Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristianstad-Åhus järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1413
Kristi födelse-Kristina
1414
marks historia (1514, på uppdrag af Kristian II och
bekostad af danska biskopar), vidare en katolsk
bönbok, V or Frue lider, och en skrift Om ät hör
e messe (1514) samt den märkliga Jerteyns postil
(1515), närmast efter främmande källor. Efter sin
hemkomst arbetade han på en Danmarks krönika genom
öfversättning af Saxo, som han därefter fortsatte
intill Kristian I, likaledes på befallning af Kristian
II. 1522 blef K. P. kansler hos ärkebiskopen i Lund,
Joh. Veze, och slöt sig 1525 till Sören Norby vid
dennes försök att åstadkomma en resning i Skåne till
förmån för Kristian II. S. å. sändes han af Norby
till konungen och reste 1527 i dennes ärenden till
Paris, där han påträffade den länge eftersökta franska
krönikan om Holger danske. Han lefde sedan i Lier i
Belgien som sekreterare hos den fördrifne konungen
och blef hans huskaplan 1530 efter att 1528 ha antagit
lutherska läran. K. P. öfversatte 1529 nya testamentet
och 1531 Davids psalmer (båda från latin) samt utgaf
fria bearbetningar af flera bland Luthers småskrifter,
bl. a. den märkliga "Sermon" om att hålla barnen i
skolan, som visar hans ifver för allmän upplysning. Då
Kristian II begaf sig till Norge 1532, vände också
K. P. hem till Danmark och fick tillstånd att bosätta
sig i Malmö, där han uppsatte ett boktryckeri
och gifte sig 1533. Han fortsatte oförtrutet sin
bokliga verksamhet, öfversatte Joh. Agricolas katekes
("170 maerkelige og kristelige spörgsmaal og svar";
1533), utarbetade två böcker i läkekonst (1533-34)
samt ombesörjde nya upplagor af danska psalmboken
(1533), danska rimkrönikan (1534) och "Kejser Karl
Magnus’ krönike" (s. å.), alla noggrant genomsedda
med hänsyn till språket. Slutligen framlade han
också sin öfv. af "Olger danskes krönike" (1534),
som länge var en omtyckt folkbok och har upplefvat
många upplagor. Under grefvefejden (1534-36) var
K. P. Jörgen Kocks sekretorare och "högra hand"
samt stod på sin gamle konungs sida, hvilket dock ej
medförde några menliga följder. Tvärtom flyttade han,
efter att ha sålt sitt boktryckeri, till Köpenhamn,
där han 1537-43 öfversatte Luthers bibel, som i
sin danska dräkt utkom 1550 (den s. k. "Kristian
III:s bibel"). Sedan 1544 var han sjuklig och till
själskrafterna mycket försvagad. K. P:s mångsidiga
och dugande författarverksamhet skaffade honom med
rätta namnet "den danska’ litteraturens fader". Också
kan han sägas ha skapat det danska skriftspråket
liksom Luther det tyska. K. J. Brandt utgaf 1850-56
hans Danske skrifter, 5 bd, och skref 1882 "Om
Lunde-kanniken K. Pedcrsen og hans skrifter".
E. Ebg.
Kristi födelse, epoken för de kristna folkens
nuv. tidräkning. Denna epok sammanfaller med midnatten
31 dec. år 753 efter Roms grundläggning. För åren före
denna epok sättes f. Kr. ("före Kristi födelse"),
för åren efter densamma åter e. Kr. ("efter Kristi
födelse") omedelbart efter ordningsnumret. Dock
brukas ofta vid datering af astronomiska observationer
ett år med ordningsnumret 0, så att ordningsnumret
för år före Kristi födelse blir en enhet mindre än
vanligt, hvarvid i st. f. tecknet f. Kr. sättes ett
minustecken framför årtalet. Epoken Kristi födelse
infördes 525 af Dionysius exiguus, som antog,
att Kristus blifvit född vid ofvan angifna tid
(jfr Kronologi). Emellertid är det ej fullt klart,
huruvida Dionysius till första året i sin tidräkning
valde det år, på hvilket enligt hans åsikt Kristus
föddes, eller det närmast därpå följande. I hvarje
fall är dock antagandet bevisligen oriktigt,
enär Kristus föddes under Herodes den stores
regering. Men denne konung dog redan våren 750 efter
Roms grundläggning, således år 4 f. Kr. I själfva
verket tala flera skäl för antagandet, att den rätta
tidpunkten för Kristi födelse är slutet af år 7 före
den nu antagna epoken. Särskildt finner i detta fall
berättelsen om de vise männens stjärna en otvungen
förklaring förmedelst den ovanliga samt långvariga
och upprepade konjunktion af planeterna Juppiter och
Saturnus, som egde rum nämnda år. Denna bestämning
af tidpunkten för Kristi födelse är emellertid mycket
osäker. – Frågan ang. den exakta tidpunkten för Kristi
födelse har framkallat en vidlyftig litteratur. Bland
nyare monografier må särskildt nämnas A. W. Zumpts
"Das geburtsjahr Christi" (1869). Jfr äfven
N. W. Ljungbergs uppsatser i "Framtiden" (bd III,
IV och V, 1870, 1871), professor Sattlers i München
uppsats i denna fråga (öfv. i "Finsk tidskrift",
d. XV, 1883) samt S. G. Elmgren, "Rätta årtalet
för Kristi födelse och död" (i "Öfversikt af Finska
vetenskapssocietetens förhandl.", XXV, 1882–83).
(B-d.)
Kristi förbön, teol. Se Förbön.
Kristi förklaring, teol. Se. Förklaring 2.
Kristi förnedrings- och upphöjelsetillstånd, teol. Se
Förnedring.
Kristi himmelsfärdsdag (fordom äfven Helgetorsdag),
kyrklig högtid, firad 40:e dagen efter påsk, omnämnes
först i de från 4:e eller början af 5:e årh. stammande
s. k. "apostoliska konstitutionerna". Dagen
firades i gamla kyrkan med högtidliga processioner;
den bibehölls af den lutherska kyrkan och firas
fortfarande äfven i vårt land som helgdag. Förr mer
än nu brukade dagen högtidlighållas med sång eller
musik från kyrktornen.
J. T. B.
Kristiinankaupunki [kr^stln-], fi. Se K r i s t i n
e-st a d.
Kristi korsblomma, bot., namn på Passiflora-arter.
Kristi lekamens fest 1. Helga le kam a dag
(lat. Fcstum Corporis Christi, fr. Féte-Dieu,
ty. Fronleichnamsfest), romersk-katolsk kyrkofest,
införd under 3:e årh. på grund af en åt Juliana
af Mont-Corneillo i en syn meddelad gudomlig
uppenbarelse och afseende att fira brödets
förvandling till Kristi lekamen vid den romerska
mässan. Festen firades med processioner och dramatiska
framställningar af den hel. historien och utgör
ännu en af den romerska kyrkans mest uppmärksammade
högtidsdagar, som exempelvis ställer långfredagen
alldeles i skuggan. Den firas torsdagen efter
Trefal-dighetssöndag. Luther skyndade att afskaffa
den som stående i strid med Kristi instiftelse af
nattvarden. Om Helga lekamensgillet i Stockholm se
Gille, sp. 1167-68. J. T. B.
Kristi lidandes bröder. Se S e r v i t e r.
Kristi motståndare. Se Antikrist.
Kristina. 1. Församling (Kristine förs.) i
Falun, Västerås stift, Falu kontrakt, hade
vid 1909 års slut 8,504 inv. Dess annex, är
Kopparbergs förs. – 2. Församling (Kristine
förs.) i Göteborg, är sedan 1 maj 1883 en af
stadens territorialförsamlingar. Den utgör ett
regalt-privilegieradt pastorat, Göteborgs stift,
Domprosteriets södra kontrakt. Kyrkan är gemensam
för denna och Tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
