Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klingenberg. Af föreningslokalerna märkas nya
frimurarlogen (uppf. 1894), Det norske selskab (med
ateneum), Det militære samfund (nära fästningen),
Arbeidersamfundet (uppf. på 1860-talet), Folkets
hus (tillhörigt de organiserade arbetarpartierna)
samt Haandverks- og industriforeningens lokal.
Näringsgrenar. De viktigaste äro sjöfart, handel
och industri. Handelsflottan utgjordes 1908
af 299 fartyg om 189,891 ton med en besättning
af 4,121 man; däraf 68 ångfartyg om 14,382 ton
med 588 mans besättning. Antalet af ankommande
fartyg var 1910 3,010 och antalet afgående var
s. å. 2,800. Exportens värde beräknades 1908
till 34,191,800 kr., importens till 156,975,900
kr. Tullinkomsterna utgjorde s. å. 21,610,905
kr. (1910 25,855,460 kr.). Vid de industriella
anläggningarna har drifkraften i Akerselven med dess
många vattenfall af gammalt utnyttjats, den eges af
en bruksegarförening. 1906–07 voro vid industriella
verk anställda 27,257 arbetare med en sammanlagd
årslön af 23,942,000 kr. Af större företag voro 1905
i gång 4 mekaniska verkstäder, 3 bomullsspinnerier,
9 ölbryggerier, 14 mineralvattensfabriker,
2 oljekvarnar, 3 kvarnar, 1 hästskosömfabrik,
6 mekaniska väfverier, 6 järngjuterier, 5
låsfabriker, 4 tegelbruk, 12 verkstäder för guld- och
silfverarbeten, 2 pianofabriker, 72 boktryckerier
och reproduktionsanstalter, 14 chokladfabriker, 16
tobaksfabriker, 5 stenhuggerier, 2 vagnfabriker och 4
såpsjuderier. K. är (sedan 1897) hufvudsäte för Norges
bank, hvars byggnad vid Grev Wedels plads uppfördes
1904–08 på Kristiania teaters gamla tomt. Andra
bankinrättningar äro Sparbanken (upprättad 1822),
Kristiania bank- och kreditkassa (upprättad 1848),
Norges hypoteksbank (upprättad 1851), Den norske
kreditbank (1857), Realkreditbanken (upprättad 1885),
Folkebanken (upprättad 1888) m. fl. Af dessa har
flertalet filialer i stadens olika kvarter.
K. står genom sydbanan (yttre och inre linje) i
förbindelse med riksgränsen öfver Fredrikshald och
det svenska järnvägsnätet, genom hufvudbanan och dess
fortsättningar med riksgränsen vid Kongsvinger, med
Solör, med Österdalen och Trondhjem (Nordbanan), med
Gudbrandsdalen (Ottabanan), med Gjövik, med Hönefos
och med Bergen, med Drammen, Randsfjord och Kongsberg
(Västbanan), med Skien och Rjukansbanan. Mellan de två
järnvägsstationerna (Öst- och Västbanestationerna)
har genom hamnbanan öppnats en förbindelseled för
godstrafik. I samband med den elektriska spårvägen
(46,2 km.), som tillhör två bolag, står den elektriska
Holmenkollenbanan. Hamnen hålles genom isbrytare öppen
t. o. m. under stränga vintrar, och ångfartygsrouterna
kunna trafikeras hela året om.
