Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsmedalj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1313
Krigsrätt-Krigsskola
1314
ligen m exa obeslutsamma, än de förut
voro. (Lewen-haupts uppträdande vid Perevolotjna
1709, Sveriges krig 1741-43, 1757-62 och icke minst
Sveaborgs försvar 1808 lämna exempel därpå.) Om
kraftfulla befälhafvare än taga råd af enskilda
underlydande, så undvika de dock krigsråd, såvida
de icke sammankalla sådana för att stärka sina
underbefälhaf-vares mod och tillförsikt eller för
att inför dem belysa alla omständigheter, som
kunna ha inflytande på en krigsplan, eller för
att pröfva dem (Gustaf II Adolf före slaget vid
Breitenfeld, Fredrik II före slaget vid Leuthen;
Napoleon I efter slaget vid Aspern). Krigsråd
användes mycket under 18:e årh. och voro för vissa
tillfällen t. o. m. anbefallda; med nutidens mera
snabba och afgörande krigföring ha de kommit ur
bruk. - Enligt Eegcringsformens § 15 ega cheferna
för Landt- och Sjöförsvars-departementcna att,
om de finna några af konungen beslutna militära
företag vara af en vådlig riktning eller grundade på
otillräckliga medel, tillstyrka konungen att kalla
två eller flera högre militära ämbetsmän till ett
krigsråd. Det står konungen fritt att sammankalla
eller icke sammankalla ett sådant. Har han låtit
sammankalla det, är han naturligtvis ej bunden af
dess mening, men krigsrådets tankar skola föras till
protokolls. - 2. Titel på vissa fasta ämbeten eller
ämbetsverk i den högsta militära förvaltningen. I
Sverige kommer termen in i denna betydelse 1538
med Konrad von Pyhy, som bland andra värdigheter
också beklädde den af (öfverste) krigsråd, och
vid hans sida för Sten Eriksson (Leijonhufvud)
titeln. Deras uppgift var tydligen krigsväsendets
allmänna ledning, men den blef ej närmare reglerad,
och hela ämbetet försvann åter med Pyhys fall. Under
1620-talet återuppträder beteckningen krigsråd
som namn på ett; blifvande kollegium för härens
förvaltning, och i denna betydelse ingår den i
1634 års regeringsform, men un-dantränges snart af
Krigskollegium (se d. o.). Sedan blir krigsråd titel
för vissa (civila) ledamöter i detta kollegium;
i 1719 års regeringsform (som kallar också hela
ämbetsverket "krigsrådet", efter 1634 års mönster)
omtalas två krigsråd, som skulle vara vana vid
räkenskaperna. När Krigskollegiet om-bildades
till Arméförvaltningen (se d. o.), bibehölls
titeln krigsråd för de tre civile byråcheferna.
1. C. O. N. 2. N.E-n. Krigsrätt. 1. (Lat. Jus belli)
Sammanfattningen af de folkrättsliga bestämmelser,
som iakttagas vid krigs förande. I samma betydelse
nyttjas äfven krigsreson. Se Krig. - 2. (Lat. Jus
militäre). Se K r i g s l a g f a r e n h e t. -
3. Lägsta krigsdomstol, utgöres af 4 militära
ledamöter och l auditör. I vanliga fall, då mål ej
rör kapten eller ryttmästare eller officer af högre
grad, sammansättes krigsrätt af l öfverstelöjtnant
eller major (vid flottan officer af motsvarande grad)
samt 2 kaptener eller ryttmästare och l löjtnant
samt l auditör. Krigsrätt är regementskrigsrätt vid
hvarje regemente eller kår (regementschefen förordnar
rätten), stationskrigsrätt vid hvar och en af marinens
stationer (dennas militärchef utfärdar förordnande),
garnisonskrigsrätt å garnisonsort eller i fästning
(förordnas af kommendanten) och fältkrigsrätt för
afdelning af krigsmakten, som är i fält eller består
af personal från olika regementen, enligt särskild
bestämmelse (för denna rätt utfärdas
förordnande af af delningens
befälhafvare). Särskilda förhållanden kunna i
gifna fall föranleda ändring i sammansättningen
och i rättigheten att utfärda förordnande.
