Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraszna horka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Kreatinin-Kreatursgödsel
123ö
NH
r|NH2 .C\NCH3.CH2.CO.OH,
d. v. s. metylguanidinättiksyra. Man har syntetiskt
erhållit kreatin af cyanamid, NCNH2, och sarkosin
ftnetylglykokoll), CH2 . NHCH3 . CO . OH. Om man
upphettar kreatin med syror, förlorar det vatten och
ger ett nytt ämne, k r e a t i n i n (se d. o.). P-
T. C.* Kreatinin, fysiol, kem., anhydrid af det i
musklerna förekommande ämnet kreatin (se d. o.),
hvilket framgår af formeln
NH - CO
Kreatinin finnes i människans urin (omkr. l
gr. produceras i dygnet). Det kristalliserar i
färglösa, glänsande, i vatten lösliga prismor. Ur
mineralsura vattenlösningar fälles kreatinin med
fosformolybden-och fosfor vol f ramsyra; äfven
kvicksilfvernitrat och kvicksilfverklorid åstadkomma
fällningar. Föreningen k r e a t i n i n k l o r z i
n k (C4 H7 N3 0)2 Zn C12 utfaller, om man tillsätter
en koncentrerad klorzink-lösning (i frånvaro af
mineralsyror) till en mättad alkoholisk lösning af
kreatinin. Kreatinin verkar reducerande; härtill måste
tagas hänsyn vid bestämmandet af sockret i urinen.
H. E.
Kreatininklorzink. Se Kreatinin.
Kre’atur (lat. creatiira, eg. hela skapelsen, af
creäre, skapa), skapad varelse (förr i bibliskt
språkbruk); djur; husdjur, särskildt benämning på
nötboskap; kräk; människa, som beter sig djuriskt;
person, som blindt går en mäktigares ärenden.
Kreatursförsäkring har till ändamål att
bereda ersättning för skada, som genom
olycksfall eller sjukdom förorsakas å kreatur,
äfvensom i vissa fall för den förlust, som
kan förorsakas en djuregare genom de åtgärder,
som äro påbjudna för bekämpande af smittsamma
husdjurssjukdomar. Kreatursförsäkringsväsendet
har i Sverige hastigt utvecklats: i början af
1880-talet voro endast omkr. 30 bolag verksamma,
men 1906 icke mindre än 596, de allra flesta små
lokala ömsesidighetsbolag, omfattande endast en
eller några få socknar. Af de allmänna bolagen intar
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget (stiftadt
1890) det ojämförligt främsta rummet med ett antal
gällande försäkringar i fråga om hästar till nära J/s
och för nötkreatur till omkr. 2/s af alla de öfriga
bolagen tillsammans. Af detsamma meddelas försäkring
enligt följande grunder:
För hästar: I. Kombinerad försäkring, afseende att
lämna ersättning a) till fulla försäkringsvärdet
för djur, som dö eller så svårt skadas eller
insjukna, att de på grund däraf måste dödas eller
äro till allt arbete eller afkastning för framtiden
oanvändbara; b) till lägre belopp, ej öfverstigande
halfva försäkringsvärdet, för sådana djur, hvilkas
arbets- eller afvelsduglighet minskats till följd
af sjukdom eller olycksfall, men som dock äro till
något arbete eller afkastning användbara. II. Enkel
försäkring, afseende att lämna ersättning till fulla
försäkringsvärdet för djur, som dö eller så svårt
skadas eller insjukna, att de af dessa anledningar
måste omedelbart dödas. III. För föl eller foster
efter försäkradt sto, afseende att lämna ersättning:
a) för föl, som under de två första månaderna efter
födelsen dör eller på grund af sjukdom, olycksfall
eller medfödt fel inom sagda tid måste dödas; b)
för foster, som efter 3:e dräktighetsmånaden genom
kastning eller förlossningshinder går förloradt,
och utgår ersättningen vid föl- och fosterförsäkring
med 10 proc. af moderdjurets försäkringsvärde.
För nötkreatur, afseende att lämna ersättning: I. till
fulla värdet för djur, som dö eller som så svårt
skadas eller insjukna, att de på grund däraf måste
dödas eller äro till afsevärdt arbete eller afkastning
för framtiden oanvändbara. II. Massskadeförsäkring,
afseende att lämna ersättning till fulla
försäkringsvärdet för djur, som dö eller som måste
dödas till följd af vissa i försäkringsbrefvet
angifna sjukdomar. III. Försäkring för smittsamma
nötkreaturssjukdomar och mjölkförlust. Enligt
denna försäkringsgrund utgår ersättning a) för
nötkreatur, som dö af den eller de sjukdomar,
försäkringen omfattar, b) för mjölk fr. o. m. den dag,
då. sjukdomen konstaterats och vederbörligen anmälts,
samt så länge gården är förklarad smittad, med viss
dagsersättning, beräknad efter den summas storlek,
för hvilken årliga mjölkinkomsten försäkrats, c)
för förlust, orsakad genom aflysning af betesmark,
hvarvid ersättning utgår efter värdering af bolagets
ombud eller, om så påfordras, af två ojäfviga män; d)
för stråfoder, som skadas genom desinfektionsmedel
eller som i samband med desinfektionsåtgärder måste
förstöras, likaledes efter värdering i enlighet med
gällande markegångstaxa af bolagets ombud eller
två ojäfviga män samt e) för desinfektionsmedel,
som försäkringstagare är skyldig anskaffa.
Till försäkring antagas i allmänhet icke hästar öfver
15 års ålder och nötkreatur öfver 8 år, ej heller föl
under 8 dagar och nötkreatur under 2 månader. Vanligen
fordras vid försäkring besiktningsintyg, angifvande
djurets signalement, värde och hälsotillstånd; vid
försäkring af hel kreatursbesättning, öfverstigande
10 djur, upptages dock blott sammanlagda värdet
för oxar och tjurar öfver 3 år; stutar och tjurar
från 2 till 3 år; kor och kvigor öfver 2 år; ungnöt
från l till 2 år samt ungnöt från 2 månaders till
l års ålde**. Ersättningsbeloppet bestämmes till
medeltalet af de till samma afdelning hörande djurens
värde. Försäkringspremien är i hög grad växlande inom
olika bolag och i synnerhet inom de mindre väsentligt
beroende på antalet skadeersättningar under året;
inom de större bolagen utgör den i allmänhet 2 å
3 kr. för 100 kr. försäkringsvärde. 1906 utgjorde
antalet gällande försäkringar för hästar 311,030
(värde 121,879,749 kr.) och för nötkreatur 322,929
(värde 69,973,638 kr.). E. T. N.
Kreatursgödsel, landtbr., har sedan urminnes tid
varit jordbrukarnas förnämsta medel att återge
jorden den genom grödorna borttagna växtkraften
och är äfven numera, ehuru riklig tillgång på
växtnäring finnes i konstgödselmedlen, det förnämsta
gödselmedlet. Gödselns verkan beror ej blott på
tillförseln af växtnäring till jorden, utan äfven
däri, att den befordrar bakteriernas verksamhet
i jorden, hvilken har den största betydelse för
växtnäringens öfverförande till för växterna lämplig
form. Därför kan kreaturs-gödseln ej fullständigt
ersättas af konstgödsel, som ofta har skadlig
inverkan på bakterielifvet. Gödselns innehåll
af växtnäring beror hufvudsakligen af det foder,
hvaraf den bildats. Dels emedan olika djurslag få
olika utfodring, dels på grund af fodrets olika
fullständiga sönderdelning får gödseln efter olika
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