Styrelse och förvaltning. Stadens styrelse utöfvas
af ett "repræsentantskab" af 84 personer, som
utses genom allmänna, direkta val hvart 3:e år af
stadens röstberättigade män och kvinnor och inom sig
utser ett utskott, "formandskab", af 21 medlemmar,
hvilka själfva välja ordf. Repræsentantskabet
har skattebeviljande befogenhet och beslutanderätt
i fråga om nya företag, försäljning och inköp
af stadens egendomar, väljer fabriksinspektörer,
skolråd, taxeringsnämnd m. m. samt utfärdar efter
k. stadfästelse föreskrifter för institutioner
och kungörelser rörande allmän ordning. Det
sammanträder efter tillsägelse af ordf. på obestämda
tider. Formandskabet, som har verkställande, kontrollerande
och inom budgetens ram beviljande myndighet,
sammanträder hvarje vecka. I dessa sammankomster
deltar magistraten, som består af 3 af konungen
utnämnda "borgermestere" (chefer hvar och en för
sin afdelning) samt förbereder och verkställer
fattade beslut. För stortingsval är K. indeladt
i 5 kretsar (Oslo, Grünerlökken, Gamle Aker,
Hammersborg och Uranienborg), som utse hvar och en 1
representant. Enl. 1911 års förslag uppgå inkomster
och utgifter till 16,194,000 kr., hvaraf 10,972,000
kr. komma att täckas genom utdebiterad skatt. För
1910 balanserade budgeten på 15,433,000 kr. Polisen
har en hufvudstation på Youngstorvet samt 10 mindre
stationer rundt om i staden. Antalet (statsaflönade)
polistjänstemän är 18, konstaplar omkr. 440 man. Under
stadens polismyndighet lyda distriktsfängelset och
tvångsarbetsanstalten "Mangelsgaarden" (eg. general
Mangelsens gaard), där straff för mindre förbrytelser
och förseelser mot den allmänna ordningen
aftjänas. Brandväsendet (organiseradt 1860) har en
fast styrka på 130 man, fördelad på hufvudvakten
och 4 distriktsstationer. De i landets allmänna
brandkassa försäkrade Kristianiagårdarna utgjorde 1908
6,936 med en försäkringssumma af 387,807,000 kr.;
för brandskada å fast egendom utbetalt ersättning
uppgick till 188,064 kr. K. förses med vatten från
de till Nordmarkens nederbördsdistrikt hörande
sjöarna Maridalsvandet och Sognsvandet. Totala
vattenförbrukningen utgjorde 1908 10,830,000
kbm. (126,1 l. per individ och dygn). Vattenverkets
rörnät hade en utsträckning af 207,3 km.,
och kloaknätet var 170,5 km. Staden har gasverk
(anläggningskostnad t. o. m. 1908 3,629,558 kr.) och
elektricitetsverk (anläggningskostnad t. o. m. 1908
5,941,294 kr.), hvilket senare hufvudsakligen
ombesörjer belysningen. Staden underhåller – förutom
offentliga torg och trottoarer – en körbana af 142
km. utsträckning.
Historia. Sedan den af Harald Hårdråde i midten af
1000-talet anlagda staden Oslo ödelagts genom brand
i aug. 1624, utstakade Kristian IV grundlinjerna
för en stad under Akershus’ murar och befallde Oslos
invånare att flytta öfver till samt bebygga det nya
stadsområdet; den nya staden kallade han K. Stadens
vapen är detsamma som Oslos. Stadsbyggandet pågick
1625–32, och då Akershus’ befästningar samtidigt
tillökades, anlades äfven en befästningslinje med
6 bastioner rundt om den nya staden från Björviken
öfver de platser, där nu Vor Frelsers kirke, torget
och Stortingsbyggnaden ligga, och därifrån vidare
till "Escarpe du Nord", som tillhörde Akershus’ öfre
fästning. 1658 satte man eld på förstäderna af fruktan
för en svensk invasion. Innanför befästningslinjen
voro gatorna snörräta, och bebyggandet försiggick
efter strängt följd plan. Däremot voro husen
på den med staden sedermera införlifvade marken
oregelbundet byggda, urspr. säkerligen lador med små
boningsrum; andra förstäder uppstodo antagligen genom
arbetarbostäder och småbrukarhem, lydande under de
staden närmast belägna herrgårdarna. Sedan K. 21
april 1686 härjats af brand och då utrymmet inom
vallarna blef för trångt för invånarna, nedrefvos
befästningarna, och staden började därefter utvecklas
åt n. och ö. I mars 1716 ockuperades staden af Karl
XII i spetsen för en här, hvarmed han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
