Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korståg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och räknas därför jämte målarna (och i vissa spel
äfven tian) till honnörerna (se d. o.). - I flera
äldre lekar äro de tre rangkorten kung, ryttare (ej
dam) och knekt; namnen på dessa figurer ha växlat
betydligt. Kort af detta slag säljas vanligen i
s. k. spel, d. v. s. två lekar tillsammans, åtskilda
genom mönstret på kortens baksida, som på den ena
leken brukar utföras i röd och på den andra i blå färg
("röd lek" och "blå lek"). Ett stort antal spelande
vill aldrig börja gifningen med röd lek, emedan
det anses medföra otur. – Utom dessa båda hufvudslag
finnas många olika slags kortlekar: trappola-leken
i Tyskland, af italiensk härstamning; den vanliga
italienska leken (med färgnamnen spade, coppe, denari
och bastoni), hvilka båda närma sig fyrfärgsleken;
killeleken (se Kille) m. fl. Därigenom att
man vid spelkortsfabrikationen, från att begagna
sig af schabloner, fann på att nyttja aftryck af
skurna träplattor, blef denna tillverkning af vikt
för boktryckarkonstens utveckling. De äldre korten
äro af vikt för typografiens historia och ge äfven
intressanta upplysningar om modernas utveckling genom
sina dräktbilder, hvarför de samlats i flera museer
(jfr katalogerna öfver Weigels samling i Leipzig
1865, British museums i London 1876 och Lehrs’ öfver
kopparstickskabinettets i Dresden 1885 samt Geisberg,
"Das älteste gestochene deutsche kartenspiel",
1905). Ofta har man i kortlekens figurer lämnat
humoristiska, obscena eller karikatyriska bilder. Till
kort af det senare slaget hör en i Leipzig 1798
förfärdigad lek, i hvilken de fyra kungarnas ansikten
äro vrångbilder af Robespierre, Danton, Marat och
Mirabeau. Denna lek är dessutom märklig därför,
att den är den första, som framvisar dubbelhufvud,
d. v. s. två bröstbilder, hvilka stöta tillsammans
på midten af kortet. På de s. k. skandinaviska
spelkorten, som utgåfvos i början på 1870-talet, buro
rangkortcn medlemmars af de nordiska konungahusen
anletsdrag. Medelpunkter för spelkortsindustrien
voro Ulm, Augsburg, Niirnberg, sedan Amsterdam. I
Sverige funnos 19’08 3 fabriker för tillverkning
af kort, hvilken är belagd med stämpelafgift, se K
o r t-stämplingsafgift. S. å. uppgick den svenska
tillverkningens värde till 227,586 kr. – Se arbeten
om spelkort af Thiers (1686), Breitkopf (1784), Leber
(1842), Chatto (1848), Taylor (1865), Merlin (1869)
och d’Allemagne (1906) samt uppsats af Biörklund i
"Ord och bild" 1900.
(R–n B.)
Korta papper, hand., växlar med "kort" löpetid. Vid
bankernas diskontering af växlar pläga sådana med
högst 3 månaders återstående löpetid kallas "korta". I
motsats härtill kallas växlar med en återstående
löpetid af 3-6 månader "långa" och sådana med ännu
längre löpetid "öfverlånga". Vid köp af växlar åter
(för remittering till utlandet) brukar beteckningen
"korta papper" eller "korta växlar" hos oss ange
växlar med högst 14 a 15 dagars löpctid. Man talar
därvid äfven om växlar på "kort sikt" (jfr Växel).
Å. W:son M.
Korta varor (ty. kurze waren), hand., sammanfattande
benämning på en mängd olikartade, mestadels smärre
lyx- och nödvändighetsvaror af metall, trä, horn,
ben, pärlemor, glas, porslin, läder, papp o. s. v.,
hvilka icke vägas eller mätas, utan säljas stycke-
eller dussinvis. Exempel på korta varor äro knifvar,
saxar, nålar, knappar, ur, ringar, kedjor,
ljusstakar, speldosor, glasögon och kikare, leksaker,
solfjädrar, skrin, album, portföljer, väskor,
börsar, parfymerier, broscher m. m. De finare och mera
eleganta af detta slags varor bruka sammanfattas under
benämningen galanterivaror. Korta varor af metall
benämnas stundom quincaillerievaror
(se d. o.). Inom produktionen af korta varor intaga
Tyskland, Frankrike (Paris), England och Österrike
främsta rummen.
Å. W:sonM.
Kortbref (ty. kartenbrief, fr. carte-lettre,
eng. letter card) utgör en mellanform mellan vanligt
bref och brefkort (se d. o.). Med bref ven äro
kortbrefven likställda i afseende på portot. Med
brefkorten ha de gemensamt, att för deras affattande
postverket tillhandahåller frankostämplade blanketter,
i form af ett hopvikt kort. Bakre halfvan af
kortbrefvet är försedd med gummerade kanter,
båda halfvorna på lämpligt sätt perforerade för
att underlätta öppnandet. De saluhållas i valörer
å 5 och 10 öre. Kortbrefven kunna rekommenderas,
men i dem få ej inneslutas penningar o. d. Kortbref
behandlas som bref, äfven i det fall, att bakre
halfvan frånskilts. Detta slags försändelser infördes
i Sverige 1889 efter att redan förut på 1880-talet
ha kommit i bruk inom åtskilliga andra länder.
R. L–n.
Kortesjärvi, imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Lappo kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Vasa
län, Kuortane härad, Alavo domsaga. Landareal
286 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,263 pers. (1908).
A. G. F.
Kortfors, elektriskt stålverk med 4 smältugnar,
hammarverk och elektrod verk m. m. vid of alla
anhalt, 3 km. från Kortfors station å Nora bergslags
järnväg i Karlskoga socken, Örebro län, tillhör
Aktiebolaget Héroults elektriska stål, bildadt
1902 (aktiekapital 700,000 kr.), och tillverkar
verktygsstål på elektrisk väg efter P. Héroults metod
och dessutom högprocentigt kiseljärn och kromjärn
med ringa kolhalt samt elektroder för elektriska
smältverk m. m. Verket’arbetar med 2,200 elektriska
hästkrafter, som jämte en del af verkstadsbyggnaderna
förhyras af Örebro elektriska aktiebolag, som
där förut drifvit tillverkning- af kalciumkarbid.
Wbg.
Kort galopp, ridit. Se Galopp.
Kortgren, bot. Se Skottbyggnad.
Korthorn. Se Korthornsboskap.
Korthornsboskap, husdjurssk., en nötkreatursras,
som sedan århundraden förekommer i de engelska
grefsk. Durham och Yorkshire. Den kallades
fordom efter floden Tees, som skiljer grefskapen
från hvarandra, Teeswaterrasen och sedermera
Yorkshirerasen. Inom sistnämnda ras utbildades
mot slutet af 1700-talet en stam, som kallas
antingen korthorn, durhamkorthorn eller förbättrad
koTt hornsras. Den "förbättrade korthornsrasen"
utmärker sig framför den äldre eller yorkshirerasen
genom den hastighet, med hvilken den växer upp, och
sin gödningsförmåga, hvaremot den med hänsyn till
mjölkproduktionen är underlägsen såväl moderrasen som
många andra raser af olika kroppsstorlek. Stamfadern
till den förbättrade korthornsrasen hette Hubback
och egdes på 1770-talet af bröderna Colling i
grefsk. Durharn. Tjuren hade stark benägenhet för
fettbildning, och denna, så att säga, fettsot har
sedermera hos afkomman blifvit utvecklad till högre
grad än hos någon annan ras. Då djuren såväl på grund häraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
