genom påflig legatförordning 1243 i fyra biskopsstift, af hvilka han skulle välja ett; ej långt därefter trädde han emellertid tillbaka eller dog. - Jfr Ewald, "Die eroberung Preussens durch die deutschen", bd I-II (1872-75), och Lohmeier, "Geschichte von Ost- und Westpreussen", bd I (1908). G.W-k. Kristian August, hertig af Augustenborg, sedermera svensk kronprins under namnet Karl August. Se Karl, svenska prinsar, sp. 1009. Kristian den andres arkiv kallas den betydande samling af statshandlingar rörande de tre nordiska rikena, som dels konung Kristian II själf tog med sig i landsflykten till Nederländerna (1523), dels hans anhängare, i synnerhet svenske ärkebiskopen Gustaf Trolle och norske ärkebiskopen Olaf Engebretssön, medförde till honom ur de respektive rikena. Bland de viktiga svenska handlingar, som fördes ur riket, må särskildt nämnas "Registrum regni" 1. "Riksens register", ett riksregistratur från medeltiden. Redan på 1660-talet gjordes från svensk sida resultatlösa försök att återförvärfva de svenska handlingarna. Arkivets öden voro länge okända, tills det i början af 1800-talet af en tillfällighet påträffades vid flyttning af provinsarkivet i Amberg (i norra Bajern, fordom hufvudstad i öfre Pfalz), dit det kommit genom Kristian II:s dotters gifte med pfalzgrefven Fredrik, hvilkens ättgren 1777 blef regerande i Bajern. Bajerska regeringen förklarade sig 1829 villig att återlämna de handlingar och dokument, som rörde Sverige och Norge, och Kristianiaprofessorn G. F. von Lundh fick i uppdrag att som norska regeringens kommissarie deltaga i utsofringen af de utlofvade handlingarna, hvarvid han genom att med själftagen myndighet afge förbindelser å svenska kronans vägnar lyckades utverka, att hela samlingen, omfattande 4,430 nummer, utlämnades odelad till honom. Den fördes till Kristiania, och där företogs 1834 efter många trakasserier en delning så, att Norge tillerkändes 3,802, Danmark 347 och Sverige 280 nummer. (Det svenska ombudet vid delningen, N. J. Ekdahl, hade föreslagit Sveriges anpart till 638 nummer.) Den i Bajern påträffade samlingen innehöll emellertid icke hela arkivet; så t. ex. saknas det ofvannämnda "Registrum regni". De flesta och viktigaste handlingarna ha utgifvits af N. J. Ekdahl i "Christiern II:s arkiv" (3 dlr, 1835-36) och af K. F. Allen i "Breve og aktstykker til oplysning af Christiern II:s og Frederik I:s historie" (1854). - Jfr "Meddelanden från Svenska Riks-Archivet", III (1879). Kristian den fjärdes stil, konsth., en i Danmark stundom använd benämning på den från Holland öfver norra Tyskland till Skandinavien invandrade renässansstilen, som sluter sig närmare till gotikens grundformer än i sydligare länder. Jfr Dansk konst, sp. 1354. Riktningen kännetecknas af rikt med bandverk smyckade gaflar och takkupor samt sirliga tornspiror, af en ofta förekommande verkningsfull förening af tegelmurar och huggna ornament. Som exempel på byggnader i denna stil må nämnas slotten Rosenborg och Frederiksborg samt börsen i Köpenhamn, i Sverige kyrkan i Kristianstad. Ph. W.* Kristian den tredjes bibel. Se Bibelöfversättningar, sp. 250. Kristianer (grek. christianoi). Se Kristna. Kristian Ernst, markgrefve af Baireuth (Kulmbach), f. 27 juli 1644, d. 10 maj 1712 i Erlangen, tillträdde regeringen i Baireuth 1661, utmärkte sig i 1670-talets krig mot Frankrike och utnämndes 1676 af kejsar Leopold till fältmarskalklöjtnant. Han deltog i Wiens befriande 1683 och med mindre framgång i kriget 1688-97 och spanska tronföljdskriget; 1707 nedlade han sitt befäl. I sitt land emottog K. franska flyktingar. - Biogr af Ebrard (1885). Kristian Fredrik var det namn, som den senare konung Kristian VIII af Danmark 1814 bar som Norges konung. Kristiania, Norges hufvudstad, säte för konung, regering och storting samt för biskopen och stiftsamtmannen i Kristiania stift, har ett utmärkt vackert och sundt (dödligheten 1908 endast 13,8 proc., mindre än i Stockholm och Köpenhamn) läge vid Kristianiafjordens innersta bukt, där den frodiga, af skogklädda åsar inramade Kristianiadalen (se d. o.) mynnar ut. Stadens observatorium ligger på 59° 54' 44" n. br. och 10° 43' 4" ö. lgd (från Greenwich). Utanför staden bildar fjordens innersta bassäng tre hamnar (se den till art. hörande kartan och pl. I, fig. 1), näml. Oslos hamn vid foten af det branta Ekeberg, Björviken och Piperviken, skilda från hvarandra genom en udde, Akersnes, på hvars yttersta, högt belägna spets fästningen Akershus (se d. o.) är uppförd. Areal 16,55 kvkm.; stadens territorium kommer sannolikt inom kort att ökas genom inkorporering af de staten (Akershus' fästning) tillhöriga, inom Akers härad liggande öarna utanför hamnbassängen. Invånarantalet (7,496 år 1769, 13,586 år 1815 och 134,000 år 1886) var 243,801 (1 dec.) 1910; år 1904 voro 13,079 födda i utlandet (däraf 9,677 i Sverige). Staden omfattar det egentliga K. och en rad förstäder, som vuxit upp på stadens egen mark och angränsande område af Akers härad och tid efter annan inkorporerats. De viktigaste äro, från ö. till v. (se kartan), Oslo l. Gamlebyen med Ekebergsvingen, Vaalerengen, Kampen och Enerhaugen, vidare Grönland och Vaterland, alla i s., och Fjerdingen, Grünerlökken och Rodelökken i n., Hammersborg, dit man haft planer på att förlägga ett nytt präktigt rådhus och andra kommunhus, Sagene och Homansby, med Balkeby och Briskeby, i v. samt längst mot s., mellan Akershus och Frognerkilen, Piperviken med Ruselökbakken, ett länge föga ansenligt och illa beryktadt område (på folkspråket kalladt "Röverstaterne"), där under senaste mansåldern rest sig de ståtliga s. k. "Petersborgkvartaler" (bebyggda under den 1895 aflidne generalkonsul Peter Petersens auspicier), och Pipervikens husruckel och gränder försvinna likaledes alltmer för hufvudstadsmässiga kvarter. Förstäderna ha på senaste tid gått eller gå alltmera upp i den egentliga staden, och liksom benämningarna på flera af de mindre bland dem redan äro föga brukliga, slopas efter hand i dagligt tal äfven namnen på de större. I samma mån skillnaden mellan stad och förstad utplånas i folkmedvetandet, träder stadens församlingsindelning i förgrunden. I kyrkligt hänseende innefattar K. 16 församlingar (med angifvande inom parentes af det 1908 beräknade antalet invånare; Vor Frelsers (9,502), Johannes' (14,491),