Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreaturspest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Kreaturspest-Kredering
1232
husdjursslag olika utseende, beskaffenhet och
värde. Hästgödsel är torr och lucker samt föga
sönderdelad och råkar därför fort i häftig jäsning;
den karakteriseras därför som en "varm" gödsel och
användes helst till uppvärmning af drifbänkar. Den
har snabb, men fort öfvergående gödselverkan. Närmast
hästgödseln kommer i dessa afseenden fårgödsel,
under det att däremot nötboskaps- och i synnerhet
svingödsel är mer fullständigt smält, finfördelad
och våt, samt därför långsammare brinnande, "kall",
gödsel med långsammare verkan. Blandad kreatursgödsel
innehåller vanligen 0,4-0,e proc. kväfve, 0,2-0,3
proc. fosforsyra och 0,6-O,? proc. kali. Jfr
Gödselberäkning, Gödselmedel och Gödselstad. Genom
åtskilliga jäsningar, "brinning", sönderdelas
gödselns och den inblandade ströhal-mens organiska
beståndsdelar, så att lätt lösliga och för växterna
tillgängliga föreningar bildas. Härvid kunna betydliga
mängder af gasformiga och i vatten lösta ämnen
gå förlorade, och i synnerhet kan dea dyrbaraste
beståndsdelen, kväfve, bortgå i fri form elle^
som ammoniakgas. Med kännedom härom lägger man
numera stor vikt vid, att gödseln tillvaratages
så, att dessa förluster motverkas genom täta golf
i ladugård och i gödselstad, genom inblandning
af torfströ (se d. o.) och gödsel-kalkning och
genom uppsamling af urinen i särskild behållare,
gödselvattensbrunn, urinbrnnn; ja man bygger
särskilda gödselhus för gödselns förvaring.
H. J. Dft.
Kreaturspest. Se Boskapspest.
Kreaturspulver. Se K öp u l ver.
Krebs, Nicolaus. SeCusanus.
Krebs, Samuel Andreas, norsk krigare, f. 10 mars 1766
i Galmsbull (Tönder), d. 28 mars 1818 i Kristiania,
blef 1788 officer vid den nyupp-rättade norska
jägarkåren, där han avancerade till major. Som
sådan utmärkte han sig i träffningarna vid
Höland 19 apr. 1808, Eödenes 5 maj och Berby
12 sept. s. å. 1810 blef han chef för den
nyupp-satta akerhusiska skarpskyttebataljonen,
utnämndes 1811 till öfverstelöjtnant samt
anförde 1814 norrmännen i träffningarna vid
Lier och Matrand. 1815 blef K. öfverste, 1816
adjutant hos Karl XIII samt 1818 chef för första
akerhusiska brigaden, öfver honom restes 1878 af
norska officerare en minnesvård, vid hvilken de
frivilliga skyttekårerna 17 maj hvarje år paradera.
O. A. ö.
Krebs, Karl August, tysk musiker, f. 1804 i Niirnberg,
d. 1880 i Dresden, hette eg. Miedcke, men antog namn
efter sin fosterfader, operasångaren J. B. Krebs,
som jämte Seyfried i Wien var hans lärare. K. blef
kapellmästare 1827 vid Stadtteatern i Hamburg och
1850 vid hofteatern i Dresden samt utvecklade på
båda ställena en nyttig dirigentverksamhet. Han tog
af sked 1872. Hans pianostycken och sånger voro en
tid omtyckta. Dessutom skref han mässor, symfonier
och 2 operor. - K. gifte sig 1850 med den i Hamburg
och Dresden firade operasångerskan Aloysia Michalesi
(f. 1826, d. 1904) och hade med henne dottern Mary
K. (f. 1851, d. 1900), som af fadern utbildades
till en utmärkt pianist. Hon debuterade redan
1365 i Gewandhaus och blef en framstående virtuos.
