- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1143-1144

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kostomarov, Nikolaj Ivanovitj - Kostpenningar - Kostroma (zoologi) - Kostroma (Ryssland) - Kostrot - Kostrov, Jermil Ivanovitj - Kostym - Kosva - Kosvamp - Koswig (Coswig)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1143 Kostpenningar-Koswig 1144 student, för delaktighet i ett hemligt politiskt sällskap ("Kirills och Metodii sällskap"). K. satt ett år i Peter-Paulsfästningen och lefde till 1856 som förvisad i Saratov. Hvad som kunde läggas K. och hans vänner till last var blott, att de, under inflytande af tidens romantik, svärmade för "folket" och för slavernas förbrödring och världsmission, med en särskild förkärlek för lillryssarna. I den lillryska litteraturhistorien räknas K., Sjevtjenko och Kulisj som hufvudmän för "den ukrajnska slavofilismen". Lillryssarna bilda enligt sin (fullkomligt riktiga) mening en särskild slavisk nationalitet, jämbördig med storryssar, bulgarer, tjccher o. s. v., och deras ideal är en slavisk förbundsstat under ryskt beskydd. Gentemot de storryske slavofilerna och panslavisterna, hvilkas lära och sträfvan snarare kunna betecknas. som panrussism, betonar K., äfven i sina historiska arbeten, den nationella skillnaden mellan storryssar och lillryssar, väljer med förkärlek ämnen ur Syd-Rysslands historia, behandlar visserligen också storryska och allmänryska tilldragelser och personligheter, men ser äfven dem i en egen dager (ur "federalistisk" synpunkt) och polemiserar å ena sidan med storryssarna, å den andra med polackerna. Som antinormannist( motståndare till teorien om varjagernas skandinaviska härkomst) disputerade han offentligt med Pogodin, på utmaning af denne, i Petersburg, 1860. K. är ännu Rysslands mest läste historiker. Hans stil är konstnärligt utarbetad och poetisk. Ehuru samvetsgrann forskare, är han likväl ej alltid tillbörligt noggrann i enskildheter. K:s vittra arbeten på lillryska finnas samlade under titeln Zbir-nik tvoriv Jeremii Galki (1875; han skref till en början under pesudonymen Jeremias Galka). Denna samling innehåller utom lyriska dikter dramerna Sava Tjalyj (1838) och Perejaslavska nitj (1841), båda med historiska ämnen från kosacklifvet, samt under titeln Zagadka (Gåtan) dramatiska scener ur folklifvet, tecknade på sagans grund. K. har till lillryska öfversatt Byrons "Hebreiska melodier" (1840) samt stycken af äldre och nyare slaviska skalder. En samling lyriska dikter af K. utkom redan 1840 under titel Ukrajnska ballader. Från kosacklifvet (1600-talet) tog K. ämnet till Tjerni-govka (1881). På storryska skref han tragedien Kremutius Kordus samt ett par historiska berättelser Sonen och Kudejar. Af K:s många historiska (och historisk-polemiska) uppsatser och skrifter har en del utkommit först i. tidskrifter. De viktigaste äro: De ukrajnske kosackernas kamp med Polen före Chmielnicki (1856), Bogdan Chmielnicki (1857; 4:e uppl. 1883), K:s hufvudarbete, öfversikt af storryska folkens husliga lif och seder under 16:e och 17:e årh. (1859), Rysslands ursprung (s. å.), Livländska kriget (1864), Södra Ryssland i slutet af 16:e årh. (1865), Ofredstiden (början af 1600-talet; 3 dlr, 1866), Den sydryska folkdiktens historiska betydelse (1872), Mazepa (1882; i tidskr. "Russkaja Misl"; öfv. i sammandrag i svensk "Hist. tidskr.", 1883). En del af dessa af handlingar jämte nya förenade K. under titeln Istoritjeskija monografii i izsljedovanija (12 dlr, 1863 ff.). I denna samling ingå äfven de mest betydande af K:s uppsatser i den sydryska tidskriften "Osnova" (1861-62), i hvilken K. och Kulisj skrefvo det mesta. Nya äro i samlingen bl. a. afhandlingarna om Kulikovska slaget, Den litauiska folkpoesien, Novgorods, Pskovs och Vjatkas äldsta historia, Raskolnikerna. 