1315 Krigsskådeplats-Krigstribun 1316 distinktionskorpraler och blefvo fanjunkare vid återgången till sina regementen under regementsöfnin-garna, och att en särskild reservofficerskurs, eller rättare två kurser, med 3-4 månaders varaktighet tillkom för blifvande reservofficerare. Krigsskolans nu gällande reglemente är af 7 aug. 1907 (se Sv. förf.-saml. 1907, n:r 78). C. O. N. Krigsskådeplats, Krigsteater, kallas den del af ett land, i hvilken ett krig föres och som tages i anspråk för arméernas verksamhet och underhåll. I fientligt land öfvertager inkräktaren styrelsen och förvaltningen på krigsskådeplatsen, tillgodogör sig dess hjälpkällor och ordnar därstädes sina bakom armén erforderliga anstalter och förbindelser med det egna landet, hvilket betraktas som hemort. Vid försvarskrig i eget land afdelas> såsom svenska fälttjänst-reglementet föreskrifver, genom allmän kungörelse särskild krigsskådeplats. Föres kriget på flera ställen, kunna flera krigsskådeplatser afdelas. Den del af krigsskådeplatsen, inom hvilken armén med sina trupper befinner sig, kallas krigsort, den återstående delen fältetappområde. Inom krigs-orten befaller högste befälhafvaren eller bcfälhaf-varen för den därstädes opererande härafdelningen, under det fältetappområdet närmast står under etappchefen. Hela landet utanför krigsskådeplatsen är att betrakta som hemort, där vanliga förhållanden råda.^ C. O. N. Krigsspel kallas en på en karta utförd krigsoperation eller krigshandling, hvarvid trupperna föreställas af brickor och figurer, gjorda i kartans skala. Enligt den förutsättning, som uppställes af "ledaren", göra vederbörande befälhafvare sina anordningar och utge sina order. Dessa utföras på kartan, hvarvid en händelse ger upphof åt en annan o. s. v., så länge rörelsen fortsattes. Ledaren kan härvid ställa två partier mot hvarandra eller ock själf utföra det ena partiets roll. Alla slag af stridshandlingar kunna utföras under form af krigsspel, då en karta i stor skala (i Sverige l : 5 000) nyttjas, men krigsspelet kan äfven användas för att framställa ett helt fälttåg. Det kaDas då vanligen strategiskt krigsspel och utföres på en karta i mindre skala (l : 100000). Krigsspelet sattes första gången i system år 1821 af preussiska hof-krigsrådet v. Reisswitz och dennes son, premiärlöjtnanten v. Reisswitz; men det var först sedan man frigjort sig från de bindande regler, hvilka skulle återge alla i krig oberäkneliga händelser, förluster o. d., som man lyckades göra krigsspelet lefvande och omtyckt. Efter 1870 har det kommit till användning i de flesta arméer. Krigsspel nyttjades i Sverige på 1830-talet, då en svensk krigsspclskarta utgafs, brickor förfärdigades och en handbok i detsamma utkom (Stockholm, "1830); men det föll snart i glömska och upplifvades först i midten af 1870-talet, då en ny svensk karta och en del krigsspelsmateiiel förfärdigades genom Generalstabens försorg. Det användes numera ganska flitigt som ett verksamt och omtyckt utbildningsmedel. Flera handledningar finnas rörande krigsspelet, den nyaste af Immanuel (svensk öfv. 1904). - I fästningskrigsspelet söker man ge en bild af fästningskriget och i s j ö-krigsspelet en dylik af sjökriget. C. O. N. Krigsspränggelatin [-jelatln], artill. Se S p r ä n g-gelatin. Krigsstyrka. Se K r i g s f o t. Krigssång kallas hvarje sång, som har till uppgift att förhärliga kriget eller ett visst krig eller en särskild krigisk handling, att uppväcka och underhålla en krigisk hänförelse ("La marseillaise", "Die wacht am Rhein", "Björneborgarnas marsch" m. fl.) eller endast att verka lifvande och muntrande på soldaterna. Sångens betydelse som lifvande element under krigstjänstens många pröfningar får icke underskattas, och goda krigssånger äro på grund däraf icke utan sin stora betydelse. C. O. N. Krigsteater. Se Krigsskådeplats. Krigstelegraf kallas, till skillnad från telegrafen i hemorten, de inom krigsskådeplats förekommande såväl permanent som tillfälligt anordnade elektriska och optiska förbindelserna. Den indelas i etapp-telegraf, fälttelegraf och trupptelegraf (se dessa ord), och till densamma räknas dels hären tillhörande telegrafformationcr och anstalter, dels statens och enskilda telegrafinrättningar med tillhörande personal och materiel, hvilka vid afde-landet af krigsskådeplats underställts krigstelegrafen, dels förbindelsen mellan krigstelegrafen och telegrafen i hemorten förmedlande öfvergångsstationer. Ledningen af krigstelegrafcn utöfvas af armétele-grafchefen. - Den elektriska telegrafen användes i krig första gången på Krim 1854-55, såsom förbindelse mellan de allierades olika högkvarter, och har sedan dess i alla krig erhållit en alltmera ökad användning. Uti Italien 1860-61 förekom första gången en för kriget konstruerad telegraf materiel. I Sverige anskaffades den första fälttelcgrafmaterie-len 1868, och ett fältsignalkompani började uppsättas 1871. Numera handhas den för kriget afsedda telegrafmaterielea öfverallt af fälttelegraf-trupper. En särskild afdelning af fälttelegrafen utgöres i några länder af den s. k. bergs-telegrafen, med en för bergig terräng särskildt lämpad utrustning. Jfr Ingenjörtrupper. L. W:sonM. Krigstillstånd kallas vanligen det tillstånd, i hvilket en stat befinner sig under loppet af ett krig, från mobiliseringens början till fredsslutet, eller tills armén öfvergått till fredstillstånd. En fästning förklaras enligt svenska fälttjänstreglementet i krigstillstånd, när den är belägen inom krigsskådeplats, eller när den f. ö. kan anses vara af fienden hotad. Tillståndet innebär, att kommendanten tager befälet öfver alla till fästningens besättning hörande trupper och vidtager för dess försvar erforderliga åtgärder. Hotas fästningen med anfall, förklaras den i belägringstillstånd, då civila myndigheter och personer äro skyldiga att efterkomma kommendantens föreskrifter med hänsyn tfll fästningens säkerhet, ordningens upprätthållande, underhållets bestridande och erforderliga arbetens utförande. C. O. N. Krigstjänst, en krigsmans tjänstgöring. Krigs-tjänstskyldjgheten bestämmes i härordningen och kan grundas dels på frivillig ofverenskomruelse (väjf-ning, lega) om krigstjänsts åtagande för viss tid, dels på allmän medborgerlig skyldighet att på ett lagbestämdt sätt fullgöra den fosterländska värnplikten samt genom deltagande i vapenöfningar göra sig skicklig till krigstjänst. Se Beväring, R o-tering, Rustning, Värfning och Värnplikt. H.L.R.* Krigstribun. Se Tribun. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.