Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinoid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Kreusa-Kreutzer
127&
den föregåendes son, ämbetsman, skriftställare, f. 11
sept. 1818 i Stockholm, d. där 18 juni 1902, juris
kandidat 1842, vice häradshöfding 1848, sekreterare
och ombudsmai vid universitetet i Lund 1853-87, skref
ett stort antal afhandlingar och tidskriftsuppsatser
(särskildt i Naumanns "Tidskrift för lagstiftning"
m. m.) af juridiskt och historiskt innehåll. Bland
dessa arbeten, genom hvilka K. ådagalagt vida mer
beläsenhet och flit än egentlig vetenskaplig läggning,
må nämnas Försök Lill framställning af den svenska
btrisningsrätten (1871), Lagförslag ang. gift qvinnas
eganderätt (1876, pris-belönt af Föreningen för gift
kvinnas eganderätt), Hitfvuddragen af utland in g ar
s rättsförhållande i Sverige (1876) samt Försök att
framställa svenska kriminalprocessens utveckling från
... femtonde till ... sjuttonde århundradet (1885).
3, Nils Edvard Kreuger [kroger], den föregåendes
sysslings son, målare, f. 11 okt. 1858 i Kalmar,
utbildade sig under Persous 1876-80, vistades i Paris
1881-87 (sommaren 1883 i Holland, de följande somrarna
i Sverige) samt 1888-89, var 1887-88 och 1889-96
bosatt i Varberg, där också Nordström och R. Bergh
då bodde, och flyttade 1896 till Stockholm. Se bild
af K. i fig. till art. Konstnärsförbundet.
K. debuterade på salongen 1883 med På väg till
stenbrottet, en duktig studie af dragande arbetshästar
i dammig luft. Sedan följde Vårplöjning (1884,
Göteborgs museum), Kor i vallen (sommarbild från
Öland, 1885), / regnväder (parisbild, 1886), Skymning
(gatmotiv från Varberg, utst. 1888), som följdes
af flera skymnings- och månskensstycken, bland dem
Vinterafton (1892), Gårdsinteriör (1894, Göteborgs
museum), arbeten, som visa fin känsla och godt
valörstudium. Under vistelsen i Varberg till-egnade
sig K. ett mera starkt koloristiskt, dekorativt
verksamt uttryckssätt. Han skapade sin specialitet i
små färglagda tuschtcckningar i ett egendomligt prick-
eller streckmaner - dylika, vanligen med motiv från
Varberg eller Öland, trädgårdsbilder, terrängmotiv
med hästar eller kor, finnas på Nationalmuseum (Vår
i Halland, 1895, På alfcaren i solnedgången, 1903),
i Göteborgs museum, i Köpenhamns konstmuseum, i norska
nationalpallcrict (6 smärre målningar) samt många i
Thielska galleriet (Siesta på älf våren, Häslar söka
svalka, l midsommartid m. fl.). Till målningar af
större format har K. några gånger valt motiv från
Stockholms gator i skymning, oftast med hästar (7
uppförsbarken, 1898, På råg till spårvagnsstalionen,
1899, Marsaflon vid Norrbro, 1900, Nationalmuseum),
men framför allt från Öland, Kalmartrakten, Halland
eller skånska västkusten: Tångkörare (1898),
Strandbete (1900, båda i Göteborgs museum), Hed
på Öland (1901, Kristiania nationaljralleri), Tvfi
ölandsstfimningar (i Östermalms folkskola 1904) med
skymning öfver vidderna, himmel i aftonglöd, betande
hästar och kor. Ett förträffligt prof på monumental
dekorativ konst gaf K i sin hittills största
målning, Midsommardag (stockholmsmotiv från Slussen,
väggmålning i Adolf Fredriks folk«tala, 1905). Bland
hnns nyare arbeten märkas Valtningssliillet
(1906), Hästar på älf rar en (s. å.), En solglimt
(1907, Göteborgs museum), Hafsbnkt i storm (s. å.,
Nationalmuseum), Stunget (en monumentalt framställd
ko, s. å.), Forngraf på Hallandsås och Regnbågen (båda
1908), Hästar i aftonsol (1909) och En gammal
häst (s. å., finska konstföreningens galleri
i Helsingfors). Han har utfört förtjänstfulla
pennteckningar, groteska karikatyrer (Alter Fritz,
Karl XII m. fl. i olja) och har varit verksam äfven på
det konst-industriella området. Han har varit medlem
af Konstnärsförbundet, alltsedan detta bildades,
och har deltagit i dess utställningar.