3. C. O. N.
Krigsskatt, krigsv. SeKrigsbehof.
Krigsskola kallas i flera länder en del läroverk,
som ha till uppgift att utbilda unga män till
officerare. Krigsskolor finäas i Tyskland,
där deras genomgående fordras för vinnande af
officersbefordran (äfven från högsta klassen,
selecta, vid kadettkårens centralanstalt utgångna
elever erhålla officersbefordran), i Ryssland, där de
tillsammans med de hittills befintliga, men numera
till krigsskolor förändrade; s. k. junkerskolorna
utbilda de blifvande officerarna, i Sverige och
i Norge, hvarjämte skolor med samma ändamål, men
under olika benämningar, förekomma i öfriga länder,
österrikiska krigsskolan är en högre läroanstalt för
officerares vidare utbildning, således jämförlig med
Krigshögskolan i Sverige. - I Sverige inrättades
de första undervisningsanstalterna för utbildande
af officerare, under namnet kadettkå-r e r, 1738,
då en artilleri- och en fortifikationskadett-kår
bildades, till hvilka 1748 kom arfprins Adolf Fredriks
kadeltkår, som dock upplöstes redan 1756 af brist på
medel för dess underhåll. Sistnämnda år inrättades
kadettkåren i Karlskrona, för 50 elever, och 1780
kadettkåren på Haapaniemi i Finland, som genom ryska
härens infall upplöstes 1808. Den af Gustaf III hysta
planen att upprätta en ny kadettskola förverkligades
efter hans död, då krigsakademien stadfästes 17 juni
1792 och förlades till Karlbergs (se d. o.) slott
nära Stockholm samt i sig upptog kadettkåren i
Karlskrona. Akademiens elever kallade kadetter; och
med ett antal, som från 160 steg till 208, samt med
omväxlande 4- och 5-årig kurs fortsatte akademien
sin verksamhet som både allmän bildningsanstalt och
utbildningskurs för blifvande officerare- vid såväl
armén som flottan till 1862, då den därigenom, att
de båda lägsta klasserna bort-togos, förlorade sin
karaktär af kadettskola och äfven fick benämningen
krigsskola (se K. Reuter-svärd, "Kadettlif på Karlberg
för 50 år sedan", med många illustrationer, 1908),
Genomgående af krigsakademien var icke nödvändigt
för ernående af officersgraden, då officersexamen
kunde afläggas äfven inför särskilda kommissioner
i militärdistrikten och vid artilleriregementena,
men efter krigsskolans inrättande skulle alla
blifvande officerare genomgå densamma. Efter S j ö
k r i g s s k o l a n s (se d. o.) inrättande (1868)
flyttades sjökadetterna till denna. 1874 inskränktes
kursen vid krigsskolan till 14-15 månader, och det
bestämdes, att alla dit inträdande elever (benämningen
kadett bortföll då, men har 1895 återupptagits)
som volontärer skulle fullgjort viss tjänstgöring
samt dessutom ha aflagt mogenhetsexamen, hvilken
bestämmelse 1881 ändrades därhän, att de sökande
skulle vunnit befordran till underofficerare för att
kunna antagas till elever. Elevantalet bestämdes
till högst 80, och ny kurs började omkr. 15 juli
hvarje år. Elevantalet ökades 1895 till 125,
och kursen pågick efter denna tid från slutet af
sept. 15-16 månader med afbrott under tiden för
regementsöfningarna, då eleverna som fanjunkare
återgingo till sina regementen. Efter 1901 års
härordnings införande ändrades bestämmelserna så till
vida, att officerskursen beräknades till 14 månader
från midten af oktober, att eleverna inträdde som
Tryckt den 13/2 11 Ord, söm saknas under K, torde
sökas under C.
14 b. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
