Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosacker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Kosackhärarnas hufvudförvaltning", och sedan 1835
har storfursten-tronföljaren innehaft värdigheten
af "hetman öfver alla kosacker". I spetsen för
hvarje här står en "ställföreträdande hetman"
(nakaznij ataman). Endast donska hären, hvars område
ingår i raden af Rysslands provinser under namn af
Donske kosackernas land, har en omedelbart under
centralstyrelsen sorterande "ställföreträdande
hetman" med generalguvernörs myndighet. De öfrige
"ställföreträdande hetmanernas" ämbete innehas
af militärbefälhafvarna eller guvernörerna i de
militärdistrikt eller guvernement, inom hvilka
härarna äro förlagda. Dessa hetmaner äro underordnade
högre myndigheter i orterna och tillhöra sålunda den
allmänna landtregeringen. För den inre förvaltningen
äro kosackområdena delade i distrikt (otdjély) och
stanitsor. Kommunalangelägenheter afgöras på stanitsa-
och bystämmor under ledning af valda stanitsa-
och byhetmaner.
Den militära organisationen har sedan 1875 (för
donska kosackerna enligt reglemente af 29 april 1875)
ordnats mer eller mindre i öfverensstämmelse med den
i Ryssland 1874 införda allmänna värnplikten. Hvarje
kosack är personligen skyldig till krigstjänst. Från
det år, under hvilket han fyller 18 år, deltager
han under 3 år i öfningar. I 12 år tillhör han sedan
aktiva armén, hvarunder han 3–4 år verkligen tjänstgör
samt därefter 5–4 år räknas till 2:a och 4 år till 3:e
uppbådet. Som reservist står han sedan till förfogande
under 5 år, hvarefter han inträder i "härvärnet"
(voiskovoje opoltjenie), där han stannar, så länge
han är vapenför. De fleste officerarna tillhöra
kosackståndet; officerare finnas i allmänhet för alla
tre uppbåden. – I sin mörkblå, veckade rock, i sin
trånga och höga träsadel, på sin lilla, men uthålliga
och oinridna, med träns tyglade häst, med den stora,
svarta piken (numera borttagen från andra ledet),
geväret på ryggen, den krökta sabeln vid sidan och
ridpiskan (nagaika) i högra handen är kosacken en
ovanlig företeelse, men en uthållig och djärf ryttare,
särskildt lämpad för ströftåg och för den s. k. lätta
tjänsten. Kosackerna användas numera både i fred och
krig i första hand till polis- och ordonnanstjänst,
men deras militära duglighet och stridsvärde anses
på många håll vara så godt som intet, hvarför hela
kosackinrättningens upphäfvande allt emellanåt är
på tal. I äldsta tider drogo kosackerna ut på sina
tåg vanligtvis till fots eller i båtar; men sedan
Peter I trängt dem tillbaka från hafvet, började
de göra sin krigstjänst företrädesvis till häst och
blefvo ett riktigt ryttarfolk. Kosackerna bekläda,
beväpna och utrusta sig själfva (utom vid gardet)
samt förse sig själfva med hästar. De till andra
uppbådet hörande skola ega full utrustning och häst;
de till tredje uppbådet hörande anskaffa häst,
först då de uppbådas. En del af de i tjänstgöring
varande regementena ingår i högre förband med det
regelbundna kavalleriet. – De donske kosackerna
uppställa 2 gardesreg. om 4 sotnjer (i krig 6), 17
reg. (n:r 1–17) och 6 fristående sotnjer af första
uppbådet i ständig tjänstgöring, 17 reg. jämte 30
fristående sotnjer af andra och 17 af tredje uppbådet,
1 gardes ridande batteri, 7 ridande batterier af
hvart och ett af de tre uppbåden samt några mindre
afdelningar. Regementet räknar 6 sotnjer (skvadroner)
med 42 officerare (25 i krig), 875 man och 916
ridhästar på fredsfot.
Batteriet har 6 kanoner. Kubanska hären uppsätter 2
gardessotnjer, 33 1/2 reg:ten till häst om 6 sotnjer
(11 1/2 reg:ten i fred), 18 bataljoner till fots
(6 i fred), 5 batterier m. m., terekska hären en 2
gardes-sotnjer, 12 reg:ten till häst om 6 sotnjer
(4 reg:ten i fred) och 2 batterier, orenburgska hären
18 reg:ten till häst om 6 sotnjer (6 reg:ten på 5
sotn. i fred) och 6 batterier (3 i fred), öfriga
härar ett mindre antal truppenheter. (De kubanska
och terekska sotnjerna bilda tillsammans "kejsarens
konvoj", ett tredje gardeskosackreg. på 4 sotnjer är
sammansatt ur olika härar.) På fullständig krigsfot
uppställer donska hären bortåt 50,000 man med 132
kanoner och öfriga härar tillsammans omkr. 120,000
man med 114 kanoner. 100,000 kosacker på en europeisk
krigsskådeplats torde vara en ganska hög beräkning
och nås, först sedan kriget pågått en tid.
De lätta kavallerikårer, Lifkosacker (2 skvadroner) och
pikväpnade Svenska kosacker l., såsom de efter sin chef
K. M. Zelow benämndes, Zelowskosacker (2 skvadr.),
hvilka af Gustaf III uppsattes på försommaren 1789
under då pågående krig med Ryssland, hade intet annat
än namnet gemensamt med kosacker. Äfven i Persien ha
kosacker uppsatts efter ryskt mönster.
J. Th. W. H. A-t. C. O. N.
Kosak 1. Kosatsje’k, ry. (it. alla cosacca), en efter
kosackerna uppkallad lillrysk motdans i 2/4 takt. Se
Dans, sp. 1324.
Koschenill, Koschenillinsekten. SeKon-schonell.
Koscher (hebr.; af kascher, vara rätt), ren, om den
mat, som judarna enligt sina religionsbud ha rätt att
äta. Den förbjudna maten kallas trefa (eg. "rifvet
djur", af hebr. taraf, rifva). I denna betydelse
förekomma orden först i Mischna. I gamla testamentet
ha de ännu sin ursprungliga betydelse af "rättvis"
och "sönderrifven". L. L. (G. K-n).
Ko’schmin (po. Kozmin), kretsstad i preussiska
reg.-omr. Posen, vid Orla. 4,651 inv. (1900), mest
katoliker. En evangelisk och tre katolska kyrkor,
synagoga, slott (nu skollärarseminarium); sågverk.
Kosciuszko [kås-tsiu^kå, eng. utt. kåsia^kåu],
berggrupp i Australalperna, i sydöstra delen af Nya
Syd-Wales. I den finnas kontinentens högsta toppar,
Mount Townsend (2,211 m.), M. Clarke (2,236 in.) och
Muellers peak (2,150 m.). J. F. N.
Kosciuszko [kås-tsiu^kå], T a d e u s z, polsk
frihetshjälte, f, 12 febr. 1746 i Warschau, d. 15
okt. 1817 (genom ett fall från hästen) i So-lothurn,
Schweiz, erhöll en vårdad uppfostran i kadettskolan
i Warschau och i militärakademien i Versailles samt
ingick därefter som kapten i polsk krigstjänst. Då
han misslyckades i sitt försök att vinna marskalkens
af Litauen dotter, Ludwika Sasnowska, lämnade han
1777 sitt 1778 en fransk flotta
fädernesland och följde till Amerika, där
han
med stor tapperhct deltog i flera strider,
blef
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
