Besarabien till Donauförstendömena samt afstå från att uteslutande utöfva skydd öfver dessa och de kristne inom Turkiet. Donaufurstendömenas organisation skulle ordnas af de kontraherande makterna. Sjöfarten på Donau förklarades fri och Svarta hafvet neutralt. Genom en särskild konvention, fogad till fredsurkunden, förband sig Ryssland till västmakterna att ej åter befästa Ålandsöarna. Krigets följder synas obetydliga i jämförelse med dess offer, ty det hade kostat England omkr. 24,000, Frankrike 63,500 och Ryssland nära 1/2 mill. man samt ofantligt ökat de stridande makternas statsskuld. Men Turkiet var räddadt. Ryssland, hvars anseende i Europa starkt förminskats, gick till mötes ett skede af svåra inre skakningar. Den, som för tillfället skördade största vinsten af kriget, var fransmännens kejsare, Napoleon III, hvars arméer kämpat med sådan ära och som vid denna tid framstod som Europas mäktigaste härskare. -- Litt.: Kinglake, "The invasion of the Crimea" (1863--87), Rousset, "Histoire de la guerre de Crimée" (1877), de la Gorce, "Histoire du second empire" (I, 10:e uppl., 1908), Borodkin, "Kriget 1854--55 på finska kusten" (1904), H. Friedjung, "Der Krimkrieg und die österreichische politik" (1906), och C. Hallendorff, "Förhandlingarna om de skandinaviska rikenas neutralitetsförklaring under Krimkriget" (i "Historiska studier tillegnade H. Hjärne", 1908). C. O. N. C. H. H. Krimmer (uppkallad efter halfön Krim), en ?äfd pälsimitation, hörande till samma klass som astrakan (se d. o. 4), ehuru med något smärre, men fastare hopkrusade lockar, alltså mera liknande pälsverket persian. G. A. W. KrFmmitschau (Crimmitzschau), fabriksstad i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, vid Pleisse, 14 km. n. v. från Zwickau. 27,609 inv. (1905). Realskola, handels- och tekniska skolor. Bland fabrikerna intaga ull- och vigognespinnerierna främsta platsen; viktig är äfven tillverkningen af bomulls- samt hel- och halfylletyger. Därjämte finnas maskinfabriker, järngjuterier och färgerier m. m. (J. F. N.) Krimskaja (morbus tauriensis) kallades i äldre tider en sjukdom, som härjade på Krim och till större delen motsvarade lepra, den egentliga spetälskan, möjligen äfven syfilis. F- B-* Kringelen. Se K ring en. Kringelmaskin. Se pl. till art. B åkning. Kringen 1. Kringelen, gård och bcrgpass i Bredebygden, i Yaage socken, i Gudbrandsdalen iNorge). Se Skot t e r t å ge t. Kringen, Olav, norsk tidningsman, f. 1867, utvandrade 1887 till Nord-Amerika, där han vardt folkskollärare och utgaf tidningar, och återvände 1897 till Norge, där han varit ifrigt verksam som socialdemokratisk journalist och broschyrförfattare. Kringgående rörelse, krigsv., kallas hvarje rörelse, som går ut på att utom synhåll för fienden föra en trupp omkring honom i afsikt att anfalla honom från en sida, där han icke väntar att bli anfallen. Vanligen får endast en del af den tillgängliga truppstyrkan utföra den kringgående rörelsen, under det återstoden fortfarande binder fiendens uppmärksamhet. Dylika rörelser äro mycket frestande för den obildade eller ovane härföraren; men de äro förenade med stor fara, ty fienden kan lätt besegra den ena .delen af armén, medan den andra är borta, eller ock framkommer den kringgående delen icke i beräknad tid. Större säkerhet erbjuder en kringgående rörelse, utförd af hela styrkan, om fienden icke upptäcker densamma och ej själf kan kringgå den kringgående. (Exempel: Napoleons tåg of ver Alperna 1800, hans framryckning mot Ulm 1805, andra tyska arméns uppmarsch 17 aug. 1870, Mac Mahons framryckning från Chålons mot Metz 21 aug. s. å.) C- O. N. Kringsittande, bot. Se P e r i g y n. Kringsjaa [-ja; jfr ty. rundschau, eng. review. fr. revue], norsk tidskrift, som utkom i Kristiania 1893-1910 med två häften i månaden och innehöll ett populärt urval af öfversatta utländska tidskrifts-ocli tidningsartiklar i vetenskapliga ämnen. Kringsjuka, veter., förekommer hos unga får, sällan hos nötkreatur, och yttrar sig därigenom, att djuren under några dagar tidtals anfallas af kramp, hvarunder 'de antingen gå omkring åt ena eller andra sidan eller springa framåt ett stycke med nedsänkt eller uppåt riktadt hufvud. Foderlusten är till större delen eller alldeles borta, och lamhet i bakdelen uppkommer ofta, hvarefter döden vanligen inställer sig inom 4-5 veckor efter sjukdomens utbrott. Orsaken till sjukdomen är, att fåren å betet upptagit vid gräset fästa leder efter en af hundens binnikemaskar, Tccnia coenurus. De i dessa leder befintliga äggen utkläckas i fårens tarmkanal. Yng-let, som är försedt med sex hakar, vandrar ut i kroppens delar, där det snart förgås, med undantag af dem, som kommit till hjärnan eller ryggmärgen, där de utvecklas till s. k. blåsmaskar. Det är dessa, som genom det tryck de utöfva på hjärnan föranleda ofvannämnda sjukdomstecken. Då ynglet intränger i hjärnhinnorna och hjärnsubstansen, ger det tipphof till ett ringa illamående, som vanligen förbises. Först efter 3-6 månader, då den af ynglet utvecklade blåsmasken tilltagit i storlek, uppträda tecken till kringsjuka. Blåsmasken har vanligen efter 3 månaders förlopp uppnått storleken af en valnöt och är då försedd med flera (ända till 200) hufvud till förutnämnda binnikemask. Om en hund blir i tillfälle att vid slakt af ett får, som lidit af kringsjuka, förtära hjärnan, upplöses blåsan i tarmkanalen, och från de s. k. binnikemaskhufvudena utväxa lederna, hvarefter maskens utveckling är fullbordad. - Någon behandling af kringsjukan kan ej med fördel vidtagas; men till förekommande af sjukdomen böra de hundar på en gård, hvilka man funnit lida af binnikemask, antingen dödas eller erhålla maskfördrifvande medel, och vid slakt af kringsjuka får böra hufvudena efter dem brännas. Genom sådana åtgärder har man på egendomar, där förr 10-20 proc. af de unga fåren dogo af kringsjuka, kunnat minska sjukdomsfallen till 2 proc. C. A. L.* Krinoider (Grinoidea), zool Se H å r s t j ä r-nor. Krinolin (fr. crinoline, urspr. tageltyg, väfnad med inslag af hästtagel, hvilken bl. a. nyttjades till underkjortlar; af lat. crinis, hår), ett slags underkjortel, bestående af glest sittande ringar af fiskben, rotting eller fina stålfjädrar, som utspänna klänningen, så att den får en klocklik form och står ut vidt från kroppen. Detta hälso- och skönhets-vidriga mod infördes 1855 i Frankrike som en analogi till den under 1700-talets förra del brukade styfkjorteln och härskade i Europa till omkr. 1868. Jfr Dräkt, sp. 942 och fig. där. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.