1217 Krasis-Krasnoufimsk 1218 med Byrons ”Lucifer” och Goethes ”Mefisto”. Men ”Irydion” sviktar i det afgörande ögonblicket, då Rom skall förstöras af barbarerna, ty ensamt med hat och fysiskt våld främjas ej den mänskliga utvecklingen. Här, likasom i Den ogudomliga komedien, segrar det kristna korset som symbolen af den allomfattande gudomliga kärleken. Underbart skön är epilogen, då ”Irydion” efter seklers sömn vaknar upp i det påfliga Rom och befalles att vandra till ”grafvarnas och korsens jord” (Polen) för att där afbida den stora friheten och lyckan. Under en vistelse vid de italienska sjöarna 1840 med sin ”Beatrice”, grefvinnan Delfina Potocka -- en af de många kvinnor, som spelat in i K:s erotiska lif -- utarbetades den sköna dikten Przedswit (Morgongryningen, tr. 1843), som med tydlig påverkan af Dante skildrar Polens helvete och skärseld samt i en vision dess kommande paradis med en nyfödd mänsklighet i en kristlig-social världsrepublik. På 1840-talet skref K. de religiösa dikterna Psalmy przyszlosti (Framtidens psalmer, om tron, hoppet och kärleken). När han därför i en smädedikt hånades af Slowacki som ”reaktionär pietist”, svarade K. med Psalm Zalu (Sorgens psalm, 1848), och den härliga Psalm Dobrej Woli (Den goda viljans psalm, s. å.), skaldens svanesång och en af den slaviska poesiens största klenoder. Vid sidan af Mickiewicz och Slowacki anses K. med rätta som Polens ypperste skald (”örnen, påfågeln och svanen”, som Brandes betecknat dem), och han är dem öfverlägsen i tankedjup, ehuru åtskilliga dikter, trots den formella skönheten, äro poetiskt mindre njutbara, åtminstone för utlänningar, på grund af sitt dunkla, religionsfilosofiskt tunga innehåll, t. ex. cykeln Trzy mysli pozostole po s. p. Henryku Ligenzie (Tre efterlämnade tankar af pater Henr. Ligenza, 1840), Syn cieniów (Skuggornas son), Sen Cezary (Cæsars dröm) och Legenda. Mystiker i samma mening som Mickiewicz och fanatikern Towianski var K. dock icke; därtill var han för spekulativt anlagd. Efter hans död ha många dikter utgifvits af hans brorson Adam K. (d. 1909; se härom ”Nyupptäckta dikter af K.” i ”Finsk tidskr.”, 1903). Hans samlade skrifter utgåfvos 1863, 1876, 1898 och 1909. Den utförligaste studien om honom är af Tarnowski (1892). Hans intressanta brefväxling med den engelske vännen H. Greeve utgafs 1902 af Kallenbach. På svenska finnas ”Den siste” (i ”Aftonbladet”, 1863) samt i ”Polska skalder”, II, III (1906), ”Irydion”, ”Den ogudomliga komedien”, ”Morgongryningen” och ”Den goda viljans psalm” (öfv. af A. Jensen). Oeuvres complètes du poëte anonyme de la Pologne utgafs 1869 (2 dlr) af L. Mickiewicz. A--d J. Krasis (grek., ”blandning”). 1. Gramm., den s ammansmältning af två ord, som uppkommer, då det förras slutvokal och det senares begynnelsevokal sammandragas till en lång vokal eller diftong, t. ex. grek. tūpos, i st. f. to epos. Om de båda vokalljudens sammansmältning väl iakttages vid uttalet, men ej betecknas i skrift, kallas detta vanligen synizēsis. -- 2. Med. Blandning af blod och safter i kroppen. Läran om denna blandning, krasläran, spelade en stor roll i den äldre medicinen (se Humoralpatologi). Hippokrates och hans skola ansågo, att hälsan berodde väsentligen på den rätta blandningen af de fyra kardinalsafterna blod, slem, ljus galla och svart galla. Sjukdom berodde däremot oftast på felaktig blandning af dessa safter och kallades därför med det allmänna namnet dyskrasi (se d. o.). 