1159 Kovarovic--Kozatjkovskij 1160 utsträckte snart sitt välde öfver en stor del af Turan och Iran. Återupptagande de samanidiska och ghasnavidiska dynastiernas traditioner i dessa trakter, utmärkte det nya rikets härskare sig för mycken omvårdnad om konst och vetenskap, hvarom särskildt flera praktfulla städer, såsom Buchara -- rikets hufvudstad --, Samarkand och Balk, buro vittne. K. uppnådde under Muhammed III:s regering (1200--20) sin största vidd och omfattade landet mellan Tigris och Indus. Då Muhammeds fordran att få inlägga en besättning i den abbasidiske kalifens hufvudstad, Bagdad, afslogs, kände han sig nog mäktig att förklara kalifen, såsom tillhörande den sunnitiska läran, för otrogen och låta utropa en förcgifven ättling af Ali till kalif. Men strax därefter öfversvämmades K. af mongolerna under Djingis-kan, och Muhammed måste fly ur landet (1219; efter många irrfärder dog han på en ö i Kaspiska hafvet). Muhammeds son Djelal- ed-din drog sig med en här undan mot indiska gränsen, men förföljdes af Djingis-kan och blef efter en fruktansvärd strid öfvervunnen vid Indus (1221). Då K. sålunda icke kunde motstå de mongoliske eröfrarnas öfvermakt, utbredde sig dess egna ryttarhorder under vilda plundringar öfver Eufrat- dalen och Mindre Asien. 1244 gjorde de till ett antal af 20,000 man ett infall i Syrien samt stormade och sköflade Jerusalem, som vid denna tid var i de kristnes händer. Kristna och sarasener sökte gemensamt bjuda dem spetsen, men blefvo i grund slagna vid Gasa. Efter denna tidpunkt återfinnes K:s namn icke vidare i de världshistoriska tilldragelserna. (J. F. N.) Kovarovic [kåvarʃåvits], Karel, bömisk tonsättare, f. 1862 i Prag, sedan 1899 kapellmästare och operadirektör vid nationalteatern där, har komponerat 5 operor, en balett, en pianokonsert, visor och körsånger. Kovda, älf. Se Koudaälf. Kovdozero, sjö. Se Koudaälf. Kovel, kretsstad i ryska guv. Volynien, vid Turija (en biflod till Pripet) och sydvästbanan och den därifrån utgående banan till Warschau. 19,430 inv. (1897). (J. F. N.) Kovero, socken i Kuopio län, Finland, utgör ett konsist. pastorat af 2:a kl., Karelens nedre kontrakt, Nyslotts stift. Landarealen 501 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,139 pers. (1908). A. G. F. Kovirke, en gammal snörrät jordvall med tillhörande graf (Kografven) s. om Dannevirke, från sydspetsen af Selk nor (utgående från Slien) till lågländerna vid Rejdeån, omkr. 6,500 m., hvaraf fjärdedelen ännu är väl bevarad. Den är ej, som man förut trott, byggd i början af 800-talet af konung Godfred af Jylland, utan snarare efter 983 -- då danskarna intagit och förstört kejsar Otto II:s borg i Dannevirke -- som gränsvall mot den tyska kolonien n. om Eider. E. Ebg. Kowloon [kaulō′n], halfö och hamn. Se Kaulun. Kovno (litauiskt Kauna). 1. Guvernement i västra Ryssland, begränsadt i v. och n. af guv. Kurland, i s. af Vilna, Suvalki och Ostpreussen. 