Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1267-1268 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreta ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

symboler märkas dubbelyxan, som antages vara en bild
af blixten, som klyfver molnen, och ett föremål med
två hornartade utsprång, som urspr. betecknat tjurens
panna med dithörande horn (fig. 5). Att tjuren hos de
gamle kretenserna varit föremål för religiös dyrkan,
framskymtar f. ö. äfven i de grekiska sägnerna om
Minotauros. Fantastiska djurgestalter, sammansatta af
olika djur eller till hälften människa, till hälften
djur, synas mycket ha sysselsatt den religiösa
fantasien (fig. 6). Mot periodens
slut framträder gudomligheten i mänsklig gestalt,
vanligen kvinnlig, mera sällan manlig; särskildt
märkes en i flera repliker förekommande bild af en
med ormar försedd gudinna, antagligen modern-jorden
(fig. 7). Offerscenerna, som målats på den berömda
sarkofagen från Hágia Triáda (se d. o.) nära Faistós,
erinra om den historiska tidens offerbruk. Under
denna period var samfärdseln med Egypten mycket
liflig, och Kreta synes då i förhållande till detta
land ha varit mera gifvande än emottagande. Under den
18:e egyptiska dynastien (omkr. 1545–1315 f. Kr.),
som i stort sedt sammanfaller med den sista minoiska
periodens kulturella blomstringstid, märkas många
och tydliga spår af
den kretensiska konstens inflytande på inhemska
egyptiska konstalster. Från 1400-talet f. Kr. finnas
bevarade flera egyptiska väggmålningar, på hvilka
äro afbildade kretensiska vaser, som frambäras såsom
tribut till den egyptiske konungen.

Omkr. 1400 förstördes härskarpalatsen i Knosos och
Faistós, tydligen af fiendehand. Denna katastrof
stod i samband med de väldiga folkrörelser, som vid
denna tid började oroa det östra Medelhafsbäckenet
och äfven sträckte sig till Egypten. Sin

Fig. 1. Målad vas med liljor.

Fig. 2–3. Kretensisk skrift.

Fig. 4. Kvinnobild, väggmålning.

Fig. 5. Väggmålning al fresco, visande tjurhornssymboler och kolonner.

Fig. 6. Minotauros, sigill i lera.

Fig. 7. Ormgudinna (af fajans).

[Kretensisk kultur: fynd vid gräfningarna i Knosos.]

afslutning nådde dessa folkvandringar i den
s. k. "doriska vandringen" (se Grekland, sp. 236). På
Kreta följde nu en tid af kulturell och sannolikt
äfven politisk vanmakt. Inom konsten märkes en tydlig
afmattning: man lefver på förgångna tiders arf,
som i konstnärligt afseende allt mera stiliseras och
förflyktigas. Omkr. 1200 f. Kr. inträder en ny tid,
som kännetecknas genom användning af järnet och
fibulan (säkerhetsnålen) samt likbränning och den
specifikt "geometriska" stilen. Detta följer med den
doriska invandringen, vare sig direkt eller indirekt.

Under historisk tid förde Kreta en tämligen isolerad
tillvaro, som upplifvades af häftiga inbördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>