Klingenberg. Af föreningslokalerna märkas nya frimurarlogen (uppf. 1894), Det norske selskab (med ateneum), Det militære samfund (nära fästningen), Arbeidersamfundet (uppf. på 1860-talet), Folkets hus (tillhörigt de organiserade arbetarpartierna) samt Haandverks- og industriforeningens lokal. Näringsgrenar. De viktigaste äro sjöfart, handel och industri. Handelsflottan utgjordes 1908 af 299 fartyg om 189,891 ton med en besättning af 4,121 man; däraf 68 ångfartyg om 14,382 ton med 588 mans besättning. Antalet af ankommande fartyg var 1910 3,010 och antalet afgående var s. å. 2,800. Exportens värde beräknades 1908 till 34,191,800 kr., importens till 156,975,900 kr. Tullinkomsterna utgjorde s. å. 21,610,905 kr. (1910 25,855,460 kr.). Vid de industriella anläggningarna har drifkraften i Akerselven med dess många vattenfall af gammalt utnyttjats, den eges af en bruksegarförening. 1906--07 voro vid industriella verk anställda 27,257 arbetare med en sammanlagd årslön af 23,942,000 kr. Af större företag voro 1905 i gång 4 mekaniska verkstäder, 3 bomullsspinnerier, 9 ölbryggerier, 14 mineralvattensfabriker, 2 oljekvarnar, 3 kvarnar, 1 hästskosömfabrik, 6 mekaniska väfverier, 6 järngjuterier, 5 låsfabriker, 4 tegelbruk, 12 verkstäder för guld- och silfverarbeten, 2 pianofabriker, 72 boktryckerier och reproduktionsanstalter, 14 chokladfabriker, 16 tobaksfabriker, 5 stenhuggerier, 2 vagnfabriker och 4 såpsjuderier. K. är (sedan 1897) hufvudsäte för Norges bank, hvars byggnad vid Grev Wedels plads uppfördes 1904--08 på Kristiania teaters gamla tomt. Andra bankinrättningar äro Sparbanken (upprättad 1822), Kristiania bank- och kreditkassa (upprättad 1848), Norges hypoteksbank (upprättad 1851), Den norske kreditbank (1857), Realkreditbanken (upprättad 1885), Folkebanken (upprättad 1888) m. fl. Af dessa har flertalet filialer i stadens olika kvarter. K. står genom sydbanan (yttre och inre linje) i förbindelse med riksgränsen öfver Fredrikshald och det svenska järnvägsnätet, genom hufvudbanan och dess fortsättningar med riksgränsen vid Kongsvinger, med Solör, med Österdalen och Trondhjem (Nordbanan), med Gudbrandsdalen (Ottabanan), med Gjövik, med Hönefos och med Bergen, med Drammen, Randsfjord och Kongsberg (Västbanan), med Skien och Rjukansbanan. Mellan de två järnvägsstationerna (Öst- och Västbanestationerna) har genom hamnbanan öppnats en förbindelseled för godstrafik. I samband med den elektriska spårvägen (46,2 km.), som tillhör två bolag, står den elektriska Holmenkollenbanan. Hamnen hålles genom isbrytare öppen t. o. m. under stränga vintrar, och ångfartygsrouterna kunna trafikeras hela året om. Styrelse och förvaltning. Stadens styrelse utöfvas af ett "repræsentantskab" af 84 personer, som utses genom allmänna, direkta val hvart 3:e år af stadens röstberättigade män och kvinnor och inom sig utser ett utskott, "formandskab", af 21 medlemmar, hvilka själfva välja ordf. Repræsentantskabet har skattebeviljande befogenhet och beslutanderätt i fråga om nya företag, försäljning och inköp af stadens egendomar, väljer fabriksinspektörer, skolråd, taxeringsnämnd m. m. samt utfärdar efter k. stadfästelse föreskrifter för institutioner och kungörelser rörande allmän ordning. Det sammanträder efter tillsägelse af ordf. på obestämda tider. Formandskabet, som har verkställande, kontrollerande och inom budgetens ram beviljande myndighet, sammanträder hvarje vecka. I dessa sammankomster deltar magistraten, som består af 3 af konungen utnämnda "borgermestere" (chefer hvar och en för sin afdelning) samt förbereder och verkställer fattade beslut. För stortingsval är K. indeladt i 5 kretsar (Oslo, Grünerlökken, Gamle Aker, Hammersborg och Uranienborg), som utse hvar och en 1 representant. Enl. 1911 års förslag uppgå inkomster och utgifter till 16,194,000 kr., hvaraf 10,972,000 kr. komma att täckas genom utdebiterad skatt. För 1910 balanserade budgeten på 15,433,000 kr. Polisen har en hufvudstation på Youngstorvet samt 10 mindre stationer rundt om i staden. Antalet (statsaflönade) polistjänstemän är 18, konstaplar omkr. 440 man. Under stadens polismyndighet lyda distriktsfängelset och tvångsarbetsanstalten "Mangelsgaarden" (eg. general Mangelsens gaard), där straff för mindre förbrytelser och förseelser mot den allmänna ordningen aftjänas. Brandväsendet (organiseradt 1860) har en fast styrka på 130 man, fördelad på hufvudvakten och 4 distriktsstationer. De i landets allmänna brandkassa försäkrade Kristianiagårdarna utgjorde 1908 6,936 med en försäkringssumma af 387,807,000 kr.; för brandskada å fast egendom utbetalt ersättning uppgick till 188,064 kr. K. förses med vatten från de till Nordmarkens nederbördsdistrikt hörande sjöarna Maridalsvandet och Sognsvandet. Totala vattenförbrukningen utgjorde 1908 10,830,000 kbm. (126,1 l. per individ och dygn). Vattenverkets rörnät hade en utsträckning af 207,3 km., och kloaknätet var 170,5 km. Staden har gasverk (anläggningskostnad t. o. m. 1908 3,629,558 kr.) och elektricitetsverk (anläggningskostnad t. o. m. 1908 5,941,294 kr.), hvilket senare hufvudsakligen ombesörjer belysningen. Staden underhåller -- förutom offentliga torg och trottoarer -- en körbana af 142 km. utsträckning. Historia. Sedan den af Harald Hårdråde i midten af 1000-talet anlagda staden Oslo ödelagts genom brand i aug. 1624, utstakade Kristian IV grundlinjerna för en stad under Akershus' murar och befallde Oslos invånare att flytta öfver till samt bebygga det nya stadsområdet; den nya staden kallade han K. Stadens vapen är detsamma som Oslos. Stadsbyggandet pågick 1625--32, och då Akershus' befästningar samtidigt tillökades, anlades äfven en befästningslinje med 6 bastioner rundt om den nya staden från Björviken öfver de platser, där nu Vor Frelsers kirke, torget och Stortingsbyggnaden ligga, och därifrån vidare till "Escarpe du Nord", som tillhörde Akershus' öfre fästning. 1658 satte man eld på förstäderna af fruktan för en svensk invasion. Innanför befästningslinjen voro gatorna snörräta, och bebyggandet försiggick efter strängt följd plan. Däremot voro husen på den med staden sedermera införlifvade marken oregelbundet byggda, urspr. säkerligen lador med små boningsrum; andra förstäder uppstodo antagligen genom arbetarbostäder och småbrukarhem, lydande under de staden närmast belägna herrgårdarna. Sedan K. 21 april 1686 härjats af brand och då utrymmet inom vallarna blef för trångt för invånarna, nedrefvos befästningarna, och staden började därefter utvecklas åt n. och ö. I mars 1716 ockuperades staden af Karl XII i spetsen för en här, hvarmed han till