Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiansburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till folkmängdstätheten det 5:e. Till följd af en
mycket stark emigration har folkökningen i länet
varit under de sista femtio åren helt obetydlig,
knappt 11 proc. En tämligen jämn ökning fortgick
till slutet af 1870-talet, då folkminskning inträdde,
intill de sex sist förflutna åren, som åter uppvisa en
stadig ökning. I städerna har folkmängden visserligen
ökats, i det den på de sista femtio åren iner än
fördubblats, men landsbygden har blifvit lidande,
och dess folkmängd, som samtidigt ökats med blott
något öfver 1/2 proc., var 1909 ungefär lika stor
som 47 år förut. Hvad de sistförflutna tjugufem åren
beträffar, visar länet en obetydlig folkminskning,
men landsbygden drygt 2 proc. –
I judiciellt hänseende är landsbygden delad
i 6 domsagor under hofrätten öfver Skåne och
Blekinge, benämnda efter länets 10 härad: Norra Åsbo
domsaga, Södra Åsbo och Bjäre, Västra Göinge, Villands
och Östra Göinge, Gärds och Albo, Ingelstads och
Järrestads. Hvarje domsaga är 1 tingslag
med undantag för Villands och Östra Göinge, som
omfattar 2. I administrativt hänseende äro länets
härad förenade till 4 fögderier: Norra och Södra Åsbo
samt Bjäre härads med 6 länsmansdistrikt,
Östra och Västra Göinge härads med 7, Villands,
Gärds och Albo härads med 7, Ingelstads och Järrestads
härads med 3. Länets tre städer: Kristianstad,
residensstad, Simrishamn och Ängelholm, ha hvar
sin rådstufvurätt. Kommunerna å landsbygden äro
146, hvaraf köpingarna Hässleholm och Åhus;
i öfrigt finnas en köping, Båstad, och 15
municipalsamhällen. I ecklesiastikt hänseende hör
länet, frånsedt en mindre församlingsdel, till Lunds
stift och omfattar 143 lands- och 3 stadsförsamlingar
jämte en garnisonsförsamling. Utom den sistnämnda
äro församlingarna fördelade å 80 pastorat, som med
undantag för 3 annex bilda 9 kontrakt, i hvilka dock
2 ej till länet hörande församlingar ingå.
I förvaltningshänseende tillhör länet vidare
första arméfördelningen och ingår i södra
postdistriktet, södra telegraftrafikdistriktet,
södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, södra
bergmästardistriktet och södra skogsdistriktet
samt bildar 2 justeringsdistrikt, n :r 19
och 20. Provinsialläkardistrikten äro 6 och extra
provinsialläkardistrikten 4; stadsläkare äro anställda
i Kristianstad och Simrishamn. Länslasarett finnas
i de tre städerna, och vid Skelderviken Barkåkra
kustsanatorium. Länet har en länsveterinär. –
Af undervisningsanstalter må utom högre allmänna
läroverket i Kristianstad och statens samskola
i Ängelholm samt statens skogsskola i Kolleberga
(i Riseberga socken) nämnas de statsunderstödda
elementarläroverket för flickor i Kristianstad och
samskolan i Simrishamn, äfvensom ett seminarium
för småskolelärarinnor i Kristianstad.
Landtmannaskolor, därjämte folkhögskolor, finnas i
Önnestad, Hammenhög och Tomelilla (i Tryde socken).
