- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1415-1416

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristianstad-Åhus järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

församlingen. Folkmängden vid 1909 års slut utgjorde
10,993 personer. – 3. Benämning på kyrkan i Jönköpings
östra församling (se Jönköping). – 4. Kapell
(Kristine kapell) i Östergötlands län. Se Kvarsebo.

Kristina (fi. Ri’stiina), socken vid Saimavattnen, af
S:t Michels härad och Mäntyharju domsaga, S:t Michels
län, Finland. Landareal 544 kvkm.; befolkningen,
finsk, 6,923 pers. (1908). Imperiellt pastorat af 2:a
kl., Nyslotts stift, S:t Michels prosteri. – Om det i
K. belägna öfverstebostället Brahelinna se
d. o.
O. L. (A. G. F.)

Kristina, skans i Nya Sverige, anlades 1638 af Peter
Minuit på norra stranden af Minquas Kil 3,2 km. från
utloppet i Delewarefloden till den nya koloniens
skydd. K. förstärktes af guvernören Johan Printz
1645 och af Johan Rising 1655, men då holländarna
i sept. s. å. började utföra belägringsarbetet mot
K. och snart hade 4 batterier färdiga, måste Rising
kapitulera, och härmed var hela Nya Sverige förloradt.
L. W:son M.

Kristina, svenska drottningar.

1. K., Erik den heliges (d. 1160) gemål, skall
enligt Knytlingasagan ha varit dotter till
danske konungen Harald Kesjas son Björn
Järnsida och Inge den äldres dotter Katarina.
Hon är bekant i synnerhet genom den fiendskap, som
hon visade mot det nyanlagda klostret i Varnhem.

2. K., Karl Sverkerssons gemål, skall
omkr. 1164 ha blifvit gift med denne. Hon var
dotter till den skånske stormannen Stig Hvide
(Hvitaleder) och Knut Lavards dotter Margareta.

illustration placeholder

3. K., svensk-dansk-norsk drottning, dotter
till kurfursten Ernst af Sachsen och syster till
kurfursten Fredrik den vise, f. 24 dec. 1461, d. 8
dec. 1521, förmäldes 1478 med Kristian I:s äldste son,
Hans, och kröntes med honom 1483 i Köpenhamn och 1499
i Uppsala. K. var en i flera hänseenden framstående
kvinna. Då svenskarna 1501 reste sig mot konung
Hans, försvarade hon med stor uthållighet Stockholms
slott och uppgaf detsamma först efter åtta månader
(maj 1502), tre dagar innan konungen kom henne till
undsättning med en flotta. Trots gifvet löfte hölls hon
i fångenskap till okt. 1503,
då hon af Sten Sture fördes till gränsen. Hon
var mycket from och ifrig katolik, stiftade två
nunnekloster (i Köpenhamn och Odense) samt uppmuntrade
gudlig litteratur (prästen Michaels "rim-værker")
och konst (Klaus Bergs altartafla i Odense). Änka
sedan 1513, lefde hon på Næsbyhoveds slott vid
Odense. En präktig minnesvård, som hon lät utföra
öfver sin gemål med bägges bilder, pryder nu deras
graf i S:t Knuts kyrka i Odense.

4. K., Karl IX:s andra gemål, Gustaf II Adolfs
moder, f. 12 april 1573, d. 8 dec. 1625 på
Nyköpings slott, var dotter till hertig Adolf af
Holstein-Gottorp och Kristina af Hessen. 27 aug.
1592 förmäldes hon med dåv. hertig Karl, med hvilken
hon
fick sönerna Gustaf Adolf och Karl Filip samt
döttrarna Kristina (död i späd ålder) och Maria
Elisabet (gift med hertig Johan af Östergötland). På
samma gång som sin gemål kröntes hon i Uppsala
domkyrka 15 mars 1607. Efter Karls död öfvertogs
styrelsen af K. och hertig Johan, ehuru den
i verkligheten fördes af den förra och Gustaf
Adolf. Denna regering upphörde dock snart, då hertig
Johan på riksdagen i Nyköping 1611 högtidligen afsade
sig alla anspråk på kronan och Gustaf Adolf hyllades
som myndig konung. I den unge Karl Filips hertigdöme
förblef K. däremot regentinna i egenskap af sonens
förmyndare. Hennes omsorg om detta sitt älsklingsbarns
verkliga eller förmenta rättigheter framkallade
åtskilliga tvistigheter med konungamakten, hvilka
dock utjämnades genom konungens undfallenhet. Ifrigt
motsatte hon sig Gustaf Adolfs giftermål med Ebba
Brahe. Efter Karl Filips död (1622) lefde hon i
tillbakadragenhet på Nyköpings slott. Hon ligger
begrafven i Strängnäs domkyrka. Axel Oxenstierna
säger om henne, att hon var "af mod och sinne, hög
och ädel, utom det att hon till kroppen var däjlig och
välväxt". Men hon hade ett sträft lynne och ansågs ha
tillstyrkt många af sin gemåls stränga åtgärder. Hon
beskylldes äfven för alltför stor hushållsaktighet. Om
K:s lifgeding se d. o.

5. K., dotter till Gustaf II Adolf och Maria
Eleonora af Brandenburg, f. 7 dec. (g. st.) 1626
i Stockholm (dagen anger konungen själf i
notifikationsbrefven). Två barn voro tidigare
döda, och K. blef sålunda tronarfvinge i kraft
af Norrköpings arfförening. Icke desto mindre
lät konungen redan 1627, för den händelse att han
ej skulle efterlämna någon äkta son, ständerna
erkänna K. som "rätta arffurstinna och drottning";
det skedde väl närmast med hänsyn till de anspråk,
som kunde uppställas från polsk sida. Tre år
gammal, skildes K. från fadern för att aldrig
återse honom, och i ett rörande bref af 4 dec. 1630
anförtrodde denne den späda dottern åt rikskansleren
A. Oxenstiernas vård, ifall konungen skulle ryckas
bort. Detta inträffade förr, än någon kunde ana,
och ännu ej sex år gammal kallades K. att bestiga
Sveriges tron. Den unga drottningens uppfostran
blef en riksangelägenhet. Efter Maria Eleonoras
återkomst till Sverige anförtroddes hon till en
början åt moderns vård. Men dennas hysteriska och
besynnerliga lynne liksom hennes ofta uttalade
missaktning för Sverige och svenska folket väckte
snart ett berättigadt bekymmer. Redan på 1634 års
riksdag anmodades förmyndarna att leda drottningens
uppfostran, och på ett ständermöte följande år af
gafs ett utförligt "betänkande och råd" i saken. Där
inskärptes bl. a. utförligt vikten af, att hon
uppfostrades icke blott till en god regent, utan
äfven till en rättrogen lutheran, att henne bibragtes
riktiga föreställningar om Sveriges regeringssätt
och ständernas "villkor", att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free