1. L. H.* 2. C. G. Bj. 3. G-gN.
Kreusa (grek. Kpéovoa, lat. Creusa), en dotter af
konung Priamos i Tröja, förmäld med ^Eneas. Vid Tröjas
intagande och förstöring omkom hon under flykten.
A. M. A.
Kreusa, astron., en af småplaneterna.
Kreuth [kröjt], Wildbad in K., kurort i bajerska
alperna, reg.-omr. Oberbajern, 10 km. s. om Tegerusee,
vid Weissach, 780 m. ö. h. Själfva badet ligger 828
m. ö. h. Mjölkkurer samt badbehandling, hvaribland
svafvelbad. K. besökes af personer, som lida af
initialformer af tuberkulos. L»-
Kreutz [kröjts]. Se Krizevci.
Kreutz [kröjts], Heinrich Karl Friedrich,
tysk astronom, f. 28 sept. 1854 i Siegen, d. 3
juli 1907 i Kiel, studerade i Bonn och Berlin
under Schönfelds och Tietjens ledning, blef 1880
assistent vid observatoriet i Bonn, där han deltog
i utarbetandet af den s. k. "Sudliche durchmusterung
des himmels", begaf sig därefter till Wien, hvarest
den teoretiska astronomiens mästare, von Oppolzer,
då stod på höjden af sitt rykte, kallades af Tietjen
1882 till Berliner astronomisches reehen-institut,
där han hufvudsakligen egnade sig åt bearbetning af
asteroiderna, samt 1883 af Krueger till medarbetare i
"Astronomische nachrichtcn" i Kiel, där han s. å. blef
andre observatör. Efter Kruegers död 1897 kallades han
till utgifvare af "Astronomische nachrichten". Han
verkade äfven, sedan 1880, som akademisk lärare
och utnämndes 1891 till e. o. professor i Kiel. -
I en högt uppskattad doktors-afhandling bestämde
han af 1,156 observationer banan för komet 1861 II
till en ellips med en omloppstid af 409,4 år och
en osäkerhet af blott 0,36? år. Sedermera bestämde
han i Wien banan för den omtvistade kometen 1771
till en parabel. Det största uppseende väckte
hans undersökningar af kometerna 1880 I och 1882
II. Den omständigheten, att 1882 års komets kärna
delade sig i fyra, hvilka hvar för sig bcskrefvo
skilda banor, väckte åter till eftertanke frågan
om kometers sammanhörighet i system. K. påvisade,
att kometens delning skett vid passagen förbi
solen. Det lyckades honom ock att uppvisa, att
såväl dessa båda koraeter 1880 I och 1882 II som
ock kometen 1843 I tillhörde ett gemensamt system
kometer, som i nära nog lika banor röra sig kring
solen. Äfven kometerna 1668 och 1680 ansåg K. möjligen
tillhöra samma grupp; enligt Klinkerfucs tillhör
äfven kometen af år -371 (371 f. Kr.) densamma.
K- B.
Kreutzer [tyskt utt. krö’jtser; franskt
utt. krötsär], R o d o l p h e, fransk violinist,
f. 1766 i Versailles af tyska föräldrar, d. 1831
i Geneve, studerade för sin fader och A. Stamitz,
skref vid 13 års ålder en violinkonsert samt
blef 1790 soloviolinist vid Théåtre italien,
1795 violinprofessor vid Pariskon-servatoriet,
1801 soloriolinist vid Stora operan, 1816 andre och
1817 förste kapellmästare därstädes. Han tog afsked
1826. K:s ryktbarhet som operakomposi-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
