Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinoid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta andra utvecklingsanomalier förekomma
(döfstumhet, stamning etc.). Tack vare
organterapiens segerrika intåg i medicinen är
kretinism i tidiga fall tillgänglig för verksam
behandling. Bilden å sp. 1270 visar en 18 års kretin
före (fig. 1) och efter (fig. 2) behandling med
fårsköldkörtel. Sköldkörtelterapien är specifik i
en hel del kretinoida tillstånd. Af fullt lika stor
vikt som denna torde emellertid de profylaktiska
åtgärderna kunna anses. Både barn och hafvande sändas
i profylaktiskt syfte bort från kretintrakterna, den
allmänna hygienen höjes, dricksvattnet kontrolleras
och förbättras, konsangvina äktenskap undvikas
o. s. v. A. Jfn.
Kretinoid (af grek. ei’dos, utseende), som liknar
kretinism.
Kreti och pleti (Keretéerna och peletéerna) var en
benämning på konung Davids lifvakt, som omtalas vid
flera tillfällen i gamla testamentet (2 Sam. 8:18;
20: 7, 23; 1 Kon. 1: 38, 44). Uppenbarligen utgjordes
denna af utlänningar, som David tagit i sin sold och
hvilka voro för honom af så mycket större värde, som
de icke voro på något personligt sätt intresserade
i de strider, som han hade att utkämpa, innan han
blef konung öfver hela Israel. Hvad benämningen
eg. betyder, är ej fullt säkert. Men att döma af 1
Sam. 30: 14 synes kreti ha betecknat en filisteisk
stam, och då har väl pleti haft enahanda betydelse
(jfr Hes. 25: 16; Sef. 2: 5). Filistéerna hade
enl. Am. 9: 7 hört hemma i Kaftar, som man länge
sammanställt med Kreta – och därför ha många äfven
förklarat kreti som en härledning däraf, hvilket
emellertid är osäkert. – I dagligt tal förstås med
"kreti och pleti" personer utan börd, bildning eller
samhällsställning. E. S-e.
Krets (ty. kreis), administrativt område i flera tyska
stater, motsvarande bezirk i Österrike, arrondissemang
i Frankrike o. s. v. Med den politiska indelningen i
kretsar plägar den judiciella, men ej den kyrkliga
indelningen öfverensstämma. Kretsarnas omfång och
betydelse äro olika i de särskilda tyska staterna. I
Preussen indelas provinserna i regeringsområden
(regierungsbezirke) och dessa i kretsar, hvilka
representeras af kretsdagar (kreistage), bestående
af minst 20–25 ledamöter, valda för 6 år dels
af stads- och landskommunerna, dels af de större
joidegarna. I spetsen för kretsens förvaltning står
ett landtråd (landrath; i Hohenzollern oberamtmann),
som är ordf. i kretsutskottet (kreisausschuss;
i Hohenzollern amtsausschuss), hvars 6 medlemmar
väljas af kretsdagen för 6 år. – Större städer
bilda egna s. k. stadskretsar (stadtkreise), i hvilka
borgmästare och magistrat träda i stället för landtråd
och kretsutskott. Den lägsta folkmängden för sådana
städer växlar mellan 25,000 och 40,000 inv., dock
kunna undantagsvis äfven mindre städer få rätt att
bilda egna kretsar. Om kretsständer och kretssynod i
Preussen se d. o. Om krets, kretsdag och kretsöfverste
i det gamla tyska riket se Tyskland (Historia).
J. F. N.
Kre’tschmann, Karl Friedrich, tysk skald, f. 1738,
d. 1809, till yrket domstolsaktuarie, vann mot slutet
af 1760-talet ett kortvarigt skalderykte genom sina
"bard"-sånger, hvilka i olikhet med Klopstocks voro
rimmade. Han skref dessutom ana-kreontiska sånger,
lediga epigram, fabler, hymner samt slutligen lustspel
och noveller. K:s Sämmtlichc werke utgåfvos 1784-1805,
i 7 bd. Se Knothe,
"Der barde Rhingulph" (1858), och Ehnnann, "Die
bardische lyrik im 18. jahrhundert" (1892).
