- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1247-1248

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krehl, Stephan - Kreibitz - Kreil, Karl - Kreis - Kreis, Wilhelm - Kreisau - Kreishauptmannschaft - Kreisler, Fritz - Kreittmayr, Alois Wiguläus von - Kreittonit - Krejare - Krek, Gregorij - Krelage, Ernst Heinrik - Kreling, August von - Krell (Crell), Nikolaus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1247 Kreibitz-Krell 1248 körer m. m.) samt författat bl. a. Allgemeinc musik-lehre (1904) och Kontrapunkt (1908).' E. F-t. Kreibitz [kra'jb-], tjech. Chribskå, industristad i norra Böhmen, distriktet Rumburg, vid bömiska nordbanan. 5,040 inv. (1900) tills, med byarna Nieder- och Ober-Kreibitz samt Neu-Kreibitz. Tillverkning af linne- och bomullsvaror, glas, cikoria m. m. (J. F. N.) Kreil [kra'jl], Karl, österrikisk astronom, meteorolog, f. 4 nov. 1798 i Ried, d. 21 dec. 1862, tjänstgjorde sedan 1826 vid observatorierna i Wien, Milano och Prag, för hvilket sistnämnda observato-rium han blef föreståndare 1845, och kallades 1851 till Wien att där upprätta och förestå en centralanstalt för meteorologi och jordmagnetism, hvarjämte han blef professor i fysik vid därvarande universitet. Bland K:s skrifter må nämnas Vber die natur und bewegung der kometen (1843), Magnetische und geo-graphische ortsbestimmungen im österreichischen kaiserstaat (1846-51), Einfluss des mondes au f die magnetische deklination (1852) och Uber den einfluss des mondes auf die intensität der horizontalen kompo-nente der magnetischen erdkraft (1853). K. redigerade 1842-45 "Astronomisch-meteorologisches jahr-buch fur Prag" och 1854-61 "Jahrbiicher der k. k. centralanstalt fur meteorologie und erdmagne-tismus". (B-d.) Kreis [kra'js], ty., förv. Se K r e t s. Kreis [kra'js], Wilhelm, tysk arkitekt, f. 1873 i Eltville, sedan 1908 direktor för Kunstgewerb-schule i Düsseldorf, har lämnat ritningar till utställ-ningsbyggnaden i Dresden 1901, till omkr. 40 "Bis-marckspelare", till interiörer m. m. G-g N. Kreisau [kra'jsali], by och riddargods i preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien). Där ligger fältmarskalken Moltke begrafven. J. F. N. Kreishauptmannschaft [krajs-], ty Se Regeringsområde. Kreisler [kra'js-], Fritz, österrikisk violinist, f. 1875 i Wien, elev af Hellmesberger och Massart, har på vidsträckta konsertresor (Stockholm 1908, 1909) vunnit anseende som en virtuos med ypperliga egenskaper. Han är bosatt i London. E. F-t. Kreittmayr [kra'jtmajr], Alois Wiguläus von, friherre, bajersk statsman och rättslärd, f. 1705, d. 1790, blef 1749 vice kansler och konferensminister samt 1758 verklig geheimekansler. Honom tillhör förtjänsten af tre af 1700-talets yppersta lagkodifikationer: "Codex juris criminalis bava-rici" (1751), "Godex juris bavarici judicialis" (1753) och "Codex Maximilianeus bavaricus civi-lis" (1756), som han därjämte kommenterade. En staty öfver honom restes 1845 i München. Jfr biogr, af A. von Bechmann (1896). Kreittonit, miner., en spinell-art från Bodenmais af sammansättningen (Zn, Fe, Mg) O . (Al, Fe)2 03. A. Hng. Krejare, skpsb., ett fordom brukligt, mindre last-iartyg. Uti F. H. af Chapmans planschverk "Archi-tectura navalis mercatoria" (1768) förekommer en ritning öfver ett dylikt fartyg. Detta var 22 m. långt, 5,6 m. bredt och 2,i m. djupgående, hade ett deplacement af 82 ton samt var tackladt med tre master, å hvilka fördes mesan, storsegel, stortoppsegel, f ock, förtoppsegel, klyfvare och jagare (se fig. å sp. 1248). J. G. B.* Krek, Gregorij, slavist, f. 1840 i Krain, d. 1905, blef docent i Graz 1866 på afh. Die nominale flexion des adjektivs im alt- und neuslovenischen, utnämndes efter en studie Uber die wichtigkeit der sla-vischen traditionellen literatur als quelle der my-thologie 1870 till e. o och 1875 till ord. professor vid universitetet i Graz Hans förnämsta arbete är Einleitung in die slavische literaturgeschichte und darstellung ihrer älteren perioden (1874, ny förbättrad uppl. 1887). . A-d J Krejare. Krelage, Ernst Heinrik, holländsk framstående trädgårdsodlare, f. 1786 nära Osnabruck, d. 1855, grundlade nära Haarlem en af de mest bekanta odlingarna af blomsterlökar. C. G. D. Kréling, August von, tysk målare, skulptör, f. 1819 i Osnabruck, d. 1876 i Niirnberg, studerade i Hannover och i München under Schwanthaler och Cornelius och blef 1853 direktor för konstskolan i Niirnberg, som under hans ledning lyfte sig till en i Tyskland allmänt erkänd hög betydelse. K., som var en ytlig, men fantasirik konstnär, dekorerade teatern i Hannover och utförde kartonger dels till glasmålningar för kyrkor, dels till kejsarbilder på Burg i Niirnberg (1870). Som bildhuggare utförde han Henrik Posthumus' af Reuss staty i Gera, Kepler-monumentet i Weidelstadt samt en figurrik fontän för Cincinnati i Amerika, För Goethes "Faust" utförde han omkr. 100 kompositioner (1871-76, i Sverige delvis kända genom folioupplagan af V. Rydbergs Faustöfversättning 1876). Dessutom lämnade K. ritningar och modeller tih konstindustriella föremål, pokaler och dryckeskannor m. m. C. R. N. (G-g N.) Krell (Crell), Nikolaus, kursachsisk kansler, f. omkr. 1550, förstod som kurprinsen Kristians guvernör så fästa sin lärjunge vid sig, att denne vid sitt öfvertagande af styrelsen, 1586, utnämnde honom till kansler och ledare af regeringsärendena. I denna egenskap ådrog han sig mycket hat af adeln, som betraktade honom som en uppkomling, och af det ortodoxa lutherska prästerskapet, som ansåg honom vara alltför tolerant. För att skaffa sig ett stöd slöt K. sig därför till de hemlige kalvinisterna i landet. Till deras undertryckande hade den förra styrelsen utfärdat en konkordieformel; men K. förklarade sig emot denna och lät utge en ny katekes och en ny upplaga af bibeln med kalvinistiska kommentarer (den s. k. "Crellska bibeln"). Då hans gynnare 1591 dog, blef K. på ridderskapets begäran häktad Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free