40.641 kvkm. 1,720,500 inv. (1897), 42 inv. på 1 kvkm. K. är ett slättland, hvars enformighet brytes endast af två bergåsar, som dock ingenstädes äro högre än 250 m., samt vattnas af Njemen, som bildar gräns mot Polen, och dess bifloder Vilija, Nevjasja, Dubisja, Minia m. fl., samt Vindau och Muhs, som flyta mot n. genom Kurland. Sjöar finnas till stort antal (omkr. 400 med en areal af 450 kvkm.). Af hela arealen upptaga skogar 25,4 proc. och den odlade jorden närmare 63 proc. Hufvudnäringen är jordbruk, som lämnar öfverskott till utförsel (särskildt af lin och råg). Af befolkningen äro 74 proc. litauer (45 proc. egentliga litauer, 54 proc. schmuder och 1 proc. letter), 14 proc. judar, 9,5 proc. slaver jämte tyskar och zigenare. Till religion äro 76,6 proc. rom. katoliker, 13,7 proc. judar, 5,1 proc. grek. katoliker, 4,5 proc. protestanter. Folkbildningen är ytterst dålig. Guvernementet bildades 1843 af norra delen af guv. Vilna och är indeladt i 7 kretsar. K. är det forna Samogitien och hörde senare till Litauen samt förenades jämte hela Litauen 1569 med Polen. 1795 blef delen ö. om Njemen rysk och den västra delen preussisk; 1807 tillföll äfven denna del Ryssland. -- 2. Hufvudstad i nämnda guv., vid Vilijas inflöde i Njemen och vid järnvägen mellan Berlin och Petersburg. 72,417 inv. (1897), af hvilka omkr. hälften uppges vara judar. Genom sitt läge vid föreningen af två segelbara floder har K. alltifrån sin anläggning (i 11:e årh.) varit en liflig handelsstad, i synnerhet i 16:e--18:e årh. Krigen i slutet af 1700-talet tillintetgjorde dock dess välstånd, så att staden i början af 1800-talet skall ha haft endast ett par tusen invånare. Sedan dess har den åter blomstrat upp och har stor omsättning af spannmål, lin och linfrö, sprit samt trävaror. I mars 1702 besattes K. af svenskarna. 24 juni 1812 öfvergick Napoleon I Njemen vid K., och 26 juni 1831 egde vid K. en träffning rum mellan polacker och ryssar. Sedan 1881 har den öppna staden omgifvits med en omkr. 4 km. framskjuten fortgördel, af hvars 11 verk 7 ligga på vänstra och 4 på högra sidan om Njemen och af de senare 3 v. och 1 ö. om Vilija. 1. J. F. N. 2. (J. F. N. L. W:son M.) Kovrov [kavrå'ff], krctsstad i ryska guv. Vladimir, vid Okas biflod Kljazma och järnvägen mellan Moskva och Nizjnij-Novgorod. 16,806 inv. (1897). Stora bomullsväfverier. (J. F. N.) Kovända, sjöv. Se V ä n d a. Koxalgi (af lat. coxa, höft, och grek. aflgost smärta), med., benämning på smärtor i höften eller trakten däromkring, af hvad orsak de än må uppkomma. (J- E- J-n.) Koxlt, med. Se Coxitis och Höftsjuka. Koyöten, zool. Se K a y o t e n. Koyter [kå'j-], V o l c h e r. Se C o i t e r. Koyukuk [kåujo′kək], biflod till Yukon i Alaska. Vid dess stränder har man funnit guld. Kozani, stad i turkiska vilajetet Monastir, 90 km. s. s. ö. om denna stad, på en fruktbar slätt 708 m. ö. h. Omkr. 5,000 inv. Biskopssäte. J. F. N. Kozarac [kå'sarats], J os i p, kroatisk författare, f. 1858, d. 1906, var bosatt som jägmästare i Sla-vonien, hvars socialekonomiska och moraliska skuggsidor han skildrat med stor verklighetstrohet och konstnärlig talang. Hans bästa romaner äro Mrtvi kapilali (Döda kapital, 1884) och Medju svijellom i tminom (Mellan ljus och skugga, 1894). A-d J. Kozatjko'vskij fkåsatj-], KirillFedorovitj, rysk general, f. 1700, d. 1829, deltog i finska kriget 1808, bl. a. vid Jutas. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.