Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kritikast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1473
Kritiskt tryck-Kritsystemet
1474
Andrews öfver sambandet mellan tryck och volym hos en
viss mängd koldioxid, trycket i atmosfärer är afsatt
vertikalt och volymen horisontellt; de fullt utdragna
linjerna ange ifrågavarande samband vid don på linjen
utsatta temperaturen och kunna därför lämpligen
kallas isotcrir. er för koldioxiden. På kurvan ABCD,
som gäller för temperaturen 15,1° C., svarar punkten
A mot gasformig koldioxid, vid B är koldioxiden att
betrakta som mättad ånga, ytterligare sammantryckning
bringar denna att kondenseras, medan trycket håller
sig konstant ända till O, där all koldioxid förtätas
till vätska. Vid sammanpressning af denna stiger
trycket till D etc. mycket hastigt, som synes på
kurvans branta lutning. Vid temperaturen 21,5° är
den horisontella sträcka, Bf till C’, där flytande
koldioxid och mättad ånga koöxi-stera, åtskilligt
kortare än vid 15,1° och minskas ytterligare i längd
med stigande temperatur, hvilket antydts genom de~i
streckade kurvan, tills den vid kritiska temperaturen
31° har dragit sig samman till en enda punkt /v,
som just är den kritiska punkten (jfr K r i t i
s k punkt och Kritiskt tryck). Figurens isotcrm
för 31,1° går obetydligt ofvanför denna. Vid ännu
högre temperaturer blir bukten på isotcrmcrna allt
mindre, och redan vid 48,1° närmar sig kurvan till
hypcrbelformen, hvilket betyder, att koldioxiden då
approximativt följer Boyle-Mariottes
Volym, Fig. 2. Kolsyreisotermer, enligt Andrews.
lag (se G as 1). - Af fig. 2 framgår, att man längs
en kurva, som går i båge öfver den kritiska punkten,
kan komma från ett afgjordt gasformigt område till ett
lika otvetydigt vätskeformigt, utan att man kan ange
någon viss punkt på kurvan, där öfvergången skulle
skett. Från punkten A1 t. ex., som representerar
gasformig koldioxid, uppvärmer man gasen vid konstant
volym (längs den streckade linjen A’H) till en
temperatur, så högt öfver den kritiska, att trycket
i H är större än kritiska trycket, låter den därpå
genom afkylhing under konstant tryck sammandraga
sig (längs linjen HD1’) till en volym mindre än
kritiska volymen, och kan slutligen genom isotcrm
utvidgning bringa den i tillståndet Cf. Under hela
denna öfvergång från gasformig koldioxid (Af) till
vätskeform ig (D1 och C’} har ingen kondensation
visat sig. Man kan därför anse, att någon principiell
skillnad icke finnes mellan vätskor, ångor och
gaser. - Nedanstående tabell upptager några ämnens
kritiska temperaturer i Celsius-grader och kritiska
tryck, angifna i meter kvicksilfvcr.
Kritisk tern peratur
...... 365°
...... 243
...... 194
...... 143
...... 31
......- 119
Vatten . , Alkohol , Eter . . . Klor . . Koldioxid
Syrgas . Luft . . Kväfgas Vätgas . Helium
Krit. tryck i m.
kvicksilfver
150
48
27
- 140
- 149
- 241 . - 267
55 44 30 21 15 (2)
G. J.
Kritiskt tryck, fys., det gränsvärde,
till hvilket den mättade ångans tryck
närmar sig, när vätskans temperatur går
mot den kritiska temperaturen (se d. O.B)._
GLI.
Kritisk ålder, detsamma som klimakteriska år (se
d. o.).
Kritkalk, en mjukare, något affärgande kalksten.
Kritmaner. Se Crayon-maner.
Kritoläos (grek. KgiTÖkaog, lat. Crilnläits),
f örn-grekisk filosof från Faselis i Lycicn,
tillhörde den peripatetiska skolan och deltog med
akademikern Earneades och stoikern Diogenes i den
berömda beskickningen från Aten till Rorn (156
f. Kr.), hvilken hos romarna inledde bekantskapen
med den grekiska filosofien. K. kvarstannade
i Kom, där han dog vid hög ålder.
A. M. A.
Kri’ton (grek. KQITWV, lat. Crito), en af Sokrates’
hängifnaste vänner och lärjungar, hvilken önskade
att med uppoffring af sin förmögenhet rädda sin
lärare från det honom ådömda dödsstraffet (399
f. Kr.). Platon har förevigat hans minne genom att
med hans namn uppkalla en af sina lättfattligaste
och mest lästa dialoger, i hvilken K. föreställes
besöka Sokrå-tes i fängelset för att meddela
honom den räddningsplan, som han uppgjort, men
i stället af Sokrates in-ledcs i ett högstämdt
samtal om de bevekelscgrunder, som förmådde
Sokrates att villigt foga sig under sitt lands
lagar, äfven då de med orätt kräfdc hans lif.
A. M. A.
Kritperioden, geol., är den period af jordens
utvecklingshistoria, under hvilken de bildningar
uppkommit, som nu sammanfattas under benämningen
kritsystemet. I den kronologiska ordningen kommer
kritperioden emellan juraperioden och den tertiära. Se
vidare Kritsystemet. B. L-n.*
Kritsystemet, geol., är det yngsta af de mesozoiska
systemen och har fått sitt namn efter den däri på
åtskilliga ställen uppträdande bergarten krita (se
d. o.). De i kritsystemet förekommande bergarterna äro
hufvudsakligen kalkstenar af olika slag, såsom krita,
plänerkalk m. fl., märgel och sandsten. I kritan
förekommer ofta flinta i tunnare lager eller som
bollar, ordnade i rader. Stenkol och asfalt finnas
på några få ställen i obetydlig mängd och blott inom
systemets äldsta del, i ungersk-galiziska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
