Öfver K. går därför redan nu en afsevärd del af dessa områdens betydande trä- och järnvaruexport. De ankomna och afgångna fartygens antal var 1909 658 st. om 74,321 ton (hvaraf 40 fartyg på utrikes

Fig. 3. Kyrkan i Kristinehamn (byggd af K. G. Brunius 1854--57).

fraktfart). S. å. afsändes från stadens hamn 102,110 kbm. trävaror och 18,096 ton trämassa och järn. 1908 var antalet handlande 95 med 105 biträden och en till 288,000 kr. uppskattad inkomst af handelsrörelse, handtverkarna voro 72 med 228 arbetare och en för bevillning uppskattad inkomst af handtverksdrift af omkr. 110,500 kr. samt fabrikerna 31 med 554 arbetare och ett tillverkningsvärde af 2,23 mill. kr., bl. a. en större mekanisk verkstad (bekant som turbinverkstad), ett i början af 1890-talet anlagdt större sågverk och en yxfabrik, anlagd 1908. I staden finnas hufvudkontoret för Kristinehamns enskilda bank, afdelnings kontor af Värmlands enskilda bank och Bankaktiebolaget Norra Sverige samt en 1843 grundad sparbank. Några större marknader förekomma ej numera, sedan den för trä- och järnpriserna inflytelserika fastingen (se d. o.) upphört. Staden har realskola, elementarläroverk för flickor, handtverksskola för blinda, teknisk aftonskola och en s. k. "praktisk

Fig. 4. Kristinehamns praktiska skola.

skola" (fig. 4). I staden finnes en länssjukstuga med 20 sängar, och vid Marieberg, omkr. 2 km. frän staden, ligger K:s hospital (öppnadt 1887), med plats för 800 patienter. Från tryckerier i staden utges "Nya Kristinehamnsposten", "Ansgariiposten" och "Värmlands allehanda" (samtliga 3 ggr i veckan). "Kristinehamnstidningen" (1 g. i veckan) tryckes i Karlstad, men har sin redaktion i K. Stadens vattenledning anlades 1904 och utvidgades 1910. Elektricitetsverket, som tillhör enskildt bolag, anlades 1899 för ångkraft, men erhåller nu energi från elektriska kraftstationen vid Gullspång. För val till riksdagens Andra kammare tillhör staden Värmlands läns östra valkrets. I kyrkligt hänseende bildar den med Varnum (l. K:s landsförsamling) ett regalt pastorat i Visnums kontrakt, Karlstads stift. H. Lagergren har utgifvit kyrkans vigselbok 1645--83 (1901) samt födelse- och dopbok 1645--87 (1906). Stadens vapen är ett fartyg för fulla segel, rödt, fältet silfver. -- Platsen, där K. ligger, var i äldre tider en mycket besökt hamn- och marknadsplats, Bro l. Brohamn (se Bro, sp. 200). Sedan den blifvit af allt större betydelse som handelsplats, beslöt Kristinas förmyndarregering 1639 att ge den stadsprivilegier, och dessa utfärdades 29 okt. 1642, hvarvid staden fick namnet K. Åtskilliga större eldsvådor har hemsökt staden, bl. a. en 1777, då den

Fig. 5. Kristinehamn i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.