Amphioxus lanceolatus, 1867) stort uppseende, enär de ådagalade ett samband mellan ryggradsdjur och ryggradslösa djur, om hvilket man dittills ej haft någon föreställning. Bland hans öfriga undersökningar, af hvilka det stora flertalet rör sig på det embryologiska området, må här nämnas: Entwicklungsgeschichte der rippenquallen (1866), Embryologische untersuchungen an würmern und arthropoden (1871), Embryogénie du Chiton polü avec quelques remarques sur le développement des autres Chitons (1883), Beiträge zur kenntnis der nachembryonalen entwicklung der musciden (1887). Sistnämnda arbete är af stor betydelse för begripandet af insektlarvens utveckling, i det där lämnas en närmare redogörelse för, huru de flesta organ hos fluglarven genom fagocytos hemfalla åt undergång och huru deras återuppbyggande utgår från bestämda embryonala cellgrupper, de s. k. imaginalskifvorna. 2. Voldemar K., den föregåendes broder, rysk paleontolog, f. 1843 i Vitebsk, studerade först juridik, men vanns 1867 genom Darwin och studiet af hans arbeten för biologien, särskildt paleontologien. Han blef 1880 professor i paleontologi i Moskva, förlorade på några affärsföretag sin och sin hustrus (se K. 3) förmögenhet och afhände sig lifvet 1883. Hvad brodern gjort på det embryologiska området, kan i viss mån K. sägas ha utfört på det paleontologiska, i det han gjort det första mera betydande försöket att ur descendensteoretisk synpunkt behandla en djurgrupps historia. Han har nämligen i några för sin tid mönstergilla och länge ouppnådda arbeten behandlat hofdjurens historiska utveckling, tillämpat nya morfologiska synpunkter på de nämnda försöken och därigenom definitivt rättat flera alltsedan Cuvier tradition vordna åsikter. Ifrågavarande arbeten äro Sur l’Anchitherium aurelianense (1873), Osteology of the Hyopotamidæ (1873), Monographie der gattung Anthracotherium und versuch einer naturlichen classificalion der huftiere (1876). 3. Sonja Vasiljevna Kovalevskaja (Sofia K.), den föregåendes hustru, matematiker, skönlitterär författarinna, f. 27 dec. (n. st.) 1853 i Moskva, d. 10 febr. 1891 i Stockholm, tillhörde den gamla magnatsläkten Corvin-Krukovski och gifte sig 1869. S. å. blef hon student vid Heidelbergs universitet, där hon studerade matematik under Königsberger samt teoretisk fysik under Helmholtz och Kirchhoff. Sina matematiska studier fortsatte hon 1871-74 i Berlin under omedelbar ledning af Königsbergers lärare, den tidens störste matematiker, Weierstrass, och promoverades 1874 i Göttingen till filos. doktor. Kallad till Stockholm af Mittag-Leffler, höll hon våren 1884 vid Stockholms högskola föreläsningar öfver teorien för partiella differentialekvationer och utnämndes i juni s. å. till professor i högre matematisk analys vid samma högskola. Bland fru K:s matematiska skrifter må framhållas afh. Zur theorie der partiellen differential-gleichungen (i ”Journal für mathematik”, bd 80, 1874; äfven utg. som doktorsafh.), hvari hon i anslutning till Weierstrass’ bevis för tillvaron af ett analytiskt funktionssystem, som integrerar ett system ordinära differentialekvationer, uppvisar när och på hvad sätt en liknande undersökning kan genomföras äfven vid partiella differentialekvationer; vidare uppsatsen Über die reduction einer bestimmten klasse abelscher integrale 3:ten ranges auf elliptische integrale (i ”Acta mathematica”, bd 4) samt afh. Zusätze und bemerkungen zu Laplace’s untersuchung über die gestalt der Saturnsringe (i ”Astronomische nachrichten”, 111) och den viktiga afh. Mémoire sur un cas particulier du problème de la rotation d’un corps pesant autour d’un point fixe, où l’intégration s’effectue à l’aide de fonctions ultraelliptiques du temps (i franska vet. akad:s ”Mémoires des savants étrangers”, 31, 1890, i förkortad form förut offentliggjord i ”Acta mathematica”, 22, 1889), hvilken af nämnda akademi belönades med prix Bordin (i anledning af afhandlingens förtjänst höjdt till prisets dubbla belopp). I detta arbete lyckades fru K. lägga ett nytt fall till de förut kända, där differentialekvationerna för en kropps rörelse kring en fast punkt kunna integreras genom kända funktioner. -- Under de sista åren af sitt lif uppträdde fru K. äfven som skönlitterär författarinna. I förening med fru A. Ch. Leffler utgaf hon 1887 dramat Kampen för lyckan. Vidare utgaf hon Systrarna Kajewski (1889) och Vera Vorontzoff, Berättelse ur ryska lifvet (1892; 2:a uppl. 1893 tillökt med en ”Efterskörd”). På ryska utgåfvos hennes samlade vittra skrifter 1893 (däribland en postum dikt), och en utförlig rysk biografi öfver hennes af E. F. Litvinova utkom s. å. i samlingsverket ”Zjizn zamjetjatelnych ljudij”. Hennes litterära arbeten äro öfversatta till flera språk. I Ryssland räknar henne den litterära kritiken till landets främsta skönlitterära författare. Jfr A. Ch. Leffler, ”S. K.” (1892). 1 o. 2. L--e. 3. M. L. A--d J. Kovall, bot., namn på Melampyrvm pratense. Kovalskij, Marian Albertovitj, rysk astronom, f. 15 aug. 1821 i Dobrzyn, guvern. Plock (Polen), d. 9 juni 1884, blef 1854 professor i astronomi och direktor för observatoriet i Kazan. Han är bekant genom värdefulla undersökningar öfver planeternas och kometernas rörelser, öfver teorien för dubbelstjärnbanor m. m. samt genom praktisk-astrono-miska arbeten. B--d. Kowalski-Wierusz [-vjeruʃ], Alfred von, polsk målare, f. 1849, utbildad i Warschau, Dresden, Prag och München under A. Wagncr och J. Brandt, målar hufvudsakligen stäppernas befolkning samt ryska, polska och galiziska genrescener, ofta med hästar och snö. Han är titulärprofessor vid Münchens konstakademi. Bland hans arbeten märkas I februari och Statsminister von Lutz på gemsjakt (bägge i nya pinakoteket i München), Kort rast (galleriet i Dresden), Höstmorgon, Polskt postbud, Bondbröllop i Krakau, Duell efter balen. J. K--e.* Kovaresmien, ett muhammedanskt rike under medeltiden. Det egentliga K. utgjordes af landet kring Amu Darjas mellersta lopp, de nuv. kanaten Buchara och Chiva. Detta område hade på 1000-talet förenats med det seldschukiska riket, men omkr. 1100 gjorde sig dess ståthållare oberoende och