Kre’tschmer, Edmund, tysk tonsättare, f. 1830 i
Sachsen, d. 1908 i Dresden, där han var hoforganist
och mycket verksam dirigent samt 1892 utnämndes
till professor, skref flera mässor (bland dem en
prisbelönt), körverken Pilgerfahrt, Fcstgesang,
Gei-sterschlacht (prisbelönt 1865), Musikalische
dör f-geschichten för orkester samt, framför allt,
operorna Die folkunger (1874) och Heinrich der Löwe
(1877), som gjorde sin rund öfver de förnämsta scener
i Tyskland. En diktsamling af K. utgafs 1904. A. L.*
Kre’tschmer, Paul, tysk språkforskare,
f. 2 maj 1866 i Berlin, e. o. professor i
jämförande språkforskning 1897 i Marburg, 1899
i Wien, är en af samtidens förnämsta jämförande
språkforskare. Hans hufvudverk äro Die griechischen
vaseninschrijten (1894), Einleitung in die
geschichte der griechischen sprache (1896) och
Der heutige lesbische dialekt (1905). Tills, med
F. Skutsch utger han sedan 1908 tidskr. "Glotta",
som är af sedd att bli centralorganet för
den grekiska och latinska språkforskningen.
E. N-n.
Kretsdag. Se Krets och Tyskland (Historia) .
Kretsständer, Kretssynod. Se Preussen.
Kretsutskott. Se K r e t s.
Kretsöfverste. Se Tyskland (Historia).
Kretzer, Max, tysk romanförfattare, f. 1854 i Posen,
arbetade i en lampfabrik för en tåler i veckan
och sökte genom flitig läsning nattetid skaffa sig
bildning. Efter många års armod och fåfänga försök
lyckades han slå igenom som författare af realistiska
skildringar ur de fattiges lif. Trots bristande
psykologisk fördjupning och alltför romanaktig
framställning har K. vunnit erkännande för sina
litterära initiativ och sin socialt uppfostrande
tendens. Af hans mer än 50 bd romaner och noveller må
nämnas Sonderbare schwärmer (1881; 3:e uppl. 1903),
Die betrogenen (1882; 5:e uppl. 1900), Die verkommenen
(1883; 4:e uppl. 1909), Meister Timpe (1886; 5:e
uppl. 1908; "Mäster Timpe", 1889), Die bergpre-digt
(1889; 4:e uppl. 1900), Der millionenbauer (1891; 12:e
uppl. 1906), Der holzhändler (1900; 12:e uppl. 1907)
och Mut zur sunde (1909). Se biogr, af Kloss 1895.
B-n B.
Kretzschmar, E d u a r d, tysk träsnittsgravör,
f. 1806 i Leipzig, d. 1858 i Berlin, \ar först
sockerbagare, men utbildades sedan till träsnidare hos
F. Unzelmann i Berlin. Sitt egentliga rykte vann han
1839-42 genom sina många förträffliga gravyrblad efter
Ad. Menzels af bildningar af preussiska härförare,
utgifna under titeln Aus könig Friedrichs zeit (ny
uppl. 1886). Äfven för andra framstående verk utförde
han träsnittsillustrationer, bl. a. för Mu-säus’
"Volksmärchen", "Nibelungenlied", Tschu-dis "Tierleben
der alpenwelt", Rossmässlers "Die vier jahreszeiten"
m. fl. Sedan 1846 arbetade han äfven för "Illustrirte
zeitung". R. G.
Kretzschmar, August Ferdinand Herrn an n, tysk
musikskriftställare, f 1848 i Sachsen, blef 1871
filos. doktor i Leipzig på en afhandling om Guido
Aretinos notskrift och s. å. lärare vid Leipzigs
konservatorium, där han förut studerat. 1877 blef
han universitetsmusikdirektor i Rostock samt 1880
"städtischer musikdirektor", fick 1884 professors
titel och var 1887-98 director musices
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
