Trefoldigheds (18,598), Uranienborgs (13,192), Frogners (15,317), Fagerborgs (14,523), Gamle Akers (21,739), Sagenes (18,137), Petrus' (20,831), Paulus' (22,296), Jakobs (12,528), Grönlands (20,932), Kampens (15,812), Vaalerengens (10,240), Oslo (7,164) och den icke territoriella Garnisonsförsamlingen (hvars medlemmar inräknats bland de öfriga församlingarnas invånare). Kyrkoherden vid Vor Frelsers kirke är därjämte domprost. Staden har 8 torg; allmänna planteringar och anläggningar ha en utsträckning af 370,000 kvm. (oberäknadt slottsparken, omkr. 225,000 kvm.). På Stortorget, utanför Vor Freisers kirke, stå en staty af Kristian IV (1880; mod. af Jakobsen) samt byster af prästen V. A. Wexels och organisten L. M. Lindeman. Bland offentliga anläggningar märkas S:t Hanshaugen med park och vattenreservoar, björngraf, svandammar och staty af sagoberättaren P. Chr. Asbjörnsen, Stensparken, Kjerulfs plads (med byst af tonsättaren H. Kjerulf), parkanläggningen på Frogner, Kampen (med vattenbassäng), Vaalerengen och Bjölsen, Birkelunden och Olaf Ryes plads (med byst af E. Sundt), Tordenskjolds plads (med Enders staty af Tordenskjold), Wessels plads (med byst af skalden J. H. Wessel), Eidsvoldsplads (med staty af skalden H. Wergeland) och det högt belägna Uranienborgs park (i närheten Utsonds staty af skalden Welhaven). Bland stadens byggnader må nämnas följande: Kungliga slottet (fig. 2), hvars tomt utsågs på en dominerande höjd af Karl XIV Johan, uppfördes 1823--48 efter ritning af slottsintendent Linstow. I den omgifvande stora parken höjer sig Vigelands Abelmonument. Framför ingången till slottet reser sig Karl Johans ryttarstaty (af Br. Bergslien, färdig 1875). Sedan en plan till anläggning af en rad monumentala byggnader på ömse sidor om en aveny ned mot staden uppgifvits efter universitetsbyggnadernas fullbordande, sträcker sig på ena sidan om den provisoriska "Slotsvei" Karl Johans gates (fig. 8) eleganta husrad, under det parkanläggningarna på motsatta sidan äro omdanade till öppna planterade platser (Studenterlunden, Eidsvolds plads, Huseiertomten), som dels redan nu ha, dels framdeles ytterligare komma att erhålla monumental utsmyckning. Längre ned mot staden uppfördes 1861--66 Stortingsbyggnaden (fig. 3; efter ritning af svenske arkitekten Langlet), där äfven Riksarkivet har sina lokaler. (Det kommer i en nära framtid att flyttas till Norges banks gamla byggnad.) N. om Stortingsbyggnaden uppemot Hammersborg uppfördes och inreddes under sista decenniet den imponerande Regeringsbyggnaden (fig. 6), där flera departement äro inrymda; midt emot denna har i Justitiepalatset de olika dömande instanserna sina rättssalar och kontor. (Flera af regeringsdepartementen äro ännu inhysta i äldre, staten tillhöriga byggnader eller i hyrda lokaler rundt om i staden.) Väster om slottet ha de flesta af de främmande makternas beskickningar sina lokaler; där ligger ock det vackra svenska legationshuset (för ändamålet inredt 1906; fig. 11). Af stadens 16 församlingskyrkor, tillhörande "statskirkesamfundet", är äldst Gamle Akers kirke på Akersbakken, den på 1000-talet uppförda "fylkeskirken" (restaurerad 1860--61); i Oslo kirke finnas delar af det medeltida franciskanklostret bevarade, och Garnisonskirken är en ombyggnad af en bland slottssalarna på Akershus. Stadens