- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1277-1278

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreutzer, Rodolphe - Kreutzer (Kreuzer), Konradin - Kreutzwald, Friedrich - Kreuzburg - Kreuzbär - Kreuzenstein - Kreuzer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1277 Kreutzer-Kreuzer 1278 tör var öfvergående (bland hans 40 operor blefvo "Paul och Virginie" samt "Lodoiska" gifna i Stockholm 1794-95). Däremot vann han ett varaktigt namn såsom violinist, och han hör med bland dem, som fortplantade Tar-tinis och Viottis stora ton och breda stråk-föring. Mindre skolad än Rode och Baillot, egde han hvarken den förres elegans eller den senares omväxlande teknik, men i ersättning en gripande originalitet. Beethoven tillegnade honom 1805 den s. k. "Kreutzer-sonaten" (op. 47), hvilken dock urspr, skrefs för den mulatt-ske violinisten Bridge-tower (1803). Bland K:s många kompositioner för violin äro framför allt hans 40 études ou caprices klassiska. Han skref äfven ett 20-tal violinkonserter och en mängd kammarmusik samt utgaf, jämte Rode och Baillot, Pariskonservatoriets stora violinskola. - Hans broder Auguste K., f. 1778, d. 1832, var likaledes en framstående violinist och violinlärare samt efterträdde honom som professor vid konserva-toriet. A. L.» Kreutzer [krö'jtser], eg. Kreuzer, Konradin, tysk tonsättare, f. 1780 i Baden, d. 1849 i Kiga, blef 1804 i Wien Albrechtsbergers lärjunge. Hans opera Jery und Bätely (1810) hade en vacker framgång, och hans Kon-radin von Schwaben (1812) förskaffade honom en utnämning till württembergsk hofka-pellmästare. I liknande egenskap fästes han 1817 i Donaueschingen, men återvände 1822 till Wien och fick där sin Li-bussa uppförd. Han var 1822-40 kapellmästare växelvis vid Kärntner-thor- och Josephstädter-teatrarna, 1840-46 i Köln och 1846-49 hof-kapellmästare i Wien. Af K:s 30 operor (de flesta färgade af en romantik i Uhlands stil) lyckades endast Das nachtlager in Granada (1834; "Nattlägret i Granada", 1860) bibehålla sig. Äfven hans solosånger, andliga tonverk och instrumentalstycken äro nu förgätna. Däremot har han förvärfvat en varaktig och rättvis popularitet genom sina 150 manskörer, af hvilka flera verkligt sköna (Der tag des Herrn, Die kapelle m. fl.) vunnit bur-skap på alla kvartettsångares repertoarer. A. L.* Kreutzwald [krö'jtsvalt], Friedrich, estnisk folkbrist, f. 1804, d. 1882, stadsläkare i Werro, började redan som student uppteckna estniska visor och andra traditioner. På 1830-50-talen publicerade han uppsatser rörande esternas historia och traditioner och fick efter Fahlmanns död af "Est-nische gelehrte gesellschaft" i uppdrag att samla och offentliggöra traditionerna om Kalevipoeg (se d. o.). K:s verk utkom i sällskapets förhandlingar 1857- 61 (jämte tysk öfv. af Reinthal). Han följde Lönnrots föredöme vid SL^imanställningen af "Kalevala" så till vida, som han af de spridda fragmenten sökte åstadkomma ett helt, hvarvid han i versform åter-gaf äfven sådana traditioner, som förelågo endast i prosaiska sägner. För vetenskapen är arbetet sålunda mindre brukbart (så mycket mindre som han brände upp sina handskrifter); men K:s "Kalevipoeg" har för esterna haft en stor nationell betydelse. K. utgaf dessutom en samling estniska folksagor och sägner, Eesti rahwa ennemuistesed juttud (1866; tysk öfv. af F. Löwe 1869 o. 1881) samt tidigare jämte H. Neus Mythische und magische Heder der Ehsten (1854). Lll. Kreuzburg [krö'jts-], stad i preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien), vid Oders biflod Stober. 10,919 inv. (1905). Gymnasium och lärarsemina-rium, ångkvarn, sockerfabrik. Gustav Freytags födelseort. J. F. N. Kreuzbär [kröjts-]. Se Gul bär. Kreuzenstein [krö'jtsenstajn]. Se Korneu-burg. Kreuzer [krö'jtser], mhty. kriuzer, ung. krajczdr, lat. crucifer, cruciger eller cruciatus (med undor-förstådt denarius), ett mynt, som vid midten af 1200-talet började, under italienskt inflytande, präglas af silfver i Tyrolen (däraf benämningen Etschkreuzer). Namnet härleder sig från det kors (ty. kreuz), som förekom på myntet; de äldsta ha ett dubbelt kors, ordnadt så, att det öfre korscc. armar före Fig. 1. Silfverkreuzer från 1440-talet, Tyrolen. komma i vinklarna mellan det undres (se fig. 1). Kreuzern blef till slut ett skiljemynt af koppar, som förekom i Österrike och sydvästra Tyskland. I Syd-Tyskland utgjorde l kreuzer Veo gulden = V9o reichsthaler = 4 pfennige. Där har kreuzern fått vika för pfennig; inom Österrike-Ungern, där från 1858 kreuzern (neukreuzer) utförde Vipo guiden, håller kreuzern för närvarande på att vika för heller (l kreuzer = 2 heller). Förkortningstecken för kreuzer är xr. - 1632 präglades i Säter och i Fig. 2. Koppar-"creutzer", präglad 1632 i Säter, Dalarna. (4/5 af orig:s storl.) Nyköping stora kopparmynt, som kallades "creutzer" (se fig. 2) och voro afsedda för de svenska härarna i Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free