1. A. M. A. 2. F. B.* Kraslice [-tse], tjech., stad. Se Graslitz. Krasläran, med. Se Kras 2. Krasnaja plostjad, ry. (”röda torget”). Se Moskva. Krasnik, stad i ryska guv. Lublin, s. v. om staden Lublin. 8,028 inv. (1897). Gammalt slott. Krasno- (af ry. krasnyj, krasnaja, krasnoje, röd, vacker) förekommer ofta i ryska geografiska namn. Krårsnohorskå, El i sk a, född Pechovå, tjechisk författarinna, f. 1847 i Prag, utgaf 1871 sin första diktsamling Z maj e ziti ("Ur lifvets vår"), sedan följd af många, hvaraf några utgått i flera upplagor, t. ex. Ze 8umavy (Från Böhmer-wald, 1874) och Vlny v proudu (Böljor i strömmen, 1885). Dessutom skref hon många noveller och libretton till operor af Smetana (Hubicka, Kyssen m. fl.), Bendl och Fibich. Hennes poetiska öfver-sättningar äro förträffliga: Mickiewicz' "Herr Ta-deusz", Byrons "Childe Harold", Hamerlings "Der könig von Siarn" och dikter af Pusjkin. 1890 inrättade hon i Prag Österrikes första gymnasium för flickor och blef president för kvinnoföreningen Mi-nerva. A-d J. Krasnoijar (Krasnyjjar), kretsstad i ryska guv. Astrahan, i Volgas delta. 8,182 inv. (1897). I närheten de s. k. salpeterkullarna. J. F. N. Krasnojarsk [-naja′rsk], hufvudstad i guv. Jenisejsk i östra Sibirien, vid vänstra stranden af Jenisej och den sibiriska järnvägen. 26,600 inv. (1897). Ortodox biskop, flera uppfostrings- och undervisningsanstalter, järn- och klockgjuterier, mekaniska och andra fabriker. Ångbåtsstation. K:s betydelse som handelsstad beror h. o. h. på guldvaskerierna i trakten, hvilkas arbetspersonal erhåller sina förråd från K. Staden anlades 1628 af kosacker och blef hufvudstad 1822. (J. F. N.) Krasnoje Selo ("Röda byn"), by i ryska guv. Petersburg, vid foten af Duderhoffska bergen och floden Ligovka samt baltiska järnvägen, 26 km. s. om Petersburg. Omkr. 2,900 ständiga inv. Där har ryska gardeskåren sitt läger och sina manövrer hvarje sommar, och därigenom har K. småningom vuxit upp och fått utseende af en liten stad. Kejserligt slott med park; flera fabriker. (J. F. N.) Krasnokutsk [-naku'tsk], stad i ryska guv. Charkov, pä högra sidan om Merlja (biflod till Vorskla), 64 km. n. n. ö. om Poltava, 82 km. v. om Charkov. 6,729 inv. (1897). Vid K. vann Karl XII med sitt kavalleri 11 febr. 1709 en seger öfver ryskt kavalleri under generalerna Schaumburg och Rönne, som förföljdes till den 7--8 km. i n. ö. liggande staden Gorodnoje. Konungen trängde med drabanterna in i denna stad och anställde ett formligt blodbad. Ryssarnas förlust i striderna vid K.-Gorodnoje anslås till omkr. 2,000 man; svenskarnas var 132 man i döda och sårade. Krasnoslobodsk, kretsstad i ryska guv. Pensa, vid den segelbara Moksja, en biflod till Oka. 7,378 inv. (1897). J. F. N. Krasnostav, kretsstad i rysk-polska guv. Lublin, vid Wieprz, en biflod till Bug. 8,879 inv. (1897). Krasnoufimsk, kretsstad i ryska guv. Perm, vid