1245 Kreditivafgift-Krehl 1246 utsedda händelser samt böra till tillräckligt belopp af riksdagen anslås och till utbetalning å Riksgäldskontoret anvisas. Den ena summan, det s. k. mindre 1. lilla kreditivet, skall vara tillgänglig, då konungen till landets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner utbetalning oundvikligt nödig; den. andra summan, det s. k. större 1. krigskreditivet, skall vara tillgänglig att vid infallande krig af konungen lyftas, sedan han hört statsrådet in pleno och sammankallat riksdagen. Å sistnämnda summa af ger riksdagen en förseglad anordning, som ej förr får brytas, likasom ej heller summan förr af fullmäktige i Riksgäldskon-toret utbetalas, än riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. Eiksdagens förpliktelse att anordna dessa summor har sin källa i upphäfvandet af den rätt, som konungen egde före 18'09, såväl under den gustavianska tidens som under frihetstidens statsskick, att provisoriskt till rikets försvar utskrifva gärder. Genom kreditivinstitutionen åvägabragte nämligen 1809 års regeringsform, att vid krigs utbrott medel göras tillgängliga utan förbigående af riksdagen, men på samma gång bereddes, genom bestämmelserna om det s. k. lilla kreditivet, medel äfven till andra ett omedelbart ingripande af regeringen kräfvande välfärdsändamål än försvaret. Krigskreditivet var urspr. anvisadt på Riksbanken, ej på Riksgäldskontoret, men detta ändrades vid 1834 års riksdag. Båda summorna bestäm nas vid hvarje lagtima riksdag på statsutskottets förslag. Namnen "lilla" 1. "mindre" och "större" kreditiven ha uppkommit däraf, att anslaget på det förra länge enligt regeln var mindre än anslaget på krigskreditivet (respektive lj/s och 3 mill. kr. samt 1892-94 21/? och 5 mill. kr.). Sedan 1895 ha båda varit lika stora (l1^ mill. kr.). Krigskreditivet har ännu aldrig behof t lyftas, men det "mindre" har flera gånger användts till försvarsanstalter och under nödår. Riksdagen eger äfven rätt att utom de grundlagstadgade kreditiven anslå extra sådana för vissa ändamål, som den själf fritt bestämmer. Dylika kreditiv ha t. ex. gifvits till kolerafarsotens bekämpande, till hjälp åt brandska-dade, till kostnad för deltagande i världsutställning, till neutralitetsrustningar (vid rysk-turkiska kriget 1877), och med anledning af unionsbrottet bemyndigade 1905 års första urtima riksdag riksgäldsfullmäktige att bereda tillgång till 100 mill. kr., som skulle kunna af K. M:t lyftas, dock först på grund af ytterligare riksdagsbeslut. 2. (Å. WrsonM.) 3. H. L. H. (S. B.) Kreditivafgift, hand. Se K r e d i t i v 2. Kreditivbref. Se Kreditiv l och 2. Kreditivkontrakt, hand. Se Kreditiv 2. Kreditivräkning, hand. Se Kreditiv 2. Kreditköp. Se K r e d i t a f t a 1. Kreditor, hand. Se Kredit. Kreditpapper, hvarje skriftlig urkund ang. ett skuldförhållande, särskildt sådana som i den allmänna rörelsen gå ur hand i hand antingen efter endossering, såsom växlar, eller blott genom enkelt öfverlämnande, såsom banksedlar (se vidare Kredit, sp. 1235). Kreditpost, hand. Se Kredit. Kreditsida, hand. Se K r é d i t. Kreditupplag. Se Nederlag. Kredj, ett folk i afrikanska landskapet Dar-Fertit, n. v. om njamnjam, af kopparröd färg, ljusare än bongo eller njamnjam. Det utmärkes genom ringa intelligens och stor fulhet. Språket står, såvidt man nu känner, alldeles isoleradt. Genom oupphörliga slafjakter ha många stammar försvunnit och de af dem bebodda landskapen förvandlats till ödemarker. (E. Rid.) Kr ed u litet (lat. creduflitas, af crédere, tro), lätt-trogenhet. Kreera (lat. creäre, skapa), välja, utnämna; kreera en roll, först utföra en roll i skådespel eller opera. Krefeld [-fält], stad (stadskrets) i preussiska reg.-omr. Dusseldorf (Rhenprovinsen), vid en stor järnvägsknut, 7 km. v. om Rhen, vid hvilken en stor hamn är byggd, som med järnväg är förenad med K. 123,597 inv. (1905), hvaraf en femtedel protestanter. K., som är en af de vackraste städerna i Rhenlandet, är regelbundet byggdt, har flera öppna platser, 10 katolska och 4 evangeliska kyrkor, dessutom en kapucin-, en alexian-, en gammalkatolsk och en mennonitkyrka samt en synagoga. Af offentliga byggnader märkas ett vackert rådhus och kejsar-Vilhelms-museum. - K. är hufvudort för den tyska siden- och sammetsindustrien, som grundlades på 1600- och 1700-talen af från grannländerna fördrifna reformerta och mennoniter. öfver 140 större och mindre fabriker i staden och dess omgifning sysselsätta omkr. 13,000 mek. väfstolar och tillverka årligen siden och sammet för 60-70 mill. kr., hvaraf största delen går till utlandet. I tillverkning af tjockare helsidentyg kan K. visserligen ej täfla med Lyon och S:t Etienne, men däremot finna tunnare sammets- och halfsidentyg från K. stor afsättning i Amerika. F. ö. eger K. stora siden- och sammetsfärgerier, bom-ullsväfverier och blekerier, järngjuterier, maskin-verkstäder, sprit-, cellulosa- och kemiska m. fl. fabriker. - I K. finnas gymnasium, realgymnasium, högre realskola, realskola, 2 lärarinneseminarier, högre fackskola för textilindustri, färgeri- och appretur-skola, handelsskola, handtverksskola, musikkon-serva-torium, teater etc. - K. fick stadsrättigheter 1373 och kom 1702 till Preussen. Efter motgången vid Kloster-Camp 12 juni 1758 drog general Clermont-Condé sig med den ena franska armén tillbaka till K., i hvars närhet den förföljande hertig Ferdinand af Braunschweig 23 juni tillfogade honom ett grundligt nederlag vid Fischeln (se d. o.), ehuru slaget benämnes efter K. 1794-1814 var K. franskt, (J. F. N.) Krehl, Ludolf, tysk orientalist, f. 1825, d. 1901, anställdes 1852 vid k. biblioteket i Dresden, blef 1861 e. o. professor och universitetsbibliotekarie i Leipzig samt 1869 ord. professor och öfver-bibliotekarie där. Bland hans skrifter märkas en edition af Omar bea Suleimäns "Erfreuung der geister" (turkisk text med tysk öfv. 1848), en tyvärr ofullständig edition af Buchäris arabiska traditionssamling ("Recueil des traditions mahométa-nes", 1-3, 1862-68) och Das leben und die lehre des M_uhammed, l (1884). K- V. Z. Krehl, Stephan, tysk tonsättare och musik-skriftställare, f. 1864 i Leipzig, utbildad vid kon-servatorierna i Dresden och Leipzig, lärare vid det senare sedan 1902, har komponerat gedigna saker (pianokvartett, klarinettkvintett, pianostycken, mans- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.