A. L.*
Krebs, Frederik Kristian, dansk läkare,
nationalekonom, f. 15 okt. 1814, d. 14 maj 1881,
blef 1847 distriktsläkare på Lsesö och 1855 i
Skjelskör samt utnämndes 1871 till stiftsfysikus på
Fyn. 1859-62 utgaf K., under märket E., en serie
skrifter om de danska landboförhållandena samt
tog därvid till orda för större frihet i fråga
om styckning och sammanslagning af jordegendomar
likasom för arrendesystemets utveckling i motsats
till Selv-ejendom. I Fra 1840 til 1860. Om Danmarks
nce-ringsbrug (1863) varnade han mot den obundna
näringsfriheten och bristen på organisation. Härtill
slöto sig Individualisme og socialisme (1872)
och Det gamle og det nye samfund (1876), hvari han
kräfde obligatoriska mastar- och lärlingsföreningar,
arbetsdomstolar och obligatorisk sjukdoms- och
ålderdomsförsäkring. I ett par småskrifter Om det
Icerde skolevcesen (1860-61) tog K. till orda mot det
öfverdrifna examensväsendet och för en viss valfrihet
i fråga om ämnesfacken. Som redaktör för "Berlingske
tidende" vintern 1864-65 riktade han lidelsefulla
angrepp mot det nationalliberala partiet. 1867-68
utgaf han en månadsskrift, "Samfundet", samt blef
1869 medlem af kommittén för fattigvårdsväsendets
ordnande och 1875 af kommittén för undersökning af
arbetarförhållandena i Danmark. Vid universitetets
400-årsfest 1879 blef K. med. hedersdoktor. E. Ebg.
Krebs, Kristian F^redrik, målare, f. 24 aug. 1845
i Lauenburg, studerade i Köpenhamn och är
teckningslärare i Lund sedan 1882. K. har utfört ett
20-tal altartaflor för skånska kyrkor, genretaflor
- bl. a. den minutiöst utarbetade eldskensstudien
Hon bor icke här (1901, Malmö museum) - porträtt
(själfporträtt, utst. 1907) och teckningar. G-g N.
Krede’ns 1. K r e d e;n s b o r d (fr. crédence; se K
r e d e n s a), serveringsbord, d. v. s. ett sidobord,
på hvilket maträtter och drycker framsättas, innan
de kringbjudas; ett rikare utstyrdt bord eller en
skänk, försedd med en öppen hylla, för uppställning af
festligt anordnade rätter samt af praktfulla bords-och
dryckeskärl (således detsamma som byffé)-, i katolska
kyrkor ett litet vid altaret stående bord, på hvilket
kalken, kollekt bäckenet m. m. ställas (i smärre
kyrkor och vid sidoaltare ersattes ofta kre-densbordet
af en "kredensnisch"). - Ordet kredens nyttjas äfven
om det prydligare kärl (bägare, pokal), ur hvilket
en dryck plägade kredensas. Upk.*
Krede’nsa (af it. crede’nza, eg. tro, tillit, af
lat. crédere, hysa förtroende), smaka på en dryck
eller en maträtt (för att intyga dess oskadlighet
eller som en förtrolig artighetsbetygelse) och
därefter räcka den åt någon till förtäring; iskänka
och kringbjuda festdryck åt sina gäster. Bruket
att kredensa uppkom vid medeltidens hof, där
detta värf tillkom munskänken och förskäraren
samt afsåg att betrygga furstarna för förgiftning
Upk.*
Kredensbord. Se K r e d e n s.
Kredensbägare. Se Dubbelbägare.
Kredering (af lat. crela, krita), konslh., tekn.,
en af fin krita och limlösning beredd massa,
som i ett tunt lager utbredes på ett träföremåls
yta för att tjäna som underlag för förgyllning
och målning. Krederingens ändamål är att lämna en
fullkomligt jämn, glatt och homogen yta, något, som
träet saknar. Krederingen har användts sedan urminnes
tider, men särskildt rikligt under medeltiden,
då all träskulptur krederades för målning och
förgyllning. Ofta trycktes, modellerades eller
punsades mönster i den krederade underberedningen
för förgyllda glorior och bakgrunder. Numera används
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