äldsta kyrka (Hellig Trefoldigheds kirke) brann ned 1686, och som ny församlingskyrka uppfördes utanför stadens dåvarande område 1695--98 Vor Frelsers kirke (fig. 9; restaurerad omkr. 1850). Alla öfriga kyrkor äro yngre än sistnämnda år, bl. a. den på 1850-talet uppförda Hellig Trefoldigheds kirke (fig. 10). Till dessa kommer en rad församlingshus och småkyrkor, som hufvudsakligen de sista åren uppförts i arbetarkvarteren. Bland kyrkor utanför statskyrkosamfundet må nämnas katolikernas S:t Olafs kirke och S:t Halvards kapel, den episkopala S:t Edmunds kirke, adventisternas missionshus Bethel, 4 metodistkyrkor, synagoga, frälsningsarmens högkvarter och församlingshus. Af stadens kyrkogårdar är den öfver ett sekel gamla Vor Frelsers gravlund märklig som hvilorum för flera af nationens mest kända män. I Vestre gravlund finnes stadens krematorium. Om stadens omgifningar se Kristianiadalen. Undervisningsanstalter och humanitära inrättningar m. m. I K. finnas universitet (se Kristiania universitet), krigsskola, krigshögskola, konstakademi, katedralskola (26 lärare, 421 elever, 1908), kommunala s. k. "middelskoler" (47 lärare, 915 elever), 31 privatläroverk (473 lärare, 5,852 elever), 20 folkskolor (826 lärare och lärarinnor, 30,816 elever), statens blind- och döfstumskola, kommunens tekniska skola (196 elever), tekniska aftonskolor, elementar-teknisk dagskola, maskinistskolor, handelsgymnasium (2 afdelningar), sjömansskola, konst- och handtverksskola (2 afdelningar) och kvinnlig yrkesskola. Folkskolans behöfvande barn kunna erhålla gratisbespisning (vintern 1908--09 utdelades 616,821 portioner till 5,710 barn). I folkupplysningens tjänst verkar den efter svenskt mönster inrättade Arbeiderakademien (1908--09 218 föreläsningar med ett åhörarantal af 35,750 pers.) och "Deichmanske bibliothek" (se Bibliotek, sp. 278). Af samlingar för vetenskap och konst märkas, utom universitetsinstitutioner, Statens konstmuseum med afdelningar för skulptur pch måleri, Kristiania konstindustrimuseum och Kristiania stadsmuseum, inrymdt i den gamla, numera staden tillhöriga herrgården Frogner. Af andra offentliga institutioner märkas Rigshospitalet, hvars omfattande byggnadskomplex började användas under förra hälften af 1880-talet, "Födselsstiftelsen", garnisonssjukhuset och stadslasaretten på Ullevaal, institutionen för Norges geografiske opmaaling (uppf. 1875--78), "Videnskabsselskabet" och Nobelinstitutets byggnad med bibliotek. Staden har flera offentliga badanstalter samt folkbad i arbetarkvarteren. I jämförelse med andra norska städer har K. ett försvinnande litet antal fromma stiftelser från äldre tid. De mest betydande härleda sig från den närmaste tiden. I själfva staden ligga Kong Oscars minde ("Frökenklostret") och Mogens Thorsens og hustrus stiftelse till försörjning af äldre ogifta kvinnor ur de bättre situerade klasserna. Förutom ett antal kinenratografteatrar, varietéer och förlustelseställen i förstäderna af delvis efemär tillvaro har K. 3 stående teatrar: Nationaltheatret (fig. 5; öppnad 1899), i Studenterlunden midt emot universitetet, omgifven af statyer af Ibsen, Björnson och Johannes Brun, samt de privata scenerna Fahlströms theater och Centraltheatret (grundlagd 1895). Af stadens förlustelseetablissemang märkes Tivoli, ett gammalt värdshus, förr kalladt