Nära Hässleholm är Fridhems idiotanstalt belägen. –
Till riksdagens Första kammare utser länet
6 ledamöter, och enligt vallagen af 1909
bli till Andra kammaren 5 ledamöter valda af
nordvästra valkretsen och 4 af sydöstra; till den
förra hör Ängelholm och till den senare Kristianstad
och Simrishamn. – Af länets egovidd upptaga åker och
annan odlad jord 40 proc., naturlig äng 6 proc. och
skogbärande mark 40 proc. Den relativt största delen
af odlad jord träffas i de två sydligaste häradena,
70 och 80 proc., och
i de två västligaste, 60 och 85 proc., medan denna
procent utgör blott omkr. 20 i de tre härad, som
stöta till Småland. Under de tio åren 1900–1909,
af hvilka två gett god skörd, två nära god och
sex öfver medelmåttan eller fullt medelmåttig,
ha i årligt medeltal skördats 142,000 hl hvete,
642,000 hl. råg, 268,000 hl. korn, 965,000
hl. hafre, 521,000 hl. blandsäd, 2,997,000
hl. potatis, 2,650,000 hl. rofvor, rötter och
foderbetor, 1,020,000 deciton sockerbetor och 5,870
dt. tobak. Rotfruktodlingens betydande utveckling
framgår af skördarna under tioårsperiodens första
och sista år, som varit af de nämnda tre grupperna
resp. 1,8 och 4,4 mill. hl., 0,2 och 6,5 mill. hl.,
0,9 och 1,4 mill. deciton. Tobaksodlingen förekommer
i synnerhet n. och n. v. om Åhus. Vid 1909 års
slut uppgafs kreatursstocken till 46,393 hästar,
147,318 nötkreatur, hvaraf 103,286 kor och 736 oxar,
samt 29,992 får, 611 getter och 172,630 svin. Utom
i nordligaste delen, där något brödsäd köpes, lämna
länete sädesskördar öfverskott till afsalu, och sådant
öfverskott ger ock afkastningen af kreatursskötseln
i länet. Skogarna skötas i regel väl å de större
egendomarna, och äfven i öfrigt synas de röna samma
behandling som i många andra län, att få sköta sig
själfva och att afverkas planlöst och utan tanke
på framtida bestånd eller t. o. m. att sköflas,
såsom i trakterna mot Småland. Tillgång för eget
behof förefinnes ännu inom länet med undantag för
slättbygderna omkring städerna. Brännvinsbränning
är en mycket betydande näringsgren, och 1908–09
tillverkades vid 61 brännerier 22,5 mill. l. brännvin
à 50 proc., hvilket var mera än tillverkningen
i det öfriga riket. Af hafsfisket, som har större
betydelse vid länets östra och södra kust än vid dess
västra, torde fångstvärdet ett gynnsamt år uppgå
till 1/4 mill. kr. Som binäringar kunna därjämte
nämnas fruktodling, tegel- och kalkbränning,
huggning och slipning af sten, tillverkning
af korgar, trätofflor, cigarrer m. m. Frånsedt
en obetydlig kvantitet stenkol, förekommer ej
någon grufdrift. Fabriksverksamhet uppges ha 1908
bedrifvits vid 520 fabriker med 8,223 arbetare. Af
hela tillverkningsvärdet, 68,64 mill. kr., kommo på
brännvinsbrännerier 19,40, mjöl- och grynkvarnar 11,16
(hvaraf 9,18 i Kristianstad), destilleringsverk
10,39, råsockerbruk 3,50, maltdrycksfabriker
1,06; väfverier och spinnerier 2,24; garfverier
2,73; sågverk och hyflerier 0,68, pappersbruk och
pappfabriker 1,77; stenbrott och stenhuggerier 1,69,
tegelbruk 1,56, cementfabriker 1,22; gjuterier samt
järn- och stålvarufabriker 0,84, mekaniska verkstäder
1,63. Handtverkarna uppgåfvos s. å. till 3,822
med 3,460 arbetare. Antalet handlande var 1,345 och
deras biträden 1,138. Den för bevillning uppskattade
inkomsten var af fabriksverksamheten 1,75 mill. kr.,
handtverksdriften 2,03 och handelsrörelsen 2,07
mill. kr. I länet hemmahörande handelsfartyg om
minst 20 nettoton voro 204 segelfartyg om 39,304
ton och 2 ångfartyg om 496 ton och 320 hästkrafter;
å sjömanshusen voro inskrifna 873 sjömän. – Järnvägar,
som gå genom länet, äro dels statens, nämligen delar
af Södra stambanan, 71 km., och af Västkustbanan,
126 km., dels följande enskilda, hvilka alla äro
normalspåriga med undantag af Blekinge kustbana
(1,067 m. spårvidd) och för hvilka nedan angifna
banlängder afse endast de delar, som tillhöra
länet. Med de nämnda statsbanorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
