda en stam af en ras till den ras, hvarifrån handjuren härstamma (s. k. genomförd korsning), då man i 7-8 släktled alltid använder handjur af en ras och till afvel bland hondjuren väljer dem, som, i den mån korsningen fortskridit, mest likna fädernerasen. Afkomman i första släktled kallas halfblod, och man anser denna till kroppsformer och egenskaper vara ett mellanting emellan de raser föräldrarna tillhöra. Då hondjur af detta släktled paras med handjur af den förut använda rena rasen, uppkommer trekvarts blod; och då så blifvit fortsatt i 7-8 släktled, skulle afkomman ha egenskaper i det närmaste lika med den ras handjuren tillhört. Korsningen säges då vara genomförd. I åtskilliga fall kan det däremot bli fråga om att öfverföra endast en del egenskaper, som tillhöra en ras, på en annan, hos hvilken de finnas endast i ringa grad för handen, och man fortsätter då korsningen i ett eller ett par släktled. I stället för att ange båda de raser afkomman efter korsningen tillhör brukar man begagna namnet på endast den värdefullaste af de korsade raserna, d. v. s. den, hvilken handjuret tillhör, med tillägg af antalet släktled, genom hvilka korsningen fortgått, så att t. ex. en kalf, hvars far är af ayrshire- och moder af landtras, säges vara af halfblod ayrshireras. Genom korsning kan man hastigare än genom urval vid inafvel förbättra en stam af husdjur, om sådant skulle anses erforderligt. Erinras bör dock, att ju mera likformigt djuren inom en ras under längre tid blifvit vårdade och använda, dess större inflytande ha dessa i allmänhet på afkomman vid korsning. Det förekommer emellertid inom alla raser - såväl äldre som yngre -, att en del af afkomman är till kroppsformer och egenskaper bättre eller sämre än föräldrarna. Inom de äldre raserna äro sådana afvikelser sällsynta, men inom nybildade inträffar det oftare, att afkomman liknar den oförbättrade mödernerasen. Sådant brukar benämnas bakslag och anses ange, att rasen icke är konstant (jfr Atavism). 2. Hand., anbringandet på framsidan af en check (se d. o., sp. 132) af två parallella linjer, mellan hvilka skrifvas antingen orden "till bank eller bankir" eller någonting därmed liktydigt (generell korsning, eng. general crossing, som i England vanligen anges med orden & Co, mellan tvärlinjerna, men äfven blott de två linjerna äro där tillräckliga för ändamålet) eller ock namnet på en viss bank eller bankir (speciell korsning, eng. special crossing); i senare fallet eger blott den sålunda angifna firman inlösa checken. Dylik korsning må anbringas af hvilken behörig innehafvare af checken som helst och får, då den en gång anbragts, ej med laga verkan utstrykas, återkallas eller förändras på annat sätt än att en urspr, generell korsning må göras till speciell genom tilläggande af namnet på viss bank eller bankir. 3. Järnv. Se Järnvägsväxel. 4. Sportv., otillbörlig manövrering under en kapplöpning, hvarvid en häst går snedt förbi en annan, utan att två klara hästlängder finnas dem emellan. Enl. Jockeyklubbens reglemente för kapplöpningar i