1309 Krigsman-Krigsmateriel 1310 grundlagar (t. ex. den danska), beror detta däraf, att saken anses själfklar. Äfven i moderna republiker, såsom Nord-Amerikas förenta stater, Frankrike, Schweiz, har regeringen dispositionsrätt öfver krigsmakten, hvilket dock ej behöfver innebära rätt att förklara krig I Frankrike ha dock äfven kamrarnas presidenter rätt att rekvirera trupper. Föreskriften 1 vår Regeringsforms § 14 sammanhänger med dess föreskrift om kommandomål (se d. o.). Till ordnings och säkerhets upprätthållande äfvensom till afvär-jande af utländskt våld eger i Sverige också den högsta civila myndigheten på stället (K. M:ts be-fallningshafvande) att, utan afvaktan af konungens befallning, i samråd med högste befälhafvaren på platsen uppbuda den beväpnade makten (Landsh. instr. § 18) och jämväl ge befallning om dess användning, likväl ej förrän, om så ske kan, vissa försiktighetsmått blifvit iakttagna (Strafflagen, 10 kap. § 12). H. L. K. (S. B.) Krigsman. Se Krigsmanskap. Krigsmannaed, en ed, som aflades af krigsman vid inträde i krigstjänst efter i k. kung. 9 okt. 1866 bestämdt formulär. Den afskaffadcs genom k. kung. 2 dec. 1887, och i sammanhang därmed infördes en erinran (se d. o.) åt hvar och en, som inträder i krigstjänst (jfr Hyllning). n. L. B. (S. B.) Krigsmannasällskapet, Svenska. Se Krigsvetenskapsakademien. Krigsmanshuset i Vadstena. Se Krigs-manshuskassan. Krigsmanshushemman, kam., kallades de af drottning Kristina m. fl. regenter äfvensom af enskilda å krigsmanshuset i Vadstena gifna eller anvisade indelta hemman och lägenheter inom Östergötlands, Kronobergs, Älfsborgs och Hallands län, hvaribland sådana, som förut tillhört Vadstena kloster och en där bredvid belägen kungsgård. Äfven Ami-ralitetskrigsmanshuset egde förr åtskilliga jordbruksfastigheter (i Kalmar län). Samtliga krigsmanshus-hemman ha numera blifvit skatteköpta eller genom reglering öfvergått till staten. Kbg. Krigsmanshuskassan (Vadstena krigs-manshuskassa). Det kronan tillfallna birgit-tinklostret i Vadstena blef af Gustaf II Adolf anslaget till en försörjningsanstalt åt gamla och förlamade krigare. Inrättningen kom dock. e j till stånd förrän under Kristinas tid (1646) och försågs af henne med inkomster såväl af hemman (se Krigsmanshus-hemman) som af kronotionden m. m. Till en början intogos där krigare af alla grader; men då arméns pensionskassa inrättades, 1756, anslogos till denna 3/s af krigsmanshusets inkomster, och detta blef en försörjningsanstalt blott för soldater och korpraler. 1783 indrogs krigsmanshuset, och de vid detsamma ännu bibehållna inkomsterna fördelades som pensioner åt dem, som varit berättigade att i krigsmanshuset intagas. Krigsmanshusets inkomster, som varit af mångahanda slag, ha till större delen blifvit indragna till kronan och ersatta med statsanslag, som bilda den s. k. krigsmanshuskassan, hvars förvaltning 1873 öfverflyttades från Armé-förvaltningen till Statskontoret. Kassan eger lägenheten Tycklinge och frälsehemmanen öfvertorp och Ryckelsby i Östergötland samt frälsehemmanet Skäll-åkra i Halland. Kassans statsanslag för 1908 uppgick till 243,640 kr. och öfriga inkomster till 190,170 kr. Det af Statskontoret förvaltade kapitalet utgjorde vid 1908 års utgång 4,300,000 kr. Från kassan utbetalas till soldater och korpraler pensioner i fyra grader, enl. Arméförv.-s kung. 14 juni 1881. Detaljerade upplysningar om denna institutions förvaltning meddelas i ''Handbok öfver statsverkets medelsförvaltning", I. (1905). *bg. Krigsmanskap, till krigsmakten hörande, till omedelbart vapen bruk bestämdt manskap, som kan utgöras af dels reguljära, dels irreguljära trupper, combattants 1. stridande, till skillnad från non-com-battants 1. icke stridande, de vid hären eller flottan anställde civile ämbets- och tjänstemän eller andra, som åtfölja armén eller användas för dennas förvaltning eller ekonomi Krigsman står under krigslagarna i sitt förhållande i tjänsten. Han eger att vid krigs förande åtnjuta de rättigheter, som folkrätten tillerkänner dem, som tillhöra krigsmakten, medan andra personer, som af fienden tiäffas med vapen i hand, betraktas och behandlas som förbrytare. Då krigsman tillhör den reguljära väpnade styrkan, är hans egenskap af krigsman på ett lag-bestämdt sätt betecknad, hvilket icke är fallet med krigsmän, som tillhöra irreguljära trupper, frikårer, som för tillfället bildas till rikets försvar. Folkrätten har ännu icke angifvit bestämda villkor för, att en fiende skall vara förpliktad att anse sådana kårer och deras medlemmar för krigsmän. Den grundsats, som allmänt erkännes, är, att krigsman skall vara af staten autoriserad som soldat och ställd under af staten autoriseradt befäl samt ega något yttre tydligt uniformstecken, därest ej allmänt uppbåd (levée en masse) ifrågakommer, såsom då alla vapenföra män inom ett visst område, t. ex. inom en befäst stad, af statsmakten eller af den, som därtill erhållit dess uppdrag, kallas under vapen, i hvilket fall det bör vara tillräckligt, att fienden därom underrättas. H. L. E.» Krigsmarsch kallas i motsats till fredsmarsch eller tågmarsch hvarje marsch eller truppförflyttning, som utföres inom fiendens verksamhetsområde, då ett sammanträffande med honom följaktligen är möjligt eller sannolikt. Kolonnerna måste då sammansättas så, att trupperna lätt och på ett fördelaktigt sätt kunna utvecklas till strid, att erforderlig säkerhet vinnes under marschen, att fientliga kun-skapare hållas på afstånd o. s. v. C. O. N. Krigsmaskiner kallas de stridsredskap af olika slag, hvilka före artilleriets införande ersatte detta dels genom att utslunga kastkroppar mot fienden (se B a 11 i s t och Katapult), dels vid anfall mot eller försvar af befästningar (se t. ex. Murbräcka). Krigsmaskiner användes redan af forntidens kulturfolk och fullkomnade småningom alltmera samt konstruerades för en mängd olika uppgifter. Efter artilleriets uppträdande försvunno de emellertid mycket snart. L. W:son M. Krigsmateriel kallas all den materiel, som en armé behöfver för utöfvande af det med densamma afsedda ändamålet. Denna materiel, som alltid bör hållas i godt skick och vara af tidsenlig beskaffenhet, utgöres af artillerimateriel, handeidvapen, ammunition, blanka vapen, ingenjör-, telegraf-, järnvägs- och luftballongsmateriel, intendentur- och trängmateriel, förplägnads-, sjukvårds-, veterinär-och kasernmateriel, hvartill kommer all för fästningarna och för flottan erforderlig materiel. Högsta omsorgen om all krigsmateriel åligger krigs- och Ord, som saknas under K, torde sökas under C.