1213 Krantzit-Krapperup 1214 Krantzit Bergemann, miner., fossil kåda, stående i närheten af ambra. A. Hng. Krao, ett negerfolk. Se Kr u. - 2. En landtunga. Se K r a h. Krapf, Johann L u d w ig, tysk missionär, Livingstones föregångare, f. 11 jan. 1810 i närheten af Tübingen, d. 26 nov. 1881 i Kornthal, utsändes 1837 af Church missionary society som missionär till Abessinien, men utvisades jämte sina medarbetare därifrån efter två månader, hvarefter han förlade sin verksamhet till Schoa. Efter tre år utvisad äfven därifrån, begaf han sig efter ett misslyckadt försök att tränga in i Somalilan-dct och Abessinien 1843 till Sansibar för att därifrån möjligen kunna nå gallafolket. Med Rabbai, n. v. om Mombasa, som utgångspunkt utsträckte han sina färder först mot n. v. och sedan söderut ända till kap Delgado, upptäckte Kilima-ndjaro (1848) och bragte de ffirsta underrättelserna om en stor insjö längre in i landet, underrättelser, som några år senare bekräftades genom Spekes upptäckt af Victoria-nyansa 1858. Som Chrischona-missionens sekreterare planlade han den s. k. pilgrimsmissionen, som hade +ill syfte att genom upprättande af 12 stationer med Jerusalem som utgångspunkt genom Egypten och Abessinien tränga fram till hjärtat af Afrika - den s. k. apostlavägen. Efter krisen i Abessinien (1867), då K. medföljde sir R. Napier som tolk, blefvo stationerna obrukbara. Genom sitt utpekande af gallafolket som ett lämpligt missionsfält för det nyvaknade missionsintresset i Sverige gaf han anledning till den svensk-östafrikanska missionen (1865). Sina sista år egnade han, i Kornthal, åt litterära arbeten. Han var en betydande språkkännare. Jämte det han granskade den amhariska bibel-öfversättningen och utgaf andra skrifter på amhariska, skref han grundläggande arbeten på de flesta af de språk, som talas från Tigré och Sudan ända ned till kap Delgado (galla-, somali-, massai-, usambara- och suahilispråken m. fl.); nämnas må Vocabulary of -six east african languages (1850), Elements of tne kisuahili langnage (s. å.), Dictionary of tne suahili language (1882), nya testamentet öfversatt på kisuahili- och gallaspråken m. fl. samt Reisen in Östafrika in den jahren 1837-53 (2 bd, 1858). Biogr, af Claus (1882). A. K. Krapina, kommun i kroatiska komitatet Varasdin, i "kroatiska Schweiz", vid Lilla Krapina (en biflod till Stora K.). 6,757 inv. (1901). Gammal borg ("alla slaviska folks vagga"), vallfärdskyrka. 10 km. s. v. om K. badorten K. -Teplicz, med 6,757 inv., svafvelbad. - I närheten af K. upptäckte Gorjanovics-Kramberger 1899 fossila rester från kvartärperioden (Homo Neanderthalensis s. primigenius). Krapivna, kretsstad i ryska guv. Tula vid Plava nära dess inflöde i Upa, en biflod till Oka. 2,873 inv. (1897). J. F. N. Krapo'tkin. SeKropotkin. Kräpp. 1. (Kräpp rot, fr. garance). Bot., tekn.f den torkade rotstocken af flera arter af släktet Rulla, fam. Rubiacece; färgämne, beredt af sådana rotstockar. Ifrågavarande Rubia-aiter äro fleråriga örter med kranssittande blad, små gulaktiga hjul-formiga, fyrdclade blommor utan foder och köttig klyffrukt. Den turkiska krapproten, alizari, hvilken är mest värderad, fås af R. peregrina L. Den är gröfre och färgrikare än den västeuropeiska "radix Rubiae", som erhålles af den redan på Karl den stores tid samt enligt hans befallning odlade och sedan dess i synnerhet i Frankrike planterade, i Syd-Europa vilda R. tinctorum L. Dennas rot och rotstock äro helt smala, sällan nående 0,5 cm. tvärlinje, försedda med mörkbrun bark och ljusare rödbrun eller rödgul ved. I sitt friska tillstånd innehåller krapproten en glyko-sid, ruberytrinsyra, som under rotens torkning genoni ett närvarande ferment, erytrozym, spaltas i drufsocker och ett vackert rödt färgämne, al isar in (se d. o.). Därjämte innehåller krapproten ett annat färgämne, p u r p u r i n, hvilket lätt öfvergår i djurkroppens sekret, såsom urinen och mjölken, samt färgar bensystemet rödt, emedan det utfallés af benens kalkhalt. Denna bensystemets färg-ning gaf anledning att i medicinen använda krapprot mot engelska sjukan (rachitis) och mot bleksot, hvilken användning längesedan är bortlagd. Emedan krapprotens färgämne numera framställes på syntetisk väg, har odlingen af kräpp nästan upphört. Äfven de af krapprot till färgning af bomull ("turkiskt rödt") framställda preparaten garancin, krapp-sxtrakt, fleurs de garance (krappblomma) ha till största delen utträngts af konstgjord alisarin. Den i Ostindien odlade krappen är R. cordifolia L., som ej innehåller alisarin, utan, jämte purpurin, ett guldgult färgämne, m u n j i s t i n. - 2. Sjöv. Se Krabb. 1. O. T. S. (G. L-m.) Krappa-rum (isl.; af krappr, trång), en del af vikingatidens drakskepp. Se Drake 3. Krappblomma, bot. tekn. Se Kräpp. Krapperup, fideikommissegendom i Malmöhus och Kristianstads län, med hufvudgården belägen i Brunnby socken, Malmöhus län, vid södra foten af Kullen, nära Kattegatt Den gamla slottsbyggnaden, Krapperups slott. fordom prydd med flera torn, består (se fig.) af två våningar och omges af vallgraf samt stora trädgårdar och parker. K. kan ej räknas till Skånes mera ståtliga herresäten, men det ligger i en skön, delvis storartad natur och bildar med sina många, i 24 socknar Ord, som saknas under K, torde sökas under C.