- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1429-1430

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristina Alexandra. Se Kristina, svenska
drottningar 5, sp. 1423.

Kristina från Stumbelen, tysk svärmerska, f. af
ett fattigt bondfolk i byn Stumbelen (ej långt från
Köln) omkr. 1240, d. 1312, fick ingen undervisning,
var af ett nervöst temperament och hade en liflig
fantasi, som ytterligare uppjagades genom legender
och helgonhistorier. Vid 13 års ålder rymde hon
hemifrån till beguinklostret i Köln, där hon stannade
i fyra år. Genom fasta, späkning och annan .askes
utmärglades hennes kropp, hon fick katalep-tiska
anfall, led af hallucinationer, blef föremål för
den som underverk betraktade företeelse, hvilken
fallas stigmatisering (se d. o.), och vann rykte som
helig. Den svenske dominikanmunken Petrus de Dacia
(se denne), som 1266–67 mycket umgicks med henne,
egnade henne en till gudomlig dyrkan gränsande
beundran och skildrade hennes lif. Hennes reliker
förvaras i en af de katolska kyrkorna i Jülich, där
ock finnas i en pergamentfoliant under 1300-talet
gjorda afskrifter af Petrus biografi samt af K:s
och hans brefväxling.

(Hj. H–t.)

Kristina Karlsdotter. Se Kristina, svenska furstinnor 3.

Kristina Magdalena, pfalzgrefvinna, äldsta
dotter till pfalzgrefve Johan Kasimir och Karl
IX:s dotter Katarina samt sålunda syster till
Karl X Gustaf, f. 17 maj 1616, d. 4 aug. 1662,
förmäldes 30 nov. 1642 med markgrefve Fredrik af
Baden-Durlach (f. 1617, d. 1677), hvilken 1655 blef
svensk general af kavalleriet och 1656 under Karl
Gustafs polska krig generalfältmarskalk samt 1659
som Fredrik VI efterträdde sin fader i styrelsen.

V. S–g.

Kristina Tyrgilsdotter. Se Kristina, svenska furstinnor 2.

Kristineberg. 1. Gård strax v.
om Fiskebäckskil i Göteborgs och
Bohus län, tillhörig Vet. akad., som
där upprättat en zoologisk och
botanisk station. Jfr. J. H. Théel, "Om
Sveriges zoologiska hafsstation
Kristineberg" (1895). Se vidare
Zoologiska stationer. – 2.
Egendom på Kungsholmen i Stockholm,
mellan Ulfsundasjön och vägen
till Drottningholm. Platsen skänktes
af drottning Kristina 1647 till
fältmarskalken Lennart Torstenson, som
bebyggde den, och ärfdes af dennes
son presidenten Anders Torstenson,
som gaf gården namn efter sin
hustru, grefvinnan Kristina Stenbock.
Sedan K. vid reduktionen indragits
till kronan och sålts, bytte det ofta
om egare. Det köptes på 1850-talet
af hertigen af Dalarna, som 1864
sålde det till direktionen öfver
Stockholms frimurarbarnhus, hvarefter,
sedan nya byggnader uppförts,
frimurarbarnhuset 1867 förlades dit.
Se Frimurarbarnhus 1.

Kristinedal, barnhem. Se
Hedberg, John.

Kristi nedstigande till dödsriket. Se
Eskatologi, sp. 886

Kristine församling. Se Kristina, sp. 1414.

Fig. 1. Kristinehamns vapen.
Fig. 2. Situationsplan af Kristinehamn.

Kristinehamn, uppstad i Värmlands län, vid ån
Varnan, omkr. 1 km. från dennas utlopp i öfre
delen af den ung. 10 km. långa Varnumsviken af
Vänern. Stadens hela område utgör 2,225 har,
hvaraf stadsplanen upptager omkr. 78 har. Ny,
betydligt mera omfattande stadsplan är uppgjord och antagen, men har
ej ännu blifvit stadfäst. Vid 1909 års slut voro de bebyggda tomterna
351, de obebyggda 142. Tax.-v. af samtliga fastigheter var 1910
10,972,300 kr., hvaraf 728,700 kr. å jordar, hvilka äro satta till 8¾ mtl.
Staden är regelbundet byggd, i synnerhet i den äldsta delen. Af mera
betydande allmänna byggnader märkas den under
1850-talet uppförda kyrkan (se fig. 3), stora hotellet,
Mora–Vänerns järnvägs direktionsbyggnad, praktiska
skolan (se fig. 4) och fattiggården. Folkmängden
var vid 1909 års slut 8,669 pers. och hade under de
sista 20 åren ökats med fullt 50 proc. Vid 1908
års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till
1,889,966 kr. och dess skulder till 1,251,734 kr.
För år 1910 uttaxerades 6 kr. pr bevillningskrona.
Från K., som är en hufvudstation på statsbanelinjen
Laxå–Charlottenberg, utgår Mora–Vänerns järnväg,
som vid Herrhult (43 km. från K.) skär
Bergslagernas järnväg och har grenbanor till såväl Östra
som Västra Dalälfvens älfdalar. Genom förstnämnda
järnvägs fortsättning, Mora–Orsa och Orsa–Svegbanorna,
har K. direkt förbindelse med mellansvenska
skogslandet ända upp i Härjedalen samt
med de värmländska bruks- och järnmalmsområdena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free