1249 Krematorium--Kremsier 1250 och insatt på Königsteins fästning. Efter en lång och f orm vidrig process af rättades K. 1601. Jfr F. Brändes, "Der kanzler C., ein opfer des orthodoxis-mus" (1873), och B. Bohnenstädt, "Das prozess-verfahren gegen den kursächsischen kansler d:r Ni-colaus Krell 1591 bis 1601" (1901). Krematorium (af lat. cremäre, förbränna), lik-bränningsugn. Se Likbränning. Kremenets (po. Krzemieniec), stad i ryska guv. Volynien, nära gränsen mot Galizien. 16,534 inv. (1897), hvaraf flera tusen judar, i hvilkas händer hela handeln ligger (hufvudsakligen spannmålshandel på Odessa och Galizien). (J. F. N.) Krementjug, stad i ryska guv. Poltava, vid vänstra stranden af Dnjepr och järnvägen mellan Charkov och Nikolajev. 67,041 inv. (1897) tills. med förstaden Krjukov på Dnjeprs andra strand. K. har 9 grek.-katolska kyrkor och 3 sekteriska, realskola och många fabriker, särskildt kvarnar, sågar och tobaksfabriker, samt stor handel med spannmål och trävaror, salt, talg, ull o. s. v. Staden anlades 1571 och var 1765--89 hufvudstad i Nya Ryssland. (J. F. N.) Krementz, Philip p, tysk katolsk prelat, f. l dec. 1819 i Koblenz, d. 6 maj 1899 i Köln, prästvigdes 1842, verkade 1848-67 som pastor vid S:t Kastors kyrka i Koblenz, blef 1867 biskop af Erme-land, tillhörde på vatikanska konsiliet 1869-70 den mot ofelbarhetsdogmen motsträfviga minoriteten, men förkunnade sedan dogmen i sitt stift och slöt sig i maj 1871 till dess tyska försvarare. Han råkade 1872 i en långvarig konflikt med preussiska regeringen, enär han exkommunicerade en gammalkatolsk religionslärare i Braunsberg och ej utan vissa förbehåll ville erkänna giltigheten af lagbudet om statens samtycke som villkor för exkommunicering; preussiska kultusministeriet innehöll därför ända till 1883 hans löneförmåner (temporalier). K. utsågs 1885 i samförstånd med preussiska regeringen till ärkebiskop af Köln och erhöll 1893 kardinalsvärdighet. Han var ganska produktiv som teologisk författare. Jfr biogr. af Höreler i "Vier charakterbilder aus der jiingsten Kölner kirchengeschichte" (1899). V. S-g. Kremer (K r e m e r s), G e r h a r d u s. Se M e r-cator. Kremer, Alfred von, friherre, österrikisk orientalist, ämbetsman, f. 1828, d. 1889, gjorde 1849-51 forskningar i Syrien och Egypten, blef efter hemkomsten professor i vulgärarabiska vid poly-teknikum i Wien och egnade sig sedan 1858 åt konsulsbanan. Han blef 1872 ministerialråd och föredragande i konsulatsärenden, kallades 1876 af kediven till medlem af egyptiska statsskuldskommissionen och var 1880-81 österrikisk handelsminister. Bland K:s arbeten må nämnas Beilräge zur geographie des nördlichen Syriens (1852), Mittel-syrien und Damascus (1853), Ägypten. Forschungen ilber land und volk (2 dlr, 1863), GcscMchte der herrschenden ideen des islams (1868), Kultur-geschichle des Orienls unter den chalifen (2 bd, 1875-77) och editioner af flera arabiska tex-ter. K. V. Z. Kremershof [-håf], gods i Livland på Dünas vänstra strand, midt för Riga. I floden utanför K. ligger Kremersholmen, på hvilken sachsarna 29 april 1700 uppförde ett batteri mot Riga. Vid Karl XII:s öfvergång öfver Düna 9 juli s. å. landade svenskarna vid K., undandrefvo sachsarna och intogo en af dem något högre upp vid floden anlagd stjärnskans. När ryssarna 1710 belägrade Riga, byggde de retranchementer vid K. samt anlade batterier på Kremersholmen. L. W:son M. Kremersholmen. Se Kremershof. Kremersit Kenngott, miner., vattenhaltig klorid af järn, kalium och ammonium i rubinröda oktae-drar; från fumaroler på Vesuvius. A. Hng. Kreml. Se Kremlj. Kremla, bot. Se Krämla. Kremlj (Kreml), ry., borg, citadell; stadsdel, som är belägen i midten af en stad samt omgifven af murar och grafvar. Flera ryska städer ha sådana befästa delar. Den ryktbaraste är Kremlj i Moskva (se d. o.). Kremnitz (ung. Körmöczbánya), kunglig fri bergsstad i ungerska komitatet Bars, vid ungerska statsbanan. 4,306 inv. (1900; tills. med befolkningen i 7 byar, som höra till K., 8,906 inv.), tyskar, slovaker, ungrare. Slott och franciskankloster, högre realskola och flera fabriker. Stadens betydelse hvilar i våra dagar mindre på traktens guld- och silfvergrufvor, som årligen lämna omkr. 40 kg. guld och 120 kg. silfver, än på det modernt inrättade myntverket, där Ungerns alla mynt präglas. K. är en af Ungerns äldsta städer. Det var den främsta af landets bergsstäder. J. F. N. Kremometer (af fr. crême, grädde, och grek. me'tron, mått). Se Mjölkprofvare. Kremon, befäst slott i Livland, 50 km. ö. om Riga, vid Aaströmmen. K. underhölls för försvarsändamål till 1683, då dess nedbrytning anbefalldes. L. W:son M. Kremonesare. Se G r e m o ne s a r e. Kre^or-taYtari (af lat. er e'mor, saft, bottensats, och ta'rtarus, alkemisternas namn på vinsten). Se Vinsten. Kre'mpe, stad i preussiska reg.-omr. Schleswig. 1,641 inv. (1905). K. är en gammal stad och var förr en stark fästning, som efter lång belägring intogs af Tilly 1628. Det gick tillbaka efter anläggningen af Gliickstadt. J. F. N. Krems, stad i Nedre Österrike, vid Krems' inflöde i Donau, 60 km. v. om Wien. 12,551 inv. (1900). Högre gymnasium, högre realskola, handelsskola, lärarseminarium, trädgårds- och vinodlings-skola, museum, teater. Tillverkning af senap, konjak, konserver, choklad, maskiner m. m. Vinodling. Från K. erhålles det renaste slaget af blyhvitt, s. k. kremshvitt. - K. är en urgammal ort och har flera gånger belägrats. 19 mars 1645 intogs det af svenskarna under Torstenson efter fem dagars belägring. J- F. N. L. W :son M. Kre'mser, E d u a r d, österrikisk kördirigent och tonsättare, f. 1838 i Wien, sedan 1869 ledare af Wiener männergesangverein, har komponerat visor, pianostycken, operetter och omtyckta manskörer (däribland bearbetningar af gamla nederländska folkvisor). E. F-t. Kremshvitt. Se Krems. Kre'msier [-sir], tjech. Kromériz, stad i Mähren, landskapet Hanna, vid March. 13,935 inv. (1900), mest tjecher. K. är ärkebiskopens af Olmtitz sommarresidens. Hans palats, som är omgifvet af stor park och vackra trädgårdar samt innehåller tafvel- Trycktden2/211 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. 14 b. 40