Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kozelets ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Krablit-Kraemer
1168
lär yara mindre allmän. Vid Skandinaviens kuster
förekomma de från Finnmarken ned till Öresund och
södra Kattegatt. De användas såväl till mat som
till agn vid fiske. I Sverige är krabbfångstcn af
ringa betydelse och idkas mest af gamla gubbar,
som ej orka deltaga i fisket. I England drifvcs
denna fångst i något större skala. Särskildt äro
fiskelägena Cromer och Shering-ham i närheten af
Yarmouth bekanta för sin krabb-fångst. Äfven från
väst- och sydkusten af England införes betydligt af
krabbor till Londons fiskmarknad, där hufvudsakliga
försäljningen af krabbor uppges ega rum från maj
t. o. m. aug. \7anliga krabban är i Medelhafvet,
särskildt Adriatiska lagunerna, föremål för ett ej
obetydligt fiske. Krabborna äro ytterst glupska och
rofgiriga samt skona ingen dom underlägsen varelse,
ej ens sina likar. De uppehålla sig ständigt nära
stränderna; då ebben inträder, krypa de ned i
hålor under stenar och dylikt samt ligga där gömda,
tills floden kommer. De röra sig åt sidan och med
tämligen stor hastighet. Kunna de ej komma undan,
resa de sig upp till själfförsvar och smälla
hotande med gripklorna. De lefva af allehanda
smärre djur, fiskyngel o. d. På kadaver skola de
ej gå och påstås kunna fångas endast på lefvande
bete. De fångas liksom hummern dels i flätade burar,
dels med sänkhåfvar samt på nät. I Kattegatt sker
fångsten hufvudsakligast under hösten och vintern.
K- L. O J-o.) Krablit Forchhammer, miner., oren
ortoklas inneslutande kvarts och andra mineral.
A. Ung. Krach. Se Krasch.
Kradibia cowäni, zool., en fikonstekel. Se Insekter,
sp. 708.
Kraemer, von, svensk-finsk adlig, urspr. westfalisk
släkt, som härstammar från borgmästaren i Arensburg
på ösel, sedermera landtrådet å ön, N i-kolaus
Krsemer, som adlades 1C91. Hans sonsöner blefvo
1756 introducerade med namnet von K. En gren af
ätten immatrikulcrades 1818 på finska riddarhuset;
en annan fick 1837 svensk friherr-lig värdighet,
men utgick på svärdssidan 1903.
1. Robert Fredrik von K., friherre, landshöfding,
f. 20 aug. 1791 på Gammelgård i Lampis socken,
Tavastehus län, Finland, d. 25 maj 1880 i
Uppsala, utnämndes 1808 till fänrik vid Andra
lifgrenadjärrege-mentct och transporterades 1810 till
Andra gardesregementet, som hon som bataljonsadjutant
medföljde på 1813-14 års fälttåg i Tyskland, Danmark
och Norge. K. blef 1826 major i generalstaben och
chef för 4:e infanteridivisioncns stab och utnämndes
1830 till landshöfding i Uppsala län. Bland de
många särskilda åtgärder, .som under hans långvariga
styrelsetid kommo länet eller delar däraf till godo,
i väsentlig mån eller h. o. h. på hans initiativ,
må nämnas uppmuddringar af Fyris , Enköpings-
och örsundsåarnas nedre lopp och passagerna vid
Eriks-sund och Staket samt bildandet af bolag för
ångbåtsförbindelse med Stockholm för Uppsala, Enkö-
ping och örsundsbro; borttagandet af alla större och
en mängd mindre backar å allmänna landsvägarna; ett
40-tal sjösänkningar samt upprensningar af vattendrag,
hvarigenom tillsammans omkr. 25,000 tid jord blefvo
odlingsbara; häradsbrandstodsföreningar-nas utbytande
mot ett liknande bolag för hela länet (1844). På
K:s initiativ framställdes till rikets ständer de
för hela landet betydelsefulla k. propositionerna
1840 om upprättandet af ett landtbruksinstitut vid
Ultuna, 1844 om stamholländcriers uppsättande i olika
delar af riket och 1856 om en geologisk undersökning
af fosterjorden. Flera af ofvannämnda all-ni än
nyttiga företag erfordrade offentliga penninganslag,
för hvilkas utverkande K. måste energiskt använda
hela sitt inflytande hos regeringen samt vid1
riksdagarna. Vid dessa insattes han flera gånger
af ridderskapet och adeln till led. i utskott,
såsom statsutskottet 1844 och 1847 samt särskilda
utskottet 1853 för brännvinslagstiftningen. Allmänna
landt-bruksmötcn i riket tillkommo på grund
af K:s motion-hös Landtbruksakademien. K., som
1844 undanbedt sig öfverståthållarbefattningen
i Stockholm och som 1847 afböjt anbudet att bli
civilminister, tog 1862 afsked från sin beställning
som landshöfding och nedlade 1861 ordförandeskapet
i styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut, hvilket
han sedan början af institutets verksamhet (1848)
innehaft. 1866 lät han trycka och bland vänner utdela
Mina lefnadsminnen, tecknade år 1S66. 1837 hade han
blifvit friherre. Lädet visade honom sin tacksamhet
bl. a. därigenom, att dess hushållningssällskap 1863,
med särskild tanke på hans kraftiga åtgärder till
lindring af nöden under missväxtårcn 1844-45, beslöt
bildandet af "Landshöfding von Krarmcrs understödsfond
för missväxtskadade inom Uppsala län". K. var
led. af Krigsvet. akad. (1828) och hedersled,
af Landt-bruksakad. (1844). - K:s dotter Charlotta
(Lotten) Lovisa von K., f. 6 aug. 1828 på Djurgården
i Stockholm, har gjort sig känd som skriftställarinna
bl. a. genom diktsamlingarna Dikter (1863), A ekor der
(1870), Nya dikter (1882), Fragment jämte andra dikter
(1902), den nyrationalisti-ska lilla skriften Tankar
i religiösa ämnen (1866), de novellistiska skisserna
Fanlasiklängcäjcter kring verklighetens stam (1865),
reseskildringen Bland skotska berg och sjöar (1870)
samt dramerna Strid (1860), Felicia (1882) och Farna
(1893, 1902). Hon uppsatte tidskriften "Vår tid",
af hvilken tre årgångar utkommo (1877-79).
2. Anders Robert von K., friherre, son till K. l,
skriftställare, riksdagsman, f. 6 febr. 1825 i
Stockholm, d. där 13 mars 1903, aflade i Uppsala
studentexamen 1841 och kansliexamen 1843, blef
underlöjtnant vid Andra lifgar-dct 1844, löjtnant
1847 och kapten 1858 samt tog afsked som major armén
1865. K. blef fri-h^rre vid faderns död, 1880. Han
bevistade alla riksdagarna 1850-66, var 1877-94
representant i Första kammaren för Alfs-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
