Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krankenheil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Krantzit-Krapperup
1214
Krantzit Bergemann, miner., fossil
kåda, stående i närheten af ambra.
A. Hng.
Krao, ett negerfolk. Se Kr u. - 2. En landtunga. Se
K r a h.
Krapf, Johann L u d w ig, tysk missionär, Livingstones
föregångare, f. 11 jan. 1810 i närheten af Tübingen,
d. 26 nov. 1881 i Kornthal, utsändes 1837 af Church
missionary society som missionär till Abessinien,
men utvisades jämte sina medarbetare därifrån efter
två månader, hvarefter han förlade sin verksamhet
till Schoa. Efter tre år utvisad äfven därifrån,
begaf han sig efter ett misslyckadt försök att tränga
in i Somalilan-dct och Abessinien 1843 till Sansibar
för att därifrån möjligen kunna nå gallafolket. Med
Rabbai, n. v. om Mombasa, som utgångspunkt utsträckte
han sina färder först mot n. v. och sedan söderut
ända till kap Delgado, upptäckte Kilima-ndjaro
(1848) och bragte de ffirsta underrättelserna om en
stor insjö längre in i landet, underrättelser, som
några år senare bekräftades genom Spekes upptäckt
af Victoria-nyansa 1858. Som Chrischona-missionens
sekreterare planlade han den s. k. pilgrimsmissionen,
som hade +ill syfte att genom upprättande af 12
stationer med Jerusalem som utgångspunkt genom Egypten
och Abessinien tränga fram till hjärtat af Afrika -
den s. k. apostlavägen. Efter krisen i Abessinien
(1867), då K. medföljde sir R. Napier som tolk,
blefvo stationerna obrukbara. Genom sitt utpekande
af gallafolket som ett lämpligt missionsfält för
det nyvaknade missionsintresset i Sverige gaf han
anledning till den svensk-östafrikanska missionen
(1865). Sina sista år egnade han, i Kornthal,
åt litterära arbeten. Han var en betydande
språkkännare. Jämte det han granskade den amhariska
bibel-öfversättningen och utgaf andra skrifter
på amhariska, skref han grundläggande arbeten på
de flesta af de språk, som talas från Tigré och
Sudan ända ned till kap Delgado (galla-, somali-,
massai-, usambara- och suahilispråken m. fl.);
nämnas må Vocabulary of -six east african languages
(1850), Elements of tne kisuahili langnage (s. å.),
Dictionary of tne suahili language (1882), nya
testamentet öfversatt på kisuahili- och gallaspråken
m. fl. samt Reisen in Östafrika in den jahren 1837-53
(2 bd, 1858). Biogr, af Claus (1882). A. K.
Krapina, kommun i kroatiska komitatet Varasdin, i
"kroatiska Schweiz", vid Lilla Krapina (en biflod
till Stora K.). 6,757 inv. (1901). Gammal borg
("alla slaviska folks vagga"), vallfärdskyrka. 10
km. s. v. om K. badorten K. -Teplicz, med 6,757
inv., svafvelbad. - I närheten af K. upptäckte
Gorjanovics-Kramberger 1899 fossila rester
från kvartärperioden (Homo Neanderthalensis
s. primigenius).
Krapivna, kretsstad i ryska guv. Tula
vid Plava nära dess inflöde i Upa,
en biflod till Oka. 2,873 inv. (1897).
J. F. N.
Krapo’tkin. SeKropotkin.
Kräpp. 1. (Kräpp rot, fr. garance). Bot.,
tekn.f den torkade rotstocken af flera arter af
släktet Rulla, fam. Rubiacece; färgämne, beredt af
sådana rotstockar. Ifrågavarande Rubia-aiter äro
fleråriga örter med kranssittande blad, små gulaktiga
hjul-formiga, fyrdclade blommor utan foder och köttig
klyffrukt. Den turkiska krapproten, alizari, hvilken
är mest värderad, fås af R. peregrina L. Den är gröfre
och färgrikare än den västeuropeiska "radix Rubiae",
som erhålles af den redan på Karl den stores tid
samt enligt hans befallning odlade och sedan dess i
synnerhet i Frankrike planterade, i Syd-Europa vilda
R. tinctorum L. Dennas rot och rotstock äro helt
smala, sällan nående 0,5 cm. tvärlinje, försedda
med mörkbrun bark och ljusare rödbrun eller rödgul
ved. I sitt friska tillstånd innehåller krapproten en
glyko-sid, ruberytrinsyra, som under rotens torkning
genoni ett närvarande ferment, erytrozym, spaltas i
drufsocker och ett vackert rödt färgämne, al isar in
(se d. o.). Därjämte innehåller krapproten ett annat
färgämne, p u r p u r i n, hvilket lätt öfvergår
i djurkroppens sekret, såsom urinen och mjölken,
samt färgar bensystemet rödt, emedan det utfallés
af benens kalkhalt. Denna bensystemets färg-ning
gaf anledning att i medicinen använda krapprot
mot engelska sjukan (rachitis) och mot bleksot,
hvilken användning längesedan är bortlagd. Emedan
krapprotens färgämne numera framställes på syntetisk
väg, har odlingen af kräpp nästan upphört. Äfven
de af krapprot till färgning af bomull ("turkiskt
rödt") framställda preparaten garancin, krapp-sxtrakt,
fleurs de garance (krappblomma) ha till största delen
utträngts af konstgjord alisarin. Den i Ostindien
odlade krappen är R. cordifolia L., som ej innehåller
alisarin, utan, jämte purpurin, ett guldgult
färgämne, m u n j i s t i n. - 2. Sjöv. Se Krabb.
1. O. T. S. (G. L-m.)
Krappa-rum (isl.; af krappr, trång), en del af
vikingatidens drakskepp. Se Drake 3.
Krappblomma, bot. tekn. Se Kräpp.
Krapperup, fideikommissegendom i Malmöhus och
Kristianstads län, med hufvudgården belägen i Brunnby
socken, Malmöhus län, vid södra foten af Kullen,
nära Kattegatt Den gamla slottsbyggnaden,
Krapperups slott.
fordom prydd med flera torn, består (se fig.) af två
våningar och omges af vallgraf samt stora trädgårdar
och parker. K. kan ej räknas till Skånes mera ståtliga
herresäten, men det ligger i en skön, delvis storartad
natur och bildar med sina många, i 24 socknar
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