1873 började K. utge Russkaja istorija v zjiznéopisani-jach (Rysslands historia i biografier. Hans lefnads-teckningar öfver Alexander Nevskij och Ivan den store äro of vers. på svenska, 1882). K. redigerade dessutom för Arkcografiska kommissionen 11 bd historiska Handlingar rörande södra och västra Ryssland (1863 ff.) samt Gamla minnesmärken af rysk litteratur (1861-62). Själf biografi (med förteckning öfver hans skrifter): Literaturnoje nasledije (1891). Lll. Kostpenningar. Se L e g o h j o n. Kostroma, zool., rysk stöfvarras. Se Hunden, sp. 1310. Kostroma [kastrama']. 1. Biflod till Volga (fr. v.), 320 km., hvaraf 140 km. äro segelbara. -- 2. Guvernement i Stor-Ryssland, omges af guv. Jaroslav, Vologda, Vjatka, Nizjnij-Novgorod och Vladimir. 84,149 kvkm. 1,643,800 inv. (1908), 19 inv. på 1 kvkm. Landet utgör en vågformig slätt af delvis fruktbar natur samt rikt vattnad af Volga och dess tillflöden, bland hvilka märkas Kostroma, Unsja och Vetljuga. Af arealen äro 61 proc. klädda med skog, och den därpå grundade industrien, båtbyggeri, tjärbränning, korg- och mattflätning, är ganska ansenlig, hvaremot jordbruk och boskapsskötsel stå mycket tillbaka. Af största betydelse är hemindustrien. Fabriksindustrien är koncentrerad till sydvästra delen och utgöres af bomulls- och hampspinnerier, bomulls- och linväfverier, kvarndrift, brännvins- och lädertillverkning m. m. Befolkningen är nästan h. o. h. rysk; endast 1,600 äro tjeremisser och 300 tatarer. En stor del af befolkningen träffas utom K. som vandrande handtverkare och flottkarlar på Volga. -- 3. Hufvudstad i nämnda guv., vid Kostromas utlopp i Volga. 41,268 inv. (1897). K. är säte för civilguvernören och en biskop samt har 38 kyrkor, 2 kloster, gymnasium, flickgymnasium, realskola, teknisk skola, prästseminarium, lärarinneseminarium. Liflig handel samt stora fabriker för linne och läder. I närheten ligger det ipatjevska klostret, där Michail Fedorovitj bodde före sin tronbestigning (1613). (J. F. N.) Kostrot, 6ot., roten till en zingiberacé Coslus-ang. det hit oriktigt (genom tryckfel) hänvisade Aplotaxis se K ootro t. Kostrov [kastrå'f], Jermil Ivanovitj, rysk poet, d. 1796, akademisk odediktare, tillfällighetspoet och länsskrifvare. Han öfversatte Appulejus' "Den gyllene åsnan", Ossians sånger och Iliaden (tr. 1787, 1811). Hans skrifter utgåfvos 1802 och 1849. A-d J. Kostym (fr. costume, af samma ursprung som coulume, se d. o.), dräkt i allmänhet, särskildt teater-dräkt, maskeraddräkt. Se Dräkt. - Kostymbal, bal, där de dansande äro klädda i historiska eller fantasidräkter. - Kostymera, ikläda kostym. Ko'sva, biflod till Karna (fr. v.), upprinner i Ural. 320 km., hvaraf 130 km. äro segelbara. I floddalen förekomma koppar, järn, stenkol och gips. J. F. N. Kosvamp, bot. Se Kosopp. Ko'swig (C os w i g), stad i hertigdömet Anhalt, kretsen Zerbst, vid Elbe. 8,692 inv. (1905). Mångsidig industri. - N. om K. vid byn Görritz ligger ett erratiskt block ("Schwedenstein"), i hvilket finnes en fördjupning, som enligt sägnen slagits af Gustaf II Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free