1111 Korthuf vad-Kortsystem 1112 som till följd af sin snabbvuxenhet blefvo mycket eftersökta och betalades med oerhörda pris, upplades ett stamregister - s. k. herdbook - öfver alla inom England födda djur af den förbättrade kort-hornsrasen, hvilket sedermera blifvit fortsatt. Äfven inom andra länder för man stamregister öfver af-komma efter dit införda djur af ifrågavarande ras. - Djur, som tillhöra den förbättrade korthorns-rasen, ha korta och framåt samt inåt eller nedåt riktade horn, pannan konkav, halsen medelmåttigt lång och tjock, men utan dröglapp (hudfåll nedtill), bröstet djupt och bredt, buken cylinderformig, bäckenet bredt och rakt, benen korta och fina, huden tjock, mjuk och löst fäst vid underliggande delar och äro till färgen gulhvita, helhvita, helröda, rödbruna, brun- och hvitfläckiga eller stickelhåriga. Benbyggnaden är mycket fin, och köttet, som finnes till stor mängd å de kroppsdelar, från hvilka detta har det största värdet, såsom från korset och låren, är rikligt insprängdt med fett, hvarjämte fett, under form af större eller mindre svulster, finnes afsatt på höft- och bärbenknölarna, eller på sådana kroppsdelar, där vid gödningen af andra raser fett endast till ringa mängd förekommer. Till följd af sin storlek kunna djur af denna ras underhållas endast där kreaturen under sommaren födas på odlade beten eller stallf odras och där af sättning till högt pris kan beredas för fett- och näringsrikt kött. Genom den för handen varande fettsoten bli djur af denna ras tidigt ofruktsamma. - I Sverige är mjölkafkastnin-gen viktigare än köttproduktionen, och fördenskull finnas endast några få stammar af den förbättrade korthornsrasen. Numera frambringas emellertid i England utmärkta mjölkkor af korthornsras, s. k. Dairy-Shorthörns, hvilka kunna täfla med hvilken annan ras som helst beträffande afkastningen af såväl mjölk som smörfett. Jfr pl. till art. Nötkreatur. C. A. L.* Korthufvad, anat. Se Brakycefal, Hufvudskål, sp. 1230, och Hästen, sp. 179. Korthårig dvärgpinscher, zool. Se Hunden, sp. 1316. Korthårig vindthund, zool. Se Hunden, sp. 1312. _ Korti, ort i Nubien, på vänstra Nilstranden, emellan Berber och Dongola, utgångspunkt för karavanvägen öfver Bajudastäppen till Metemma. Omkr. 300 inv. Kortikäl (af lat. cofrtex, bark), anat., hörande till barken, särskildt cortex cerebri, hjärnbarken. Kortjänst, en del af den för de romersk-katolske prästerna och munkarna föreskrifna kyrkotjänsten. Som rättesnöre för densamma gäller breviarium. Kortlängdsberäkning, af timmer. Se Flott-ni n g, sp. 648. Kortlänkad kätting. Se Ankarkätting. Kortnosiga hästfisken, zool. Se H ä s t f i s k a r. Korton (Orgelton), mus., den stämning, som fordom var bruklig för orgeln och som var en hel ton högre än den s. k. kammartonen. Jfr Kam-marton. Kortrad, metr. 1. Detsamma som kortvers (se d. o.). - 2. Detsamma som katalektisk vers. Kortregistreringssystem. Se Kortsystem. Ko'rtrijk [-rejk]. Se Courtrai. Kort sikt, hand. Se Växel. Kortskallar, anat. Se Brakycefal och Hufvudskål, sp. 1230. Kortskott, bot. Se Skottbyggnad. Kortskrifningskonst, Kor t skr i f t. Se Stenograf i. Kortslutning, elektrot., direkt förbindelse mellan olika poler af en elektrisk strömkrets. Då kortslutning uppstår genom fel i isoleringen hos en anläggning, ökas strömstyrkan vanligen väsentligt, hvarvid otillåten uppvärmning och antändning af brännbara ämnen kunna bli följden. Elektriska ledningar bruka skyddas mot dylika störningar genom s. k. öfvcr-strömsskydd (smältmetaller eller automatiskt verkande strömbrytare), som, då strömstyrkan of verstiger ett visst värde, urkoppla ledningen. Jfr A f l e d-n i n g 2. A. E-m. Kortslutsankare, elektrot., vid asynkrona motorer. Se Elektriska maskiner, sp. 286. Kortsplits, sjöv. Se S p l i t s. Kortstämplingsafgift, förv., är i Sverige en skatt för bruk af spelkort och förskrifver sig från Karl XII:s tid. Bland andra åtgärder i ändamål att skaffa penningar till norska kriget utfärdade han 22 okt. 1717 från Lund en förordning, enligt hvilken i hvarje stad ett kontor skulle inrättas för stämpling af kort emot en afgift af 16 öre kmt för hvarje kortlek. Magistraten disponerade hvar 10 :e penning för omkostnader; resten levererades till kronans kassor. Denna skatt har med några korta af brott sedermera fortfarit och utgick åren 1872-92 med 75 öre för hvarje kortlek, höjdes af 1892 års riksdag till l kr. 50 öre per lek, men sänktes 1896 till 50 öre. Inkomsten redovisas som bevillning efter 3:e art. Den uppgick i medeltal för 1900-09 till 140,600 kr. 65 öre pr år och 1909 till 159,810 kr. 50 öre. Bestyret med tillhandahållandet af konvolut, försedda med vattenstämpel, samt med kontrollen öfver uppbörd och redovisning öfverflyttades 1873 från Eiksgäldskontoret till Statskontoret. Kommerskollegium tillsätter stämplingsförrättare i städer, där kortfabriker finnas. Kort af utländsk tillverkning stämplas vid tullkammaren i den stad, där de äro införtullade. Böter från 100 till 500 kr. drabba den, som säljer eller håller till salu ostämplade kortlekar, och 10 kr. den, som beträdes med att nyttja sådana. Kbg. Kortstöt, fäktk. Se F ä k t k o n s t, sp. 217. Kortsvansf året, Nordiska, zool. Se Fårsläktet, sp. 202. Kortsystem (1. Kortregistreringssystem), en amerikansk tillämpning af samma tanke, som ligger till grund för den s. k. lappkatalogen (se Katalog). Genom att använda fyrkantiga linjerade kort af lämplig storlek, å hvilka anteckningar göras efter behof, erhålles ett register (katalog, index), ordnadt efter hvilken indelningsgrund man önskar, sålunda såsom alfabetiskt, kronologiskt, nummer-, ort- eller sakregister eller efter annan grund. För att åstadkomma system i dessa s. k. anteckningskort använder man "ledningskort" af stark kartong med en eller flera flikar, på hvilka skrifvas eller tryckas bokstäfver, data, nummer, ort- eller sak-namn e. d. Samtliga kort ordnas med tillhjälp af ledningskorten och vissa mekaniska inrättningar i fack, hvilka i sin tur sammanföras i skåp eller skrif-bord eller hur man finner bekvämast. En sinnrik tillämpning af kortsystemet är den, som uppfunnits af ingenjören hos A.-B. Separator D. Äg. Engström, för släktforskning och folkregistre- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.