1231 Kreaturspest-Kredering 1232 husdjursslag olika utseende, beskaffenhet och värde. Hästgödsel är torr och lucker samt föga sönderdelad och råkar därför fort i häftig jäsning; den karakteriseras därför som en "varm" gödsel och användes helst till uppvärmning af drifbänkar. Den har snabb, men fort öfvergående gödselverkan. Närmast hästgödseln kommer i dessa afseenden fårgödsel, under det att däremot nötboskaps- och i synnerhet svingödsel är mer fullständigt smält, finfördelad och våt, samt därför långsammare brinnande, "kall", gödsel med långsammare verkan. Blandad kreatursgödsel innehåller vanligen 0,4-0,e proc. kväfve, 0,2-0,3 proc. fosforsyra och 0,6-O,? proc. kali. Jfr Gödselberäkning, Gödselmedel och Gödselstad. Genom åtskilliga jäsningar, "brinning", sönderdelas gödselns och den inblandade ströhal-mens organiska beståndsdelar, så att lätt lösliga och för växterna tillgängliga föreningar bildas. Härvid kunna betydliga mängder af gasformiga och i vatten lösta ämnen gå förlorade, och i synnerhet kan dea dyrbaraste beståndsdelen, kväfve, bortgå i fri form elle^ som ammoniakgas. Med kännedom härom lägger man numera stor vikt vid, att gödseln tillvaratages så, att dessa förluster motverkas genom täta golf i ladugård och i gödselstad, genom inblandning af torfströ (se d. o.) och gödsel-kalkning och genom uppsamling af urinen i särskild behållare, gödselvattensbrunn, urinbrnnn; ja man bygger särskilda gödselhus för gödselns förvaring. H. J. Dft. Kreaturspest. Se Boskapspest. Kreaturspulver. Se K öp u l ver. Krebs, Nicolaus. SeCusanus. Krebs, Samuel Andreas, norsk krigare, f. 10 mars 1766 i Galmsbull (Tönder), d. 28 mars 1818 i Kristiania, blef 1788 officer vid den nyupp-rättade norska jägarkåren, där han avancerade till major. Som sådan utmärkte han sig i träffningarna vid Höland 19 apr. 1808, Eödenes 5 maj och Berby 12 sept. s. å. 1810 blef han chef för den nyupp-satta akerhusiska skarpskyttebataljonen, utnämndes 1811 till öfverstelöjtnant samt anförde 1814 norrmännen i träffningarna vid Lier och Matrand. 1815 blef K. öfverste, 1816 adjutant hos Karl XIII samt 1818 chef för första akerhusiska brigaden, öfver honom restes 1878 af norska officerare en minnesvård, vid hvilken de frivilliga skyttekårerna 17 maj hvarje år paradera. O. A. ö. Krebs, Karl August, tysk musiker, f. 1804 i Niirnberg, d. 1880 i Dresden, hette eg. Miedcke, men antog namn efter sin fosterfader, operasångaren J. B. Krebs, som jämte Seyfried i Wien var hans lärare. K. blef kapellmästare 1827 vid Stadtteatern i Hamburg och 1850 vid hofteatern i Dresden samt utvecklade på båda ställena en nyttig dirigentverksamhet. Han tog af sked 1872. Hans pianostycken och sånger voro en tid omtyckta. Dessutom skref han mässor, symfonier och 2 operor. - K. gifte sig 1850 med den i Hamburg och Dresden firade operasångerskan Aloysia Michalesi (f. 1826, d. 1904) och hade med henne dottern Mary K. (f. 1851, d. 1900), som af fadern utbildades till en utmärkt pianist. Hon debuterade redan 1365 i Gewandhaus och blef en framstående virtuos. A. L.* Krebs, Frederik Kristian, dansk läkare, nationalekonom, f. 15 okt. 1814, d. 14 maj 1881, blef 1847 distriktsläkare på Lsesö och 1855 i Skjelskör samt utnämndes 1871 till stiftsfysikus på Fyn. 1859-62 utgaf K., under märket E., en serie skrifter om de danska landboförhållandena samt tog därvid till orda för större frihet i fråga om styckning och sammanslagning af jordegendomar likasom för arrendesystemets utveckling i motsats till Selv-ejendom. I Fra 1840 til 1860. Om Danmarks nce-ringsbrug (1863) varnade han mot den obundna näringsfriheten och bristen på organisation. Härtill slöto sig Individualisme og socialisme (1872) och Det gamle og det nye samfund (1876), hvari han kräfde obligatoriska mastar- och lärlingsföreningar, arbetsdomstolar och obligatorisk sjukdoms- och ålderdomsförsäkring. I ett par småskrifter Om det Icerde skolevcesen (1860-61) tog K. till orda mot det öfverdrifna examensväsendet och för en viss valfrihet i fråga om ämnesfacken. Som redaktör för "Berlingske tidende" vintern 1864-65 riktade han lidelsefulla angrepp mot det nationalliberala partiet. 1867-68 utgaf han en månadsskrift, "Samfundet", samt blef 1869 medlem af kommittén för fattigvårdsväsendets ordnande och 1875 af kommittén för undersökning af arbetarförhållandena i Danmark. Vid universitetets 400-årsfest 1879 blef K. med. hedersdoktor. E. Ebg. Krebs, Kristian F^redrik, målare, f. 24 aug. 1845 i Lauenburg, studerade i Köpenhamn och är teckningslärare i Lund sedan 1882. K. har utfört ett 20-tal altartaflor för skånska kyrkor, genretaflor - bl. a. den minutiöst utarbetade eldskensstudien Hon bor icke här (1901, Malmö museum) - porträtt (själfporträtt, utst. 1907) och teckningar. G-g N. Krede'ns 1. K r e d e;n s b o r d (fr. crédence; se K r e d e n s a), serveringsbord, d. v. s. ett sidobord, på hvilket maträtter och drycker framsättas, innan de kringbjudas; ett rikare utstyrdt bord eller en skänk, försedd med en öppen hylla, för uppställning af festligt anordnade rätter samt af praktfulla bords-och dryckeskärl (således detsamma som byffé)-, i katolska kyrkor ett litet vid altaret stående bord, på hvilket kalken, kollekt bäckenet m. m. ställas (i smärre kyrkor och vid sidoaltare ersattes ofta kre-densbordet af en "kredensnisch"). - Ordet kredens nyttjas äfven om det prydligare kärl (bägare, pokal), ur hvilket en dryck plägade kredensas. Upk.* Krede'nsa (af it. crede'nza, eg. tro, tillit, af lat. crédere, hysa förtroende), smaka på en dryck eller en maträtt (för att intyga dess oskadlighet eller som en förtrolig artighetsbetygelse) och därefter räcka den åt någon till förtäring; iskänka och kringbjuda festdryck åt sina gäster. Bruket att kredensa uppkom vid medeltidens hof, där detta värf tillkom munskänken och förskäraren samt afsåg att betrygga furstarna för förgiftning Upk.* Kredensbord. Se K r e d e n s. Kredensbägare. Se Dubbelbägare. Kredering (af lat. crela, krita), konslh., tekn., en af fin krita och limlösning beredd massa, som i ett tunt lager utbredes på ett träföremåls yta för att tjäna som underlag för förgyllning och målning. Krederingens ändamål är att lämna en fullkomligt jämn, glatt och homogen yta, något, som träet saknar. Krederingen har användts sedan urminnes tider, men särskildt rikligt under medeltiden, då all träskulptur krederades för målning och förgyllning. Ofta trycktes, modellerades eller punsades mönster i den krederade underberedningen för förgyllda glorior och bakgrunder. Numera används Ord, som saknas under K, torde sökas under C.