1469 Kritemulsion-Kritik 1470 stundom få fram de allra sirligaste foraminiferskal i stor mängd; vanligtvis äro emellertid foramini-fererna underordnade, och kritan sainmansättes af ett finkornigt kalkslam. Bland foraminifererna är Glo-bigerina ytterst sällsynt; vanligare äro sådana former (Rotalia, Textularia etc.), som lefva på hafsbottnen och på måttligt djup, ung. 200-300 m. eller ännu mindre. När därtill kommer, att skrifkritan stundom öfvergår i en grundvattensbildning, grönsand, och hyser tjockskaliga ostron (Gryphcea vesicularis, se G r y p h se a), som säkerligen lefde på grundt vatten, har man ingen anledning att längre fasthålla vid den gamla åsikten, att skrifkritan är en djuphafs-aflagring, jämförlig med våra dagars globigerina-slam. En del af det amorfa kalkpulver, som bildar kritans hufvudmassa, utgör den pulverformiga resten af sönderfallna snack- och musselskal, sjöborr-skelett, bryozodjurhus o. s. v.; man har antagit pulvret bildadt genom bakteriers inverkan. En annan del utgöres af ur lösningar af surt kalcium-karbonat fälld krita. Bland de mikroskopiska organismerna märkas också små skifformiga kokkoliter (se d. o. och Flagellata). 2. Kem. tekn. Krita, som ur kemisk synpunkt utgöres af mer eller mindre förorenad kolsyrad kalk, har dels samma användning som vanlig kalksten och begagnas särskildt med fördel i glas- och sodafabriker, vid beredning af hydrauliskt murbruk o. s. v., dels användes den till följd af sin mjuka, finkorniga, affärgande beskaffenhet till teckning, målning o. d. För dessa ändamål komma i handeln dels utvalda rena bitar (s. k. styckekrita),, dels och företrädesvis genom föregående behandling (pulverisering och slamning) fint fördelad krita, antingen i form af pulver (slammad krita) eller med tillhjälp af limvatten formad i prismatiska stänger, cylindrar, kakor o. s. v. (skrifkrita, skräddarkrita). Handelsnamnen växla efter fabrikerna. De bästa sorterna anses komma från Frankrike och Tyskland. Genom tillsats af färgämnen erhållas färgade kritor (se Pastellfärger). Dock ha dessa ofta ej annat än namnet gemensamt med verklig krita; så består t. ex. rödkrita af en mjuk järnlera, svartkrita af kolhaltig lerskiffer, o. s. v. S. k. spansk (venezi-ansk) 1. Brian9onkrita är ett slags specksten (se d. o.). 3. Med. Carbonas calcicus cretaceus 1. Greta alla användes numera ej hos oss som läkemedel, utan ersattes af Carbonas calcicus 1. kalcium-karbonat, ett renare preparat, som kan ges äfven invärtes. Som läkemedel användes kalciumkarbo-nat ej sällan invärtes mot "magsyra", äfven stundom mot diarré samt mot för starkt sur urin med benägenhet för af sättning af urinsy resten i urinvägarna. Vidare kan kalciumkarbonat nyttjas som invärtes medel mot förgiftningar med syror. Mot sjukdomar, förenade med benuppmjukning, såsom rakitis och osteomalaci, särskildt den förra, äro kalksalter af tvif-velaktigt värde. I ett par kvicksilfverpreparat, hy-drargyrum cum creta och merkuriolpulver, ingår fint pulveriserad kolsyrad kalk väsentligen som "vehikel", som ett medel att fint och likformigt fördela kvicksilfret. F. ö. ges kalciumkarbonat invärtes i form af pulver med aromatiska tillsatser, äfven som kritemulsion (emulsio carbonatis calcici). Ut-värtes användes kalciumkarbonat som hufvudbe-ståndsdel i de flesta tandpulver och i tandpasta för att förmedla tändernas mekaniska rengöring, äfven- så i s. k. skabbsalfva, unguentum sulfuris composi-tum. 1. A.Hng. 2. S. J-n. 3. C. G. S. Kritemulsion, med. Se Krita 3. Kriterium (grek. kritérion), pröfvosten, kännetecken; log., en bestämning, som är för en sak rent specifik, så att man från bestämningens tillvaro kan sluta till sakens. Jfr Criterium och K o n v e r-gensk r i t er iu m. L. H. Å.* Kritformationen, geol. Se Kritsystemet. Kriti, nygrek. Se Kreta. Krirtias (grek. Kgirlag, lat. Critlas), forngrekisk statsman, atenare, efter störtandet af Theramenes hufvudmannen för de "trettio tyrannerna" (se Grekland, sp. 242), som under några månaders tid (404-403 f. Kr.) utöfvade ett formligt skräckvälde. Framför andra gjorde sig K. genom sin hänsynslösa stränghet hatad af folket. Han stupade år 403 i striden mot Thrasybulos. För öfrigt hörde K. till sin samtids mest bildade och begåfvade män. Han egde ett namn som skald, filosof, talare och historieskrifvare. Platon har efter honom uppkallat en bland sina dialoger och låter honom äfven uppträda i dialogen "Timaios". A. M. A. Kritici'sm (se Kritik), -filos., i allmänhet ett vetenskapligt förfaringssätt inom filosofien. Ordet nyttjas i följande, mera bestämda betydelser. 1. I vidsträckt bemärkelse betecknar kriticism hvarje från auktoritetstro frigjordt filosoferande (motsats: dogmatism i inskränktaste mening), t. ex. Greklands och den nyare tidens filosofi. - 2. I inskränkt bemärkelse är kriticism en filosofi, som gjort sig fri från ovetenskapliga och obevisade antaganden, särskildt rörande kunskapens möjlighet (motsats: dogmatism i inskränkt bemärkelse). I viss mån är detta fallet med all filosofi efter Sokrates, med hvilken de kunskapsteoretiska undersökningarna kunna sägas ha tagit sin början. Hvarje senare period i filosofiens historia kan ock sägas vara kritisk i förhållande till den föregående, såvidt den nämligen ytterligare fördjupat det kunskapsteoretiska problemet. - 3. Till följd af den revolution, som Kant åstadkom i kunskapsteoretiskt afseende, betecknas en filosofi, som tillgodogjort sig resultaten af hans forskningar, företrädesvis som kritisk. I synnerhet brukar man så benämna den kan-tiska filosofien själf. Jfr Dogmatism. L. H. Å.* Kritik (grek. kritiké, bedömande, eg. kritiké tefchne, konsten att bedöma), granskning, bedömande, sorgfällig skärskådan, skarp undersökning. Ehuru gifvetvis den kritiserandes personlighet alltid sätter sin stämpel på hans verk, plägar man skilja mellan objektiv och subjektiv kritik och med den förra beteckningen mena en sådan, som söker genomföra strängt sakliga synpunkter och stöder sig på en systematisk uppfattning af hela det ämne, dit det kritiserade hör. Tendentiös kallas en kritik, som drifver en förutfattad mening och i hvarje fall ser föremålet för kritiken från t. ex. konfessionell, politisk, social eller bara modesynpunkt. Negativ kritik uppehåller sig uteslutande vid det felaktiga och förkastliga, medan den positiva kritiken söker belysa sitt ämne allsidigt. Den allmänna uppfattningen är merendels benägen att anse all kritik negativ, och hela ordgruppen kritik, kritisk, kritisera o. s. v. har kanske oftast bemärkelsen: anmärkning, nagelfarande af fel. Till grund för hvarje verklig kritik måste det ligga en måttstock för bedömandet. Denna måttstock är i vissa Ord, som saknas under K, torde